Tillsvidareanställda lärare och förskollärare som saknar rätt behörighet kan ersättas av nyrekryterade behöriga och sägas upp på grund av arbetsbrist. Detta kan ske när övergångsperioden tar slut den 30 juni 2015. Det skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i ett cirkulär och stöder sig på en dom i Arbetsdomstolen från 2008.
En kommun kan välja att uppmuntra läraren/förskolläraren att läsa in examen eller breddad behörighet och bidra ekonomiskt till detta. Men någon sådan skyldighet finns inte, enligt cirkuläret, som lägger ansvaret på den enskilde att skaffa sig den utbildning som krävs.
— Vi informerar våra medlemmar om vad som gäller rent arbetsrättsligt. Sedan är det upp till varje kommun att hantera den situation som uppstår, säger Ulla Gummeson, utredare på SKL.
Hon håller dock med om att de uppgraderade barnskötarna har hamnat i kläm.
— Kommunerna gjorde sannolikt bedömningen att en viss kompletterande utbildning var tillräcklig för de arbetsuppgifter personerna skulle ha som förskollärare. Och förut var det helt okej att göra så, säger hon.
Eftersom det är regeringen som har drivit igenom legitimationsreformen tycker hon att staten ska se till att även de otillräckligt utbildade förskollärarna får ett statligt vidareutbildningslyft, precis som de obehöriga lärarna, och att det görs undantag för kravet på högskolebehörighet.
Uppgraderingen av barnskötare var en typisk bristutbildningsåtgärd från kommunernas sida, enligt Jan Gladh, ombudsman på Lärarförbundet. Men i stället för att utbilda folk fullt ut målade man in dem i ett hörn.
— Det är fel att lägga ansvaret på den enskilde, som SKL gör i sitt cirkulär, säger han.
Lärarförbundet uppmanar lokalavdelningarna att ta upp förhandlingar i syfte att få arbetsgivarna att upphandla nya kurser där de lokalt behöriga kan läsa in det som fattas för att få examen och legitimation.
Ännu bättre tycker Jan Gladh att det vore om staten såg till att högskolorna anordnar kompletterande utbildning som en del av sitt samhällsuppdrag — utan att kommunerna betalar.
— Då kan arbetsgivarna i stället lägga pengarna på att ta in vikarier och ge folk betalt under studierna. Det handlar i de flesta fall om människor som är i åldrar då de inte längre får studielån, säger han.