Samtidigt som läroplanen trädde i kraft den 1 juli i somras, började även en ny skollag att gälla. De relaterar till och är beroende av varandra.
– Det är tydligt att det inte handlar om lektioner och det stämmer överens med grundtankarna i läroplanen, säger Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket.
Nytt är också att undervisningen ska vara fri från konfessionella inslag enligt nya skollagen, och det gör att vissa förskolor med huvudmän med en tydlig religiös åskådning kan hamna i dilemman.
– Vi får många frågor huruvida man till exempel kan få be bordsbön, eller om det strider mot skollagen. Det är svårt att svara på, gränsen är hårfin och det här kommer inte att fastslås förrän något fall prövas, säger Magdalena Karlsson.
Men att inte våga gå och titta på en julkrubba tillsammans med barnen i rädsla för att bryta mot skollagen, så långt tycker inte Magdalena Karlsson att man ska behöva gå. Däremot betonar hon att det är viktigt att reflektera kring varför man gör det och hur man förbereder, genomför och dokumenterar ett sådant besök.
– Om man firar jul, påsk och lucia bör man även uppmärksamma andra högtider. Tar man barnen till en julkrubba så får besöket inte innebära någon form av förkunnelse. Det samma gäller när man besöker en synagoga, moské eller annan religiös byggnad, säger Magdalena Karlsson.
Skollagen slår också fast att arbetet med modersmål ska genomsyra hela dagen. Det oroar en del förskollärare som ser svårigheter att få ihop det när barnen har modersmål som det inte har någon som helst kunskap i. Magdalena Karlsson tror inte att oron är berättigad. Att lagstadga om barns rätt till sitt modersmål handlar istället om att ambitiöst vilja förstå och se vilken barngrupp man har. Vilka barn finns i barngruppen? Hur lyfts det fram?
– Kompetens att möta alla barn där de befinner sig har förskollärare, säger Magdalena Karlsson.
Det ska synas på förskolan att det talas olika språk och att det finns ursprung från olika kulturer, religioner och områden. Och för att hitta rätt nivå krävs ett samarbete med barnens föräldrar. Ett barn ska inte behöva välja om han eller hon vill ha till exempel en somalisk identitet eller en svensk. Han eller hon ska ha rätt till båda, förskolans uppgift är att ge alla bakgrunder lika värde.
– Det är den återkommande diskussionen om att ge barn rätt till alla sina språk. De olika talade språken är en del av det och det innebär inte att man får en språklektion vid sidan av resten av verksamheten någon timme i veckan. Det handlar om att arbetslaget inkluderar den aspekten i all verksamhet, varje dag, säger Magdalena Karlsson.
