Regeringen och kommunerna måste göra mer än att dra i gång rekryteringskampanjer. Resurser måste till om läraryrket ska bli attraktivt.
Läraryrket är Sveriges viktigaste jobb. Det hör vi från politiker, opinionsbildare och arbetsgivare. Det är bra att det sägs ofta. Lärarförbundet säger detsamma: »Allt börjar med en bra lärare«. Utan skickliga lärare — inga kompetenta socialsekreterare, skickliga elektriker eller konkurrenskraftiga ingenjörer.
Att säga att lärarna är viktiga är bara ett första steg. Det måste följas av verkliga satsningar på en skola som nu hårdbantas, på lärare mer pressade än någonsin. Skolan ska inte högprioriteras enbart i högtidstal och tidningsrubriker.
Häromveckan kom regeringens kampanj för att locka fler till läraryrket. Skolverket genomför kampanjen med en ny webbplats, ett antal lärarröster och marknadsföring av nya reformer för att locka unga till lärarutbildningen. Kampanjnamnet »För det vidare« pekar på läraruppdraget, undervisning och fostran av nya generationer. Det som gör att unga kan tänka sig att bli lärare.
Samtidigt startar Sveriges Kommuner och Landsting en kampanj för att visa upp sig själva som arbetsgivare. Sveriges viktigaste jobb är, enligt SKL, de i skola, omsorg och vård. Lärare, sjuksköterska och läkare hör framtiden till. Kommunerna står inför en jätteutmaning att locka människor till sig i framtiden. Det kommer att krävas många nyrekryteringar när generationsskiftet slår igenom och kommunerna har inte gjort sig kända som särskilt bra arbetsgivare.
Skolan är ett exempel där ledarskapet försummats, arbetsmiljön kommit i andra hand och kvalitetsutveckling stått tillbaka för ett kortsiktigt nedskärningsfokus.
Båda kampanjerna är vällovliga. Förhoppningsvis väcker de intresse hos människor som förut inte tänkt sig läraryrket och blir energigivare till en lärarkår som måste uppvärderas. Men regeringen och skolhuvudmännen måste göra betydligt mer. Om läraryrket är Sveriges viktigaste jobb, krävs mer än inspirationskampanjer. Lärarna måste få vara specialister med tillräckliga resurser för att klara sitt uppdrag. En lön som inte avskräcker, utan lockar, är helt nödvändig.
Hur skolan och lärarna ska få chansen att ge varje elev det allra bästa, borde vara vårt allra största samarbetsprojekt — det som alla aktörer oavsett partifärg, bransch, organisation och lärare, oavsett ämne eller årskurs, borde samlas kring.
Det har man förstått i Norge: Där finns sedan dryga två år »Gnistprojektet«. Stat, skolhuvudmän och arbetsmarknadens parter har samlats i ett långsiktigt partnerskap för att öka läraryrkets attraktivitet. Den norska lärarorganisationen säger att just detta är en av de viktigaste framgångsfaktorerna: Man samarbetar med gemensamma mål och gemensam drivkraft.
Också den brittiska satsningen »Teach First«, där unga akademiker erbjuds lärarutbildning, jobb och konkurrenskraftiga löner, är resultatet av samarbete mellan skolans olika aktörer.
Kampanjen »För det vidare« bör tas vidare — från underhållande reklam till en nationell lärarstrategi med stöd från många: partier, kommuner, fristående skolor, lärare, elever, näringsliv och föräldrar. En nationell samling för Sveriges viktigaste jobb. En nationell lärarstrategi som för Sverige vidare.