Kraftiga försämringar väntar inom fortbildningssatsningen Lärarlyftet. Lönekostnaderna till lärare som vidareutbildar sig kommer inte längre att finansieras av staten. Ersättning för förlorad arbetsinkomst blir därmed en fråga för skolhuvudmännen och de enskilda lärarna.
Regeringen meddelade vid onsdagens presskonferens att man lägger 1546 miljoner kronor på Lärarlyftet 2, fördelat på åren 2012–2015.
Lärarlyftet 2 vänder sig till tillsvidareanställda lärare med lärarexamen som behöver bredda sin behörighet och bli legitimerade i fler ämnen och årskurser än de har i examensbeviset.
Hittills har de som gått Lärarlyftet varit garanterade 80 procent av sin lön under studierna. Av de pengarna har staten bekostat 70 procent och kommunen/friskolan 30 procent.
Det är det slut med nu. Enligt regeringskansliet är Lärarlyftet 2 något helt annat än fortbildningssatsningen Lärarlyftet 1. Därför blir villkoren annorlunda.
– Alla icke behöriga som behöver skaffa sig behörighet ska ha samma villkor. Vi kan inte ha ett system för studenter på lärarhögskolor och ett annat för verksamma lärare, säger Anders Andrén, presschef hos utbildningsminister Jan Björklund.
Två tredjedelar av pengarna ska användas till att arrangera själva fortbildningen vid universitet och högskolor. Den resterande tredjedelen – en halv miljard fördelad på fyra år – ska utgå som stimulansbidrag till kommuner och friskolor.
– Det betalas ut efter hur många poäng läraren tar och disponeras av huvudmannen. Pengarna kan till exempel användas till att låta läraren gå ner i arbetstid under studierna, säger Anders Andrén.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är mycket bekymrad över att studiefinansieringen dras undan från den utbildning som krävs för att alla lärare ska bli behöriga.
– Vi har gång på gång varnat för att behörighets- och legitimationsreformerna är kraftigt underfinansierade och regeringens besked bekräftar den bilden. Detta ökar pressen på lärarna och lägger ett riktigt stort ansvar på kommuner och friskolor, säger hon.
Karin Lindgren