Lärarnas löner har inte höjts i den takt som Lärarförbundet hade förväntat sig när det senaste avtalet undertecknades.
Lärarförbundets undersökningar visar att kommunerna under 2010 i snitt höjde lärarnas löner med 2,2 procent, endast 0,2 procentenheter över det årets lägstanivå.
2011 års löneöversyner är långt ifrån slutförda men de som är klara hittills har ett snitt på 2,0 procent, vilket är 0,5 procent över årets lägstanivå.
För hela avtalsperioden verkar det alltså som att utfallet kommer att landa en bit över 4 procent i genomsnitt för kommunerna.
När avtalet tecknades i maj 2010 var parterna överens om att löneinstrumentet skulle användas för att skapa bättre resultat och att göra läraryrket mer attraktivt.
— Vi hade förväntat oss att kommunerna skulle satsa mer på skolutveckling och på lärarnas löner utifrån de resonemang som fördes under avtalsrörelsen, säger Mathias Åström.
Samtidigt konstaterar han att det finns ett antal kommuner som har gjort rejäla höjningar av lärarnas löner under avtalsperioden.
— Det som utmärker de kommunerna är att där finns politiker som är intresserade av skolan. Det verkar vara tudelat, antingen satsar man en hel del eller inte alls, säger han.
Agneta Jöhnk, chef för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) avdelning för arbetsgivarpolitik, misstänker att flera av de kommuner som ligger kring avtalets lägstanivåer har mycket kvar att göra i arbetet med den lokala lönebildningen.
Lönespridningen behöver öka, anser hon:
— Jag tror att många går den lätta vägen och ger lika mycket till olika lärargrupper och lika mycket till bra och dåliga lärare.
— De kommunerna behöver byta perspektiv från att bara räkna procent på utlägget till att också räkna med vinsten av att alla elever tar sig genom grundskolan på nio år. Bra lärare ska ha bra betalt.