Boken är indelad i tre stora delar som var och en innehåller kapitel som olika personer bidragit med. Delarna är: Perspektiv på förskola och barndom, Lärande, demokrati och ämnesdidaktik samt Styrning och villkor.
Den första delen vill ge perspektiv på hur förskolan vuxit fram utifrån ett socialt, arbetsmarknadspolitiskt, pedagogiskt och omsorgsinriktat perspektiv. Tallberg Broman beskriver hur barndomen synliggörs och får ett eget värde samtidigt som förskolorna uppstår. Under de kommande tids-epokerna får förskolans uppdrag lite olika betoning. Under trettiotalet skulle förskolan gynna tillväxt i befolkningen. Kunskaper om barns utveckling under femtiotalet ledde till viss utbyggnad av den pedagog-iskt inriktade lekskolan. Staten kom senare att ta ett större ansvar för förskolan och av jämställdhetssträvan och av viljan att ge barn likvärdiga förutsättningar byggs förskolan ut.
Den andra delen tar upp olika innehålls-aspekter som är aktuella och relevanta i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv. Det inleds med ett kapitel om demokrati och hur barns inflytande och ansvar kan komma till uttryck i förskolan. Den följs av kapitel om lek och språk, skrift, naturvetenskap och hållbar utveckling, matematik, historia och estetik. Författarna lyfter fram att det gemensamma för de olika ämnesområdena är att det kräver en didaktik som har problemlösning, kreativitet, kommunikation och undersökande pedagogik i centrum.
Boken avslutas med att titta på de ramar och villkor som styr förskolan genom att belysa ledarskapet, dokumentation och bedömning samt förskolans fysiska miljö.
Boken är omfattande och sträcker sig över olika delar för att försöka formulera vad utbildningsvetenskap kan vara. Jag tycker att det är ett gott initiativ. Vi – profession, ledare och forskare måste nu ta initiativ för att gestalta förskolans uppdrag utifrån vad vi vet om små barns lärande. Nu när varje förskola analyserar hur den reviderade läroplanen ska gestaltas i praktiken avslöjar den att vi har olika syn på uppdraget. Några betonar omsorgsuppdraget, andra social fostran medan några ser lärande- och utvecklingsperspektivet. Vi brottas också med en skoltradition som utgår från formell inlärning vid särskilt arrangerade tidpunkter. Med andra ord behöver förskolan erövra utbildning, undervisning och skolform ut-ifrån förskolans egna perspektiv.
Då är boken ett bra hjälpmedel. Den tar upp viktiga aspekter. Jag vill särskilt lyfta fram delen som handlar om demokrati. I utvecklingsländer ser man att barn tidigt behöver fostras i demokratiska principer för att de ska kunna bryta mot gamla föreställningar som hindrar välstånd och utveckling. Jag tror att samma princip gäller här. Att skriftspråk behandlas är också bra. Barns läsning börjar mycket tidigt, och lågstadiets monopol på skriv- och läsinlärning behöver brytas. Personligen gillar jag att boken lyfter fram ledningens roll, samtidigt som det är beklagligt att så lite forskas om ledarskap i förskolan.
Jag kan varmt rekommendera boken till yrkesverksamma, och de som vill vara med och forma en modern utbildningsvetenskap för förskolan.