Små friskolor är lika utsatta som glesbygdsskolorna, oavsett var i landet de ligger.
De stora friskolekoncernerna kan, i kraft av sin storlek, omfördela resurser och samordna fortbildnings-insatser. Och en del huvudmän har två tre skolor att spela med.
— Men den överväldigande majoriteten av våra medlemmar har bara en skola. De kan inte vänta till 2014 utan måste se över sin verksamhet nu, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas Riksförbund.
Assaredsskolan i Göteborg är ett föräldrakooperativ med 25 anställda och 215 elever från förskoleklassen till årskurs 9. Rektor Kicki Roiha är framför allt orolig för hur hon ska få ihop det i årskurs F—5, där klasslärare undervisar utan att ha behörighet i alla ämnen.
— Det finns inte lektionsunderlag för att ha en lärare per ämne på små skolor, säger hon och ifrågasätter om det verkligen är bra för yngre elever med flera olika lärare.
Skolan deltar i ett nätverk med några andra solitära friskolor i Göteborg för att ha någon att bolla tankar och diskutera utveckling med.
Enda möjligheten att åstadkomma fulla tjänster, som Kicki Roiha ser, är att de olika huvudmännen börjar dela på lärarna.
Men skolorna har olika inriktning, Assaredsskolan jobbar enligt Monroemetoden, som bygger på struktur och värdegrundsarbete.
— Risken med delade tjänster är att man tappar sin inriktning. Och det var inte tanken med friskolereformen, säger Kicki Roiha.