Europa behöver en mer samlad skolledarutbildning. I det arbetet har Sverige viktiga erfarenheter att bidra med, skriver Rebecca McPherson-Ståhl vid Stockholms universitet.
Debatt I vilken utsträckning bör elever, föräldrar och olika externa aktörer vara involverade i beslutsfattandet i skolan? I vilken utsträckning kan vi ha en gemensam europeisk utbildning för skolledare?
Det är några av de viktiga frågor som undersöks i forskningsprojektet SGOLC (skolledning för att bygga ett lärande samhälle) som tog sin början i november förra året inom en EU och Commeniusprogrammet. Projektets målsättning är att förbättra de kompetenser hos skolledningar som anses vara nödvändiga för att bygga ett lärande samhälle. Avdelningen för internationell pedagogik vid Stockholms universitet har haft en ledande roll i den första fasen av forskningsprojektet.
En förstudie visade på behovet av utbildning för skolledare i ett antal europeiska länder. Skolledarnas roll förväntas bli mer komplex i framtiden. Behovet av såväl förbättrade pedagogiska färdigheter som ledaregenskaper kommer att öka. Den europeiska trenden mot en allt större decentralisering gör att relationerna mellan skolan och lokala institutioner blir ännu viktigare. Det är inom dessa ramar som utbildningen för skolledare blir avgörande.
Sverige har en lång tradition med utbildningar för skolledare. Steget att göra den obligatorisk innebär att Sverige leder utvecklingen. Det innebär också att man kan bidra med erfarenheter för att skapa en mer avancerad vision för skolledarutbildningar och decentraliserat beslutsfattande.
Under projektets första fas undersöktes attityderna på två nyckelområden hos elever, föräldrar, lärare, skolledare och externa aktörer i de olika medverkande länderna. Dels angående vilka färdigheter som dessa grupper anser att skolledare bör ha, dels i vilken omfattning skolor är och skulle kunna vara integrerade i lokalsamhället.
Principer om demokratiskt deltagande, ansvar och inflytande i det svenska utbildningssystemet finns i styrdokumenten, men vår forskning visar att det reella deltagandet upplevs olika av olika grupper av aktörer. Samarbete med arbetslivet och lokalsamhället slås också fast i styrdokumenten som ett mål att sträva efter. Inte bara för att öppna upp framtida arbets- och studiemöjligheter för eleverna, utan också för att berika skolan och läromiljön och för att förankra skolan i lokalsamhället.
Situationen när det gäller samarbete mellan skola och lokalsamhället är inte densamma runt omkring i Europa trots en klar ambition om detta från många håll.
Tiden får utvisa i vilken utsträckning som svensk praxis rörande skolledarutbildning, decentralisering, demokratiskt inflytande och samarbete med lokalsamhället kan vara en tillgång och användas i andra europiska länder. Vårt projekt utvecklar för tillfället arbetet med att försöka ta en del av denna svenska praxis och konsolidera den i en utbildningsplan, som sedan kan testas i de medverkande länderna.
Det måste finnas en flexibilitet för att anpassa den till den nationella eller lokala kontexten och förbättringar kommer att göras efter att den testats. Man behöver också ta ställning till hur policydokument kan omvandlas till praxis och konkret verksamhet.