Det blir allt vanligare att lärare filmas och exponeras på nätet. Pedagogikforskare Marcus Samuelsson anser att eleverna agerar som "whistleblowers" och visar på missförhållanden i skolan. Andra kallar det nätmobbning.
I dag ligger flera tusen svenska filmer om lärare ute på nätet. En del av dem visar situationer i klassrummen där eleverna har filmat med mobilkamera och sedan lagt ut filmerna på bland annat Youtube.
– Unga människor, dem vi kallar internetinfödda, har lärt sig att man i sociala medier kan kommunicera upplevelser av sitt vardagsliv. Och i den mån lärare beter sig på olika sätt i undervisningen kan det vara logiskt för eleverna att faktiskt filma och exponera dem, säger Marcus Samuelsson.
Han forskar vid Linköpings universitet om lärares ledarskap och har utgått från tanken om det kompetenta barnet när han har analyserat klassrumsfilmerna.
I sin forskning har Marcus Samuelsson kommit i kontakt med ungdomar som har lagt ut filmer på sina lärare. Många av dem säger att de har gjort det för att läraren upprepade gånger har uppfört sig på ett sätt de ogillar. Marcus Samuelsson undrar varför man reagerar positivt på vuxna whistleblowers men har en annan inställning när det gäller unga människor.
– När elever upplever att lärare beter sig i strid med barnkonventionen eller lärares yrkesetiska regler, och spelar in sina lärare, påtalar de för oss andra: ”Titta, vid det här tillfället pågick det här på vår skola och detta måste vi ha hjälp med att göra något åt.” Men då bemöts eleverna ofta med kritik.
Kanske är det för att filmerna trotsar de vuxnas föreställningar om lärare och utmanar ”den kollegiala paradoxen” – att det är tabu att kritisera en kollega som kränker en elev, men okej att kritisera en kollega som visar extra engagemang för eleverna, resonerar Marcus Samuelsson. Men att det fi nns lärare som brister i delar av sin yrkesutövning är egentligen inget nytt, konstaterar han.
– Skillnaden är att nu blir det svart på vitt. Det blir inte berättelser där man i efterhand kan säga att det inte var så farligt.
Marcus Samuelsson ser elevernas filmer som deras egna berättelser om hur det är att vara ung i skolan i dag.
– Det finns vuxna som reagerar på filmerna och säger att det de visar är ryckt ur sitt sammanhang. Men då förefaller de missuppfatta vad filmerna är. De är inte en del av en dokumentär utan elevernas upplevelse av sin skolsituation.
En helt annan syn har Annamaria Westregård som är universitetslektor i juridik vid Lunds universitet och har skrivit en avhandling om integritetsfrågor i arbetslivet. Hon tar avstånd från tanken att alla samtal mellan lärare och elever i ett klassrum skulle kunna betraktas som offentliga.
– Att när som helst kunna filmas på sin arbetsplats och sedan exponeras på nätet är ett arbetsmiljöproblem och en stressfaktor för lärarna, säger hon.
Annamaria Westregård inser dock att det inte verkar finnas något lagrum mot själva filmningen.
– Och läggs filmen ut på nätet är det jättesvårt att veta vem som gjorde det. Så det händer liksom ingenting. Kanske kan man få Youtube att släcka ner en sida men då dyker det upp någon annanstans.
Att driva lärarnas rätt till integritet på sin arbetsplats kan däremot vara ett sätt, tror hon.
– Arbetsrättsligt skulle jag vilja gå via arbetsmiljölagen. Det är direkt besvärande för lärarna att kunna utsättas för smygfilmning på lektionerna och av arbetsmiljöskäl skulle då kameror eller mobiler inte få finnas i klassrummet.
Hon pekar också på möjligheten för arbetsledningen att ingripa.
– Jag tror att man blivit tagen på sängen och inte insett vidden av detta ännu. Det gäller inte minst skolledningen. Men man måste skydda lärarna så att de slipper bli utsatta för det här.
Forskaren Marcus Samuelsson framhåller i stället att lärare måste förhålla sig till det kompetenta barnet och inbegripa den digitala världen i sitt ledarskap. Och skolledare skulle kunna använda filmerna i förebyggande syfte, anser han
– Man skulle kunna ha filmerna som utgångspunkt för resonemang om miljön på skolan och hur man ska komma till rätta med att lärare uppför sig mindre bra mot eleverna. Hade jag varit skolledare hade jag inte varit främmande för att plocka in filmerna och diskutera dem tillsammans med eleverna: vad är det att var ung i dag i detta digitala samhälle? Att ha denna digitala makt och samtidigt förväntas ansvara för sitt eget livslånga lärande?
Han poängterar att det varje dag genomförs flera hundra tusen lektioner i grundskolan och på gymnasiet och att andelen lektioner som filmas och läggs ut på nätet är väldigt liten.
– Det tolkar jag som att de allra flesta elever verkar uppleva bra lektioner – annars skulle filmerna vara fler.
Carina Eliasson