Räkna med surfplattan

Femteklassarna på Fridaskolan använder Ipad på mattelektionerna.  – Man kan ta, vrida och vända på plattorna. Det ger ytterligare en dimension, säger läraren Birgitta Wikström.

Bollen studsar upp. Elin Lindgren vrider på surfplattan för att få den att studsa ner på rätt ställe på tallinjen. 3/4 , var ligger det? Där – nej, försök igen, lite till höger. Ja, där. 2/6, var är det? Nej, längre till vänster. 2/2
– men det är ju 1!

Det är svårt att hinna vicka plattan åt rätt håll och i tid, särskilt i början. Men efter ett tag sitter det i kroppen: 3/4 – där! 4/8 – där! 90 procent – där!

– Vi har inte hållit på med procent, men jag tänker att 90 procent är 9 och 100 procent är 10, säger Elin.

Elin Lindgren och Linnea Hultveldt hjälps åt med att lösa matte­problemen på surfplattan. De har redan kommit till level 24 i spelet Motion Maths. En lyckad studs senare når de nästa nivå och är i mål: ”Winner! Amazing!” blinkar det över hela skärmen.

– Jag sa att vi skulle klara det och det gjorde vi, säger Linnea nöjt.

Det är matematiklektion på Fridaskolan i Trollhättan. Eleverna i klass 5 har bara använt Ipad i ett par månader, men förstår snabbt hur de ska använda dem. Det märks att eleverna är vana vid datorer och touchmobiler. ”Paddorna” är populära, den illgröna allra mest. Över klassrummet haglar frågorna: ”Vilken level är du på?” framför allt killarna vill ha koll på varandra. Eftersom det inte finns så många surfplattor så jobbar eleverna två och två. Alla är aktiva, även de som tillfälligt sitter bredvid.

Lektionen vi besöker handlar om taluppfattning. Den börjar med en gemensam genomgång på skrivtavlan, där eleverna ska storleksordna bråk. Birgitta Wikström ritar upp en tallinje mellan 0 och 10 och lyfter sedan ut sträckan 0–1 och förstorar den.

– Var ska hälften vara?

Emma går fram och skriver i 0,5.

– Jaha, du valde decimalsystemet. På vilka mer sätt kan ni skriva 1/2? Prata med en kompis och kom fram och skriv upp.

Eleverna trängs framför tavlan för att skriva möjliga svar. 24/48, 6/12, 300/600 skriver de. Några elever ritar i stället, en halv cirkel och Linus ritar en kvadrat med fyra rutor, där två är skuggade.

– Hur skriver man det i bråkform? 2/4, rätt!

Birgitta Wikström kontrollerar svaren, eleverna rättar några som hamnat bakvänt. De gör tillsammans om några av bråken till decimaltal, tiondelar. Hon ber dem fundera hur man gör om 0,5 till hundradelar. Rebecka förklarar hur hon tänker:

– Jag tänkte att 0,5 är fem tiondelar. Om man gör om tiondelarna till hundradelar blir det 0,50.

Birgitta Wikström uppmanar barnen att titta på tavlan. Alla talen är på samma ställe på tallinjen.

– Var skulle ni placera ¼? Hur tänker ni?

Två flickor sätter strecket strax till vänster om 0,5. På sitt papper har de delat in 0,5 i 5 delar.

– Aha, ni tänker 4 tiondelar. Är det rätt? Hur tänker ni andra?

– Nej, jag tänker att det är hälften av hälften, säger Elin.

Birgitta ber eleverna rita upp samma kvadrat som tidigare, men fylla i ¼ och jämföra. Då blir det tydligt att ¼ är hälften av ½.

Efter den gemensamma genomgången tränar de två och två på paddorna. Med dem får de relationerna att sätta sig i kroppen. Är 3/5 större eller mindre än ½? Var på tallinjen ligger 0,6? Hur förhåller sig bråk, decimaltal och procent till varandra?

När Birgitta Wikström påminner om att rasten närmar sig, hörs ett besviket: ”Neej!”. Eleverna vill fortsätta, så Birgitta bestämmer att det får bli datarast. I dag är det tjejernas tur att sitta inne med surfplattorna på rasten.

På klassrummets kortvägg sitter vackra bilder av vinklar, målade i varma och kalla färger, som de gjort i bildämnet. I bokhyllan trängs kulramar, tärningar, multilink-kuber, miniräknare och annat matematikmaterial. Förutom detta material använder Birgitta Wikström ofta bärbara datorer som rullas in på en vagn i matematiken. Sedan ett par månader har hon också ett tiotal Ipad i klassen. Det är viktigt att variera matematikundervisningen, så att eleverna får syn på det de ska lära sig, understryker Birgitta Wikström. Framför datorn eller surfplattan kan du som lärare höra hur eleverna tänker, när de pratar sinsemellan om strategier.

De är fortfarande nya, men surfplattorna tillför definitivt något till undervisningen, tycker Birgitta Wikström. Du kommer närmare än en dator, du kan arbeta med händerna direkt på skärmen. Eleverna tycker om att de kan ta på den, dra i den, vrida och vända, zooma in det de undersöker eller skära med fingret.

– Det är en dimension jag inte har sett förr.

Det är helt nytt att kunna öva så konkret på tallinjen, när eleverna ska röra sig och samtidigt fatta ett snabbt beslut, menar hon. Att de får snabb respons på om de gör rätt är lysande. Om de studsar fel några gånger så dyker en hjälpande pil upp på skärmen. Dessutom är det roligt och lustfyllt. Hon tycker att det märks att tillverkaren har tänkt efter vad som är svårt för eleverna att förstå och hon välkomnar fler spelappar. Kanske skulle man kunna jobba på liknande sätt för att öva vinklar?

Eleverna håller med. Elin Lindgren arbetar hellre med en surfplatta än en dator.

– Datorn har ju inte pekskärm, det här är roligare. Det känns som om man lär sig lite mer. Om det är roliga spel så fastnar det bättre i huvudet.

Linnea Huitfeldt tycker också att det är kul att arbeta med paddan i matten, för man kan göra nästan allt på den.

– Men det är lite jobbigare att skriva. Det är bättre att typ spela piano och spel som inte finns på datorn. Man lär sig mer när man ska pricka ut bråktal och så.

Linnea och Elin visar att Birgitta gjort ämnesmappar på surfplattan – en för SO med bland annat Google Earth, en för NO med en planetapplikation och en för mate­matik med Motion Maths och Slice it.

Birgitta Wikström betonar att man inte ska använda surfplattorna helt okritiskt eller som vanliga datorer. Man måste ha en plan och en idé om vad man vill uppnå. I första steget kanske man flyttar det man gjort tidigare med papper och penna till datorn eller surfplattan, men sedan måste man tänka nytt.

– De ska tillföra något om vi ska lägga pengar på det. Man måste tänka utanför boxen.

Inte minst de försämrade svenska matematikresultaten visar att det är nödvändigt att tänka nytt i matematiken, påpekar hon. Alla andra ämnen har förändrats, men matematiken har ganska mycket stått still. Själv har Birgitta Wikström blivit mer och mer intresserad av matematiken och lärt sig mer.

– Vi måste veta vart de ska. Det är nu vi lägger grunderna för att de ska klara Matematik B på gymnasiet.