Behövs fler regler för rättssäker betygsättning?

Juridik Ett flertal rapporter från bland annat Skolinspektionen och Riksrevisionen har pekat på att betygsättningen i skolan inte är likvärdig. I november 2009 tillsatte regeringen en statlig utredning med uppdrag att utreda och föreslå hur elevers rätt att få sina betyg omprövade kunde införas i skolan.

I januari i år presenterade utredningen sina förslag i Riktiga betyg är bättre än höga betyg, ett förslag till omprövning av betyg, SOU 2010:96. Bland annat föreslogs att det skulle införas en möjlighet till omprövning av alla betyg i alla skolformer utom terminsbetyg i grundskolan, särskolan och specialskolan.

Med omprövning avsågs en möjlighet för en elev att få högre betyg baserat på det kunskapsunderlag som eleven redan visat. Även beslut att inte sätta betyg och ett betyg som satts efter prövning skulle kunna omprövas enligt förslaget. Utredningen föreslog vidare att prövning enligt skollagen skulle benämnas som särskild prövning. Särskild prövning, till skillnad från omprövning, innebär att eleven har en möjlighet att visa sina kunskaper på nytt.

Enligt förslaget skulle en rektor vara skyldig att ompröva ett betyg om läraren inte ändrat betyget. Lärarens eller rektorns omprövning skulle enbart kunna resultera i att ett betyg lämnades oförändrat eller höjdes. Utredaren föreslog vidare att det skulle införas en omfattande dokumentationsskyldighet. Utbildningsministern Jan Björklund har framfört invändningar mot förslaget och Lärarförbundet har i sitt remissvar avstyrkt förslaget.

Utredaren uppskattade att det varje år sätts ca 1,5 miljoner betyg som ingår i slutbetyget i grundskolan och att det i gymnasieskolan sätts årligen nästan 4 miljoner betyg. Betygsättning är alltså en mycket omfattande uppgift och det ställs höga krav på lärare, rektorer och skolsystemet för att garantera en likvärdig och rättssäker betygsättning.

En nödvändig förutsättning för en korrekt betygsättning är att regelsystemet är tydligt, känt, och kan förstås av dem som ska sätta betyg. Det finns bestämmelser om betyg i skollagen (2010:800), skolförordningen, skolformsförordningar, läroplanerna och Skolverkets föreskrifter. Betyg ska sättas utifrån ett allsidigt underlag och visa elevens resultat i förhållande till kursmål och betygskriterier. Eftersom betyg fungerar även som ett urvalsinstrument är det självklart att betygsättningen måste ske rättssäkert. En rättssäker betygsättning bygger på att de regler som till-lämpas ska vara klara, att rektorer, lärare och elever känner till dessa regler och att lärare och rektorer tillämpar reglerna korrekt och lojalt.

Innan utredningen lade fram sina förslag hade lagstiftaren dock hunnit skärpa kraven på skolornas arbete med betygsättning bland annat genom ändringar i den nya skollagen och frågan är om det inte redan finns tillräckliga regler för att säkerställa en rättssäker betygsättning vad gäller lärarens och rektorns agerande i förhållande till eleven.

Rektorns ansvar för betygsättningen har förtydligats i skollagen. Rektorn har getts ett särskilt ansvar för att betygsättningen sker i enlighet med lagstiftningen och andra författningar. Detta särskilda ansvar innebär också att rektorn ska se till att lärare är väl förtrogna med det regelverk som gäller för betygsättning och att lärare får det stöd de behöver för att kunna sätta rättvisa betyg. Som en naturlig del i detta ansvar ingår att rektorn tillsammans med lärare ser till att det finns ett dokumenterat kvalitetsarbete på skolenhetsnivå om vad som gäller för betygsättning.

Enligt skollagen har eleven rätt till information om på vilka grunder betyg sätts och denna information ska ges när undervisning i ett ämne startar och under utbildningens gång. Dessutom har eleven och vårdnadshavaren på begäran rätt att få information om skälen för betyget.

Rektorn har också att rätta ett betyg som är uppenbart oriktigt till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende. Denna bestämmelse, nämligen 3 kap 19 § skollagen, motsvarar 26 § förvaltningslagen och tar sikte på skrivfel eller räknefel men också misstag som beror på personväxling. Det kan exempelvis vara fråga om summerings- eller överföringsfel eller att elevuppgifter blivit förväxlade. Det finns ingen tidsgräns för att begära en rättelse. Normalt ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig i ärendet innan rättelse vidtas. Efter att rättelsen vidtagits ska en ny betygshandling utfärdas och om möjligt ska den gamla handlingen förstöras.

I skollagen har också införts en helt ny bestämmelse, 3 kap 20 § skollagen, som innebär att en lärare är skyldig att ändra ett betyg om betyget är uppenbart oriktigt och om det kan ske snabbt och enkelt. Bestämmelsen är tillämplig för alla betyg i alla skolformer. Bestämmelsen har utformats med 27 § förvaltningslagen som förebild och innebär en reell skyldighet för en lärare att ändra ett felsatt betyg. Bestämmelsen innebär en mer långtgående skyldighet att utreda om fel har begåtts än 3 kap 19 § skollagen. Det kan exempelvis vara fråga om situationer där läraren har förbisett eller misstolkat bedömningsunderlag eller där läraren vägt in ovidkommande bedömningsgrunder såsom frånvaro eller uppförande.

I stället för lärare får en rektor göra en omprövning om läraren eller någon av de lärare som har fattat beslutet inte längre är anställd hos huvudmannen eller är förhindrad av annat liknande skäl eller om de som fattat
det ursprungliga beslutet är oense.

Eleven kan också visa sina kunskaper i en ny prövning och till skillnad från rättelse eller omprövning är det då möjligt för eleven att visa även kunskaper som förvärvats efter att eleven avslutat sin utbildning. Det är den enskilde läraren som ansvarar för att hon eller han sätter korrekta betyg.

Även införandet av lärar-legitimation innebär garantier för ökad rättssäkerhet i och med att legitimerade lärare ges särskilt ansvar för betygsättning och en legitimerad lärare som sätter betyg i strid med gällande bestämmelser kan ytterst varnas av Lärarnas ansvarsnämnd.

För att ytterligare förstärka rättssäkerheten för eleverna föreslås dessutom i utredningen Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden – för barns och elevers bästa, SOU 2011:33, att det införs en motsvarighet till Lex Sarah på skolans område. Enligt detta förslag, i syfte att upptäcka och åtgärda missförhållanden snabbare, ska det också vara möjligt att göra en anmälan om det förekommer missförhållanden i betygsättning.

Betygsättning är en krävande arbetsuppgift och en självklar utgångspunkt är att elever ska ha rättvisande betyg redan från början. Nyckeln till att lyckas med en rättssäker betygsättning är att huvudmännen och skolorna har ett fortlöpande systematiskt kvalitetsarbete. Rektorer och lärare behöver fördjupade kunskaper om de regler som gäller men det är också helt avgörande att lärare diskuterar sina bedömningar med varandra och att rektorer och huvudmän byter erfarenheter. Här bör det utvecklas former för samverkan mellan lärare, skolor och huvudmän avseende deras arbete med bedömning och betyg.