För första gången gör ämnet specialpedagogik entré i gymnasieskolan. Både i barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet finns det som karaktärsämne och programfördjupning.
Ämnet specialpedagogik tar upp människors olika villkor för lärande och utveckling i samspel med det omgivande samhället. Det behandlar också arbetsuppgifter, yrkesroller och verksamheter inom funktionshinderområdet. Det är ett tvärvetenskapligt ämne som utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin.
– Det finns de som reagerat frågande på att vi valt begreppet specialpedagogik som benämning på ämnet, trots att det inte handlar om läs- och skrivsvårigheter eller dyskalkyli utan har tyngdpunkten på funktionshinder, berättar Ulla Lindqvist vid Skolverket.
– Men det är en helt adekvat term för detta inom forskarvärlden, understryker hon.
Kunskaps- och utbildningsnivån hos personal inom handikappomsorgen är idag generellt låg och Ulla Lindqvist ser positivt på att dagens elever får möjlighet att utveckla kunskaper om relationer mellan samhället och människor med funktionsnedsättningar. De ska också ges förmåga att arbeta utifrån lagar och andra bestämmelser som styr olika verksamheter. På så sätt kommer nivån att höjas i framtiden.
För att yrkesutgångarna från programmen ska bli så förankrade i verksamheterna som möjligt har utformningen skett i nära samarbete med branschen och en expertgrupp.
– Det som från början var ett branschråd har utvecklats till att bli det nationella programrådet för vård- och omsorgsprogrammet där även SKL, Sveriges kommuner och landsting och fackförbundet Kommunal ingår, säger Ulla Lindqvist.
Undervisningen i specialpedagogik ska leda till att eleverna utvecklar förmågan att möta människor med respekt och arbeta utifrån ett etiskt och inkluderande förhållningssätt. Styrdokumentet betonar att såväl egna som samhällets attityder till, och värderingar av, människors olikheter ska behandlas i undervisningen. Men att hitta behöriga lärare som själva besitter den erfarenheten och kunskapen är svårt, medger Ulla Lindqvist.
– Det kan i dagsläget vara bekymmersamt för skolorna att hitta behöriga lärare. Visst är vi på Skolverket medvetna om detta problem, men det är faktiskt de enskilda skolhuvudmännen som måste lösa sin lärarrekrytering, betonar Ulla Lindqvist.
– Vi har haft för avsikt att ringa in kompetensbehoven nu och i framtiden. Det är både samhällets och branschens mål att höja kunskapsnivån i dessa verksamheter och på lite sikt kommer lärarkompetensen att lösas.
Hon berättar att Skolverket just nu har ett uppdrag från regeringen att ta fram behörighetskrav för lärare. Det omfattar givetvis också kraven för lärare i specialpedagogik på gymnasienivå. Uppdraget ska snart vara avslutat och gå ut på remiss.
I nya gymnasiet, saknar vård- och omsorgsprogrammet, VO, som enda program nationella inriktningar. Motiveringen för detta är att skolorna ska få ett större utrymme att skapa intressanta kurspaket för att passa de lokala och regionala behoven inom ramen för programfördjupning. Det kan vara inom äldreomsorg, sjukvård, psykiatri eller funktionshinder.
– I skolor där man inte har kapacitet att erbjuda alla kurspaket så finns också möjligheten att erbjuda ett kurspaket med innehåll från flera av de fyra verksamhetsområdena inom ramen för programfördjupningen för vård- och omsorgsområdet, förklarar Ulla Lindqvist.
Om knappt tre år tar de första eleverna examen från de nya gymnasieprogrammen. Då blir de som avslutat studierna inom VO anställningsbara inom äldreomsorg, vård av funktionshindrade och inom hälso- och sjukvård.
Barn- och fritidsprogrammet, BF, har tre inriktningar, fritid och hälsa, pedagogiskt arbete samt socialt arbete. Det är utgångar som gör att eleven blir anställningsbar som bland annat barnskötare, elevassistent eller personlig assistent.
Lasse Nohrstedt