Reflexion viktig i ny kursplan

När Slöjdforum vill prata om den nya kursplanen tycker en av de slöjdlärare vi får tag på att det mest verkar vara snack och att lärarna fått alldeles för lite information. Läraren vill dock inte säga sitt namn och lägger snart på luren. Flera andra tycker att de inte har så mycket att säga. Men de flesta verkar positiva.

Eva Wendick är lärare i textil och matematik och har jobbat i elva år på Mariaskolan i Stockholm, en kommunal f–9-skola. Hon undervisar från årskurs 3 till 9. Eva har fått ganska bra med information – trots att hon kände av ordentligt att hon var föräldraledig i våras.

– När jag kom tillbaka i augusti hade mina kollegor jobbat hela vårterminen med kursplanerna, säger hon.

Men hon hade god hjälp av arbetskamraten Jenny Frohagen, trä- och metallärare, som jobbat med Skolverket för att ta fram kursplanen.

– Hon var som ett litet facit. Skönt, säger Eva, som ändå vill läsa på mer så att det sjunker in.

Det märks verkligen att planen är ny.

– När jag pluggade på 90-talet läste jag på Lpo 94 – men sen har jag i princip inte bläddrat i böckerna. Skäms, men så är det. Nu har jag i stället en erfarenhet att koppla till den nya planen, vilket känns utmärkt, säger hon.

– Lpo 94 tittade man knappt på, men den nya planen har man med sig i princip hela tiden, i alla fall nu i början.

Evas skola har jobbat hårt på att ”förankra planen i verkligheten, ända ner till elevnivå”.

Hon tycker att den nya planen är mycket tydligare, framför allt när det gäller betygsstegen.

– Dem kan man nästan sätta direkt i händerna på eleverna. Det kunde man inte förut, man var tvungen att tolka mer.

Skolverkets och statens styrning av lärarna ökar, visst, men det är okej, tycker Eva.

– Jag kan tycka att det blir tydligt och bra att det styrs. Att likvärdigheten ökar. Det är viktigt att bedömas lika oavsett var man bor – eller i alla fall MER lika. Särskilt i slöjd, där det är väldigt svårt att värdera hur elever jobbar.

Mariaskolan sätter upp den nya kursplanens betygskrav, lätt bearbetade, på sin hemsida, i sina LPP:er, lokala pedagogiska planeringar. Det gör kraven transparenta.

– Dessutom ber vi eleverna själva utvärdera sig i samtal med oss, så att de ser var de ligger.

Men det blir svårare att få högsta betyget, eftersom eleven måste uppnå alla målen för betyget A för att ta hem det, och alla målen för betyget B för att få det.

– Uppnår du inte någon del så får du det lägre betyget.

Det sätter kanske en press på eleverna att inte ha dåliga perioder, men Eva tror att lärarna kan hantera det.

– Alla måste kunna ha svackor i bland.

Enligt Eva ger planen nya chanser att betona flera saker: it, miljö och entreprenörskap.

– Ungarna kan få lära sig ta chansen att göra något bra av problem – klipper jag sönder skjortan får jag chansen att kanske sätta på ett märke eller göra en väst.

Eleverna får till uppgift att hitta nya användningsområden för gamla, kasserade saker. Ibland tar de Youtube till hjälp.

Kraven ökar på eleverna, enligt Eva.

– Det är i grunden bra. Att man inte famlar i mörkret efter vad som gäller i skolan.

Hon tror att de flesta lärare har ungefär samma syn på kursplanen.

– Jag får en kick av förändring … men vi får väl se när planen satt sig.

Luis Stübing är lärare i trä- och metallslöjd och teknik (”även om jag tillämpar textil också … slöjd ska inte kopplas till materialet utan det medvetna i arbetsprocessen”, säger han) sedan 2007, i dag på Saltsjöbadens Samskola, 6–9.

Han är också nätverksledare på tio procent av sin arbetstid i kommunen och sålunda rejält insatt.

– Jag tycker bara det är kul! Det gäller att vara insatt, då kan man ha bra pedagogiska diskussioner sedan, säger han.

– En del lärare ska snart gå i pension och kan väl tycka att det känns lite svårt att smälta en ny läroplan, säger Luis, som tidigare har stött på lärare som fortfarande har refererat till Lgr69 – ”lite halvskrämmande” tycker han, men det är undantag, generellt är attityden positiv och nyfiken.

Skolverket har också tagit till sig många av erfarenheterna från införandet av Lpo94.

– Då släppte man bara läroplanen i knäet på lärarna, och så fick de läsa innantill, kort och gott. Nu får vi tvärtom stödmaterial, möten, diskussioner. Jättebra.

Hittills ser det bra ut.

Luis har en kritik, dock – förberedelsetiden var för kort.

– Vi borde ha börjat genomföra det här tidigare, alla behöver tid till att förankra materialet. Och vi väntar fortfarande på betygsexempel från Skolverket.

Att styrningen och därmed enhetligheten ökar, det tycker han bara är bra.

– Jag kommer att sätta betyg på eleverna i årskurs sex och då vill jag naturligtvis att de ska ha exponerats för det centrala innehållet, och kunnat utveckla sina förmågor, så som det uttrycks tydligt i syftestexten. Så är det inte alltid i dag. Förutsättningarna varierar bland skolorna.

Dessutom är Luis nöjd med att den nya kursplanen betonar miljötänkandet och IT.

– Det är lite av mitt skötebarn också, här finns det stora möjligheter till ämnesövergripande projekt. Utmärkt.