En starkare förändring än Högskolereformen 1977. Så beskriver Högskoleverkets chef Lars Haikola den utveckling som det svenska Högskolesystemet befinner sig i just nu.
Universitetskanslern Lars Haikola höll ett föredrag under rubriken "Högskolan, lärarutbildning och kvalitetssäkring" på Lärarförbundets årliga Högskolekonferens i Sollentuna som hölls 20—21 oktober.
— Ingen talar om denna förändring Högskolan genomgår som en reform, sade Haikola och menade att denna systemförändring inte heller lyckas presentera ett helhetsgrepp.
Detta gör att förändringarna, som är minst lika omfattande som tidigare Högskolereformer inte kan fungera lika genomtänkt som exempelvis den 1977.
Haikola sammanfattade förändringsläget i sex punkter:
- Bolognareformen
- Forskarnivå på alla högskolor
- Ökade forskningsresuser som fördelas i konkurrens
- Mål- och resultatsstyrningen förstärks och utvärderingen utökas.
- Autonomireformen
- Avgifter i högskolan
— Att en elev har betalat 100 000 för sin utbildning och eleven som sitter brevid inte betalat någonting gör en dramatisk skillnad i den pedagogiska situationen, sa Lars Haikola appropå att utländska stundenter nu ska betala för sin utbildning.
Haikola talade också om att Högskolan nu är den enskilt största arbetsgivaren i det svenska samhället. De närmsta åren ser han dessa utmaningar för sektorn i stort:
- Stora och viktiga arbetsplatser som kräver ett proffessionellt ledarskap — ej kollegialt
- Allt fler uppgifter. En risk att bli "Ein Mädchen für alles"
- Konkurrensutsatt marknad. Då blir varumärket "examen" viktig att vårda.
- Krav på redovisning ökar
- Forskning dyrare och mer gränsöverskridande
- Fler och mer heterogena studenter
- Otillräcklig finansiering — trots att vi har mer resurser än någonsin har Högskolan växt så pass mycket att det inte räcker.
Universitetskanslern sa också att han tror att om 10 år har vi 30—25 lärosäten, till skillnad från dagens 36. Haikola påpekade att detta är något som också Utbildningsminister Jan Björklund bekräftat den senaste tiden då många utbildningar läggs ner omkring i landet.
Avslutningsvis pratade Lars Haikola också om lärarutbildningen som han beskrev som ideologiskt utsatt och klämd mellan två system, det i högskolan och det i skolan.
— Det är många som vill lägga sig i! Men detta är något som trots allt är positivt. Det betyder att lärarutbildningen är viktig, sade han.
Ylva Karlsson