Legitimationen är en storstadskonstruktion som ökar klyftan mellan stad och landsbygd. Utbildade lärare skräms i väg, varnar rektorer i norra Sverige.
— Tanken bakom reformen är jättebra men Skolverket och Björklund är alldeles för fyrkantiga i sitt tänk. Jag hoppas att de tar sitt förnuft till fånga och tillåter att många års erfarenhet räknas med i ansökan om lärarlicenser, säger han.
Karesuando skola är lyckligt lottad såtillvida att samtliga lärare har lärarutbildning för grundskolan. Men bara ett fåtal undervisar enbart i det som står i examensbeviset.
— Ett eller två ämnen räcker inte till en heltid på mindre skolor. Och budgeten tillåter inte att jag anställer fler lärare som bara har »sina« ämnen och gör något annat på skolan övrig tid, till exempel jobbar som resurs, säger Lars-Arne Söderfalk.
Det finns två små friskolor på nära håll och man samarbetar kring modersmålsundervisningen med en av dem, Sameskolan. Men även om man skulle börja dela mer på lärarna för att åstadkomma total behörighet, skulle det inte räcka till några heltidstjänster. Och närmaste kommunala skola ligger 12 mil bort.
Lärarna på Karesuando skola har jobbat länge och skaffat sig informell kompetens i de ämnen där de saknar formell behörighet. På skolan finns till exempel en 1—7-lärare som saknar 7,5 högskolepoäng för att bli behörig i årskurs 8 och 9. Förutom mer än 20 års arbetslivserfarenhet på högstadiet har läraren gått olika kurser inom ämnet men han får inte tillgodoräkna sig någonting.
— När jag ringde Skolverket för att fråga vad han nu ska läsa in kunde de inte svara. Det kändes som att det dög med vad som helst, bara det var 7,5 poäng, säger Lars-Arne Söderfalk.
Att låta personalen vidareutbilda sig är inte heller så lätt, även om förhoppningen är att Luleå högskola ska utlokalisera distansutbildningar i samarbete med Kiruna kommun.
— Mina lärare behöver läsa olika saker och olika mycket. Det är svårt att få vikarier och om jag inte hittar några kan jag inte ge tjänstledigt för studier, säger Lars-Arne Söderfalk.
I Vilhelmina låter Kristin Söderberg, rektor för Dikanäs skola, yngre mellanstadielärare gå Lärarlyftet för att få behörighet att undervisa även på högstadiet. De som har få år kvar i yrkeslivet är inte motiverade att plugga.
— Det kommer att ta tid men är vår enda möjlighet om vi inte ska tvingas förlita oss på videokonferenser i de ämnen där vi inte har behöriga lärare, säger hon.
Ingen vet dock hur länge lärarna blir kvar efter att ha fortbildat sig.
— Jag kan inte räkna med att någon ska stanna — det är en tillfällighet varje år om jag ska få ihop organisationen. Kanske får vi samarbeta med centralorten för att säkra betygsättningen i framtiden, säger Niclas Lyckander, rektor på Vidselskolan i Älvsbyn.
I Kiruna kommun, där Karesuando ligger, tar gruvindustrin personal från skolan redan nu. Hos jätten LKAB är det lätt att få jobb och lönerna är högre.
— Nu mår många av mina lärare dåligt eftersom de är oroliga för att bli av med jobbet 2015. Risken är att ännu fler tänker att det är lika bra att söka sig till gruvindustrin, säger Lars-Arne Söderfalk.