Skolans kulturuppdrag har blivit tydligare i och med att det estetiska perspektivet går som en röd tråd genom den nya läroplanen, konstaterar skolutvecklare Ulla Wiklund. – Nu måste både estetlärare och grundlärare bli mer allsidiga och få kompetensutveckling, säger hon.
– Vi har nu kommit dithän att kultur och estetik är en kunskapsväg. Skolan har alltid haft ett kulturuppdrag, men det har aldrig skrivits fram så tydligt tidigare. Det är i grundskolan alla barn har chans att möta det estetiska området, och på så sätt får möjlighet att så småningom bygga ett liv på en yrkesverksamhet inom fältet, säger Ulla Wiklund.
Att estetik kommit in som ett kunskapsområde i läroplanen innebär att ”det är den mark som rektor ska bygga sin skola på”, som hon uttrycker det.
– Då duger det inte med sankmark i den änden. Det betyder att man måste ha behöriga lärare som kan sätta betyg som motsvarar elevernas kompetens. Som det är nu händer det att man sätter betyg i exempelvis musik fast det knappt förekommer någon undervisning.
Nu är det upp till skolans lärare att tolka estetikbegreppet i kursplanerna. Behovet av kompetensutveckling och fortbildning är stort, anser Ulla Wiklund som i sin roll som skolutvecklare åker land och rike runt och föreläser om estetiska lärprocesser.
Dessutom håller hon på och kartlägger hur behoven av kompetensutveckling ser ut inom området, och hur lärosätena kan motsvara dem.
– Det har kommit i gång kompetensutveckling på sina håll, men än så länge är det främst inom matematikområdet eller för certifiering inför lärarlegitimation. Då är det viktigt att det estetiska perspektivet finns med i de kurser som ordnas, säger hon.
– För att skolan ska kunna utföra sitt kulturuppdrag behöver en grundlärare ha estetisk beredskap. Som jag ser det behöver hon eller han ha 30 hp i estetiska ämnen för att få behörighet att sätta betyg. Även lärare i estetiska ämnen behöver adekvat kompetensutveckling och påfyllning för att bli mer allsidiga och uppdaterade.
När det gäller skolan som kulturinstitution har Sverige en lång, obruten linje med en sammanhållen utbildning som också inrymt det estetiska. Nu förtydligas den i förskola och grundskola, men bryts av i gymnasiet, konstaterar Ulla Wiklund.
– Det känns helt otidsenligt. Det nya gymnasiet är en väldigt konstig bild av det moderna samhället, där vi exempelvis har så många ungdomar som är både tekniskt och estetiskt intresserade, som skapar sig själva genom både design och marknadsföring. Inte antingen eller.
– Vi har nu kommit dithän att kultur och estetik är en kunskapsväg. Skolan har alltid haft ett kulturuppdrag, men det har aldrig skrivits fram så tydligt tidigare, säger Ulla Wiklund.