Jönköping är den kommun som uppgraderat i särklass flest barnskötare till förskollärare med lokal dispens – nästan 300 personer. Oron är stor i gruppen.
Det var 2002 som Jönköping fattade beslutet att vidareutbilda barnskötarna. En mindre grupp hade uppgraderats med en 50-poängsutbildning redan i mitten på 1990-talet men nu fick alla fast anställda med minst fyra års erfarenhet erbjudandet att läsa 70 högskolepoäng (105 i det nya systemet) på Högskolan för lärande och kommunikation i staden.
Skälen var att kommunen ville höja kvaliteten i verksamheten och minska det utbredda missnöjet bland barnskötarna, som ansåg att de användes till samma arbetsuppgifter som förskollärarna men till mycket lägre lön.
— Vi var många som hade övervägt att sluta. Nu hoppade vi på den nya utbildningen i stället, säger Katarina Nielsen på Fagerslätts förskola.
Vi träffas på hennes arbetsplats. Med är också Ronny Gustafsson från Järagårds förskola, Annica Jörnelius, Egnahems förskola och Fia Strandman som jobbar i förskoleklassen på Brodalsskolan.
Alla fyra gick vidareutbildningen för barnskötare i olika omgångar mellan 2003 och 2007. De fick ta tjänstledigt på 20 procent för studierna som pågick under två år.
— Vi läste mycket mer komprimerat än i den vanliga förskollärarutbildningen och vi skrev ingen C-uppsats, säger Ronny Gustafsson.
De fick ett kursintyg men ingen examen. Deras tjänster gjordes om till förskollärartjänster och lönen höjdes med 2 000 kronor.
— Man sa att vi hade fått lokal behörighet, säger Annica Jörnelius.
De var glada för att kommunen ville satsa på dem och för den utbildning de fick. Förvåningen, ilskan och oron blev stor när det före sommaren började gå upp för dem att de sannolikt inte skulle få legitimation.
— Nu känner vi oss lurade, säger Fia Strandman, som tycker att det är märkligt att ingen på vare sig kommun- eller riksnivå har tänkt på, än mindre informerat om, dilemmat de skulle hamna i. Att en legitimation skulle komma har ju varit känt i flera år.
De anser att arbetsgivaren, som initierat det hela, nu måste ta sitt ansvar och se till att de får det som fattas. De är beredda att plugga igen, förutsatt att villkoren blir bättre än förra gången.
— Det finns inte en chans i världen att jag betalar själv. Att sköta studier samtidigt som man gör ett heltidsjobb på 80 procents tid och till 80 procents lön orkar man bara en gång, säger Ronny Gustafsson.
Högskolan för lärande och kommunikation tog i våras fram en modell för en kompletterande utbildning för gruppen. Men Jönköpings kommun har, åtminstone hittills, inte ansett att man har råd att betala.
— Det finns inga politiska beslut om att satsa pengar på en uppdragsutbildning eller betald tjänstledighet, säger Katarina Ståhlkrantz, chef för kommunens barn- och utbildningsenhet.
Återstår för de berörda att söka fristående kurser i den gamla förskollärarutbildningen (den nya har Högskolan i Jönköping inte fått examensrätt för). Alla är dock inte behöriga för högskolestudier.
De fyra saknar alla någonting från gymnasiet och det lockar inte att börja med att läsa matte eller engelska på komvux.
Frågorna hopar sig:
— Vilka blir våra arbetsuppgifter om vi inte läser vidare? Hur stort blir lönegapet mellan legitimerade och olegitimerade förskollärare? Ska vi byta fackförbund igen?