Mer tid för rörelse

Det behövs mer grovmotorisk träning i förskolan, menar Ingegerd Ericsson, doktor i pedagogik och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Hon har forskat om motorikens betydelse för koncentrationsförmågan och inlärningen. 
– I dag är det vetenskapligt klarlagt att bättre grovmotorik ger bättre detaljminne och finmotorik och att det finns ett signifikant samband mellan rörelse och inlärning av matematik och språk, säger Ingegerd Ericsson.

–Det är svårt att visa exakt vad det beror på. Men man vet till exempel att det motoriska centrat i hjärnan sitter väldigt nära matematikcentra.

Hennes egen doktorsavhandling, som bygger på studier av skolelever i klass 1–3, visar att de barn som fick mer rörelse- och motorisk träning fick bättre resultat på de diagnostiska proven i skolan.

Vad betyder det för förskolans del?
– Att det är viktigt att barnen får mer grovmotorisk träning redan i förskolan, helst en stund varje dag, som bygger på barns rörelsemönster och rörelseglädje. Barn rör sig jättemycket en kort period och sedan vilar de sig en stund innan de rör sig jättemycket en kort period till.

Ingegerd Ericsson tror att mycket stillasittande aktiviteter i förskolan ibland tar tid från barnens möjlighet att träna sin grovmotorik genom att klättra och balansera.
– Personalen behöver också kanske anstränga sig lite mer för att få med alla barn i rörelselekar, som när man leker tafatt. Vissa barn brukar dra sig undan för att det i de sammanhangen blir så synligt att de kanske är lite klumpiga eller inte så snabba som de andra barnen. När man gör annat i förskolan, som att måla med vattenfärg, brukar personalen ofta lägga ner mer krut på att alla barn-en ska vara med.

Dessutom måste man tillåta lite mer kaos i förskolan, tycker hon. Barn tar plats och behöver stora ytor för att kunna röra på sig. Ingegerd Ericsson ser en stor risk för att barn som kommer till skolan utan att ha fått någon grovmotorisk träning kan halka efter med inlärningen. Därför tycker hon att det är synd att man inte har lagt större vikt vid rörelsens betydelse i läroplanen.
– Det finns en jättebra kursplan för motorik, som man kan hitta på Skolverkets webbplats, men som är tänkt för träningsskolor och grundsärskolor. Den tycker jag borde gälla för alla förskolor och skolor, säger Ingegerd Ericsson.

Men även den yttre miljön har stor betydelse för barnens möjlighet att röra sig.
– Barn rör sig mycket mer och mår bättre, både fysiskt och psykiskt, om det finns rejäla utomhusytor, träd och höjdskillnader, säger Peter Schantz, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm, med inriktning på rörelse, hälsa och miljö samt professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet.

– Det finns solid forskning som visar att utemiljön har betydelse både för barnens sätt att leka och för deras hälsa. En annan fördel med träd är att de skyddar barnen mot UV-strålning, tillägger han.

Peter Schantz är bekymrad över förändringarna i barns utemiljöer sedan början av 1990-talet.
– Då kom nya strömningar som sa att marknaden skulle styra, att motion och rör-else är vars och ens ensak. Många kommuner tog det som en förevändning för att minska sina kostnader för grönområden och lekplatser. Följden har blivit att barn från köpstarka familjer klarar sig bra medan familjer i resurssvaga områden får se hur lekplatser läggs ned och utemiljöer förfaller.

Peter Schantz tror att pendeln nått sin högsta punkt. Han tycker att det är hög tid att inse att samhället har ett ansvar för att barn får tillgång till goda utomhusområden.

I skolans värld har många idrottslärare noterat att eleverna allt oftare saknar grovmotorikens ABC och har svårt att klara grundläggande rörelser som att åla, balansera, rulla och rotera. Om det är så och vad det kan bero på försöker ett forskarteam på GIH att ta reda på i en långsiktig studie om barns allsidiga rörelseförmåga. Bland annat ska de försöka svara på hur mycket och på vilka sätt dagens barn och unga rör på sig. Och hur det kommer att påverka deras framtida liv.