Flera av landets högskolor är på väg att strama åt sitt utbud av utbildningar. Antalet platser bantas och hela program är i farozonen.
Måndag den 17 oktober är sista anmälningsdag till vårens utbildningar. Utbudet är stort, med över 700 program och flera tusen kurser. Men flera lärosäten varslar om att en del kan ställas in, i syfte att spara pengar.
Det gäller bland annat Högskolan Väst i Trollhättan, som drar in flera av vårens fristående kurser. Till hösten stängs dörren till fyra program, bland annat det till lantmäteriingenjör, beslutade högskolan på onsdagen. Flera hundra studieplatser försvinner och rektor Kerstin Norén har små förhoppningar om att utbildningarna kan tas upp senare.
— Men vi måste försöka alla vägar vi kan. Det är ju bra och efterfrågade utbildningar vi tvingas lägga ned, säger hon.
Högskolan i Gävle är i samma situation.
— Det går inte att sitta med armarna i kors. Vi kommer att ha ett betydligt mer slimmat utbildningsutbud i framtiden, säger rektor Maj-Britt Johansson.
I Gävleborg och resten av landet väntas dessutom en tuffare arbetsmarknad nästa år, vilket också kan påverka konkurrensen om studieplatserna. Ju färre jobb desto fler studenter, enkelt uttryckt.
Väldigt många av våra studenter söker inte till andra högskolor, det är en tillräckligt stort steg för dem att komma till Gävle. Känner man så ska man kanske skynda sig att söka, säger Maj-Britt Johansson.
Även högskolan Dalarna har börjat dra i bromsen. Exempelvis läggs den efterfrågade tandhygienistutbildningen ned till hösten. Djursjukskötarprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skara är en av landets mest sökta utbildningar, men SLU överväger ändå att dra ned på höstens nybörjarplatser för att klara sitt sparbeting.
Mittuniversitetet och Blekinge tekniska högskola hör också till dem som måste banta i utbudet. Å andra sidan kan det bli lättare att komma in på KTH:s och Chalmers civilingenjörsprogram, eftersom de ska byggas ut.
— Regeringen vill ha en större rörlighet på utbildningsplatserna. Det blir omflyttningar, och det får lärosätena och studenterna vänja sig vid. Men huvudinriktningen är fortfarande att Sverige ska utbilda en stor andel av befolkningen på högskolenivå, summerar Högskoleverkets universitetskansler Lars Haikola.