I motsats till regeringen ser Sveriges kommuner och landsting (SKL) inga klara besparingar på den nya gymnasieskolan. För att få klarhet väntar därför nya förhandlingar.
På senare tid har viss debatt förekommit kring vad gymnasiereformen kommer att kosta. Regeringen har räknat med årliga besparingar på nära två miljarder kronor med full effekt från 2015. En faktor, som regeringen räknar in, är att avhopp och byten kommer att minska då den nya gymnasieskolan blir tydligare. Dessutom kommer elevkullarna att minska de närmaste åren.
SKL varnar däremot för att beräkningsunderlagen är bristfälliga och att reformen är underfinansierad. Bland annat påpekar man att de nationella inriktningarna fördubblas från 30 till 60 i den nya gymnasieskolan.
– Det här får effekter. Ju fler grenar vi får på trädet desto större blir kronan som ska fyllas med elevgrupper och personal. Visserligen försvinner specialutformade program men kostnaderna för dessa ligger inte högre än snittkostnaden för gymnasieskolan som helhet.
– Fel beräkningsunderlag i kombination med minskade gymnasiekullar kan leda till omfattande uppsägningar. Det är svårt att spara på lokaler och utrustning i och med att inriktningarna ökar, berättar Mats Söderberg, utredare vid SKL.
Han menar att det kommer att ta tid innan man kan få en helt klar bild av kostnaderna för nya gymnasieskolan.
– När vi i mitten av mars ser hur eleverna valt så får vi ytterligare ett underlag för beräkningar.
– Men först i årskurs två får vi en bra bild, då ser vi inriktning och fördjupningskurser och hur skolorna måste organiseras utifrån detta.
Vad säger du om ambitionen att minska avhoppen?
– Det syftet har funnits i varje gymnasiereform. Men det är inget man hämtar in på förhand. I den nya gymnasieskolan kan man läsa ett mer reducerat program än nu. Kommer det innebära att vi har en grupp som går kvar i gymnasieskolan under längre tid eller kommer de att ta igen på komvux? Det är sådana aspekter som kommer in.
Hur ser du på kommunernas beredskap att ordna lärlingsspåret till elever som väljer detta?
– Vi försöker få till det utifrån elevernas önskemål. Det handlar så klart också om att ett likvärdigt lärande kan erbjudas på arbetsplasterna som det kan i skolförlagd utbildning. Det blir intressant att se i vilken utsträckning eleverna kommer att välja lärlingsspåret. Det har ju inte varit någon anstormning hittills, svarar Mats Söderberg.
Anna Westerholm, chef för gymnasieenheten på utbildningsdepartementet, berättar att en ny sittning väntar med SKL efter ett tillkännagivande från riksdagens utbildningsutskott.
– Vi måste återuppta förhandlingarna med SKL under våren. Utbildnings förutsätter vi sätter igång utifrån ett uttalande som finansutskottet gjort. Då vi går igenom beräkningarna en gång till, berättar Anna Westerholm.
Vad är grunden för besparingarna?
– Man stramar upp gymnasieskolan. Den blir inte lika vildvuxen då specialutformade program försvinner och individuella val minskas. Det finns flera parametrar och besparingar att hämta in, svarar Anna Westerholm.
Innebär lärlingsspåret en besparing?
– Nej, det har man inte räknat med. För att lärlingsutbildning ska fungera krävs mycket handledning och yrkeslärarna får inte mindre att göra för att de har lärlingar.
Björn Andersson