Lärarförbundet har lånat ”Skavlan” och tre andra programformat av Sveriges Television och ersatt Almedalstältet med en studio. – Vi förnyar oss samtidigt som vi får en massa material som vi ska använda under resten av året, säger opinionschefen Jenny Engdahl Westbratt. Temat är skolans nyckelroll i integrationen.

”Nyhetsmorgon” blir ”Lärarmorgon”, ”Skavlan” blir ”Träffpunkt”, ”Min Sanning” blir ”Nyfiken på” och ”Debatt” blir ”Debatt”.

Totalt intervjuas och debatterar 54 politiker, forskare, lärare och entreprenörer i Lärarförbundets studio i Almedalen som har plats för en sittande publik på 50–60 personer. Liberalernas ledare tillika ex-minister Jan Björklund, Hala Mohammed, ordförande för Röda Korsets ungdomsförbund, och Boel Godner, socialdemokratiskt kommunalråd i Södertälje, är tre av namnen.

– Vi har varit i Almedalen i många år och haft ett traditionellt upplägg med tält och seminarier i hyrda lokaler. Nu ökar vi delaktigheten och medlemsnyttan, säger Jenny Engdahl Westbratt.

Det går att ställa frågor till gästerna i förväg via sociala medier och twittra direkt in till programmen som sänds live i Lärarkanalen måndag–onsdag och sedan ligger kvar på webben. Mycket av materialet kommer att kunna användas i förbundets opinions- och rekryteringsarbete under resten av året. Och tre av de fem programledarna är verksamma lärare – Lotta Dessen Jankell på Globala gymnasiet i Stockholm, Karin Berg på Schillerska i Göteborg och Jacob Möllstam på Jonsereds skola i Partille.

Under årets Almedalsvecka medverkar nästan 7 000 personer i 3 700 evenemang i regi av 1 700 arrangörer. Konkurrensen är mördande men det är ändå en bra plats att vara på, tycker Jenny Engdahl Westbratt.

– Det är en viktig påverkansarena där vi kan skapa och upprätthålla relationer och lyfta de frågor som betyder mest för lärarna. Men det är viktigt att det vi gör är genomtänkt och smart och hänger ihop med årets övriga 51 veckor, säger hon.

Till det smarta hör att koppla ihop huvudbudskapet ”Allt börjar med en bra lärare” med skolans nyckelroll i integrationen efter det stora flyktingmottagandet.

– Förra året kom 70 000 nya barn och elever till Sverige. Det innebär stora utmaningar för skolan som inte hörts och synts tillräckligt i rikspolitiken. Många lärare och skolledare kämpar och gör ett fantastiskt arbete men de måste få rätt förutsättningar, säger Jenny Engdahl Westbratt.

Lärarförbundet lägger runt en miljon kronor på närvaron i Almedalen, vilket är ungefär lika mycket som tidigare år.

Man deltar man också i två seminarier utanför den egna tv-studion. Det ena är ett samarbete med LO och Lärarnas riksförbund om skolans finansiering utifrån förslagen i Skolkommissionen. Det andra handlar om skolans arbetsmiljö och är ett samarbete med Sveriges elevkårer.

Ett års mobbning i skolan väntas kosta samhället hela 17,5 miljarder kronor de kommande 30 åren. Konsekvensen av en dålig skolgång kan bli att unga misslyckas att ta sig in på arbetsmarknaden, enligt en ny rapport från Friends.

Taskiga kommentarer eller knuffar på skolgården kan stå även samhället dyrt.
Totalsumman 17,5 miljarder kronor är en uppskattning. Enligt antimobbningsorganisationen Friends drabbas en av tio barn och unga som mobbas under skoltiden av svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden i vuxen ålder.
– Det är väldigt många som berättar att mobbningen sitter kvar en stor del av livet och påverkar dem på många sätt, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare på Friends.
Ett konkret exempel är att ungefär hälften av de ungdomar som hoppar av gymnasiet uppger mobbning som orsak Det leder till att eleverna inte får en fullständig gymnasieutbildning och därmed svårare att få jobb.
– De slås ut från arbetsmarknaden och kanske får en försörjning finansierad av kommun eller stat. Därtill har vi alla kostnader för psykisk ohälsa, säger Lars Arrhenius.
   
Det är första gången någon försöker räkna på samhällskostnaderna för mobbning. Bakom studien står nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, samt Eva Nilsson Lundmark, som tidigare har gjort beräkningar på utanförskapets kostnader.
Den största delen av miljarderna handlar om produktionsförluster när den drabbade inte arbetar heltid. Till det kommer försörjningskostnader för den arbetslöse samt samhällets insatser för att behandla bland annat psykisk ohälsa.
Största förlorarna är landets kommuner och landsting. Totalt väntas de förlora sju miljarder kronor i bidrags- och vårdkostnader.
– Det är klart att det är mycket pengar. Alla skattepengar ska användas på ett bra sätt och därför är diskussionen om förebyggande insatser jätteviktig att få igång, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Att räkna på kostnaderna för mobbning är inte helt okonventionellt. Framför allt är det svårt att veta hur många mobbningsoffer som får problem i vuxenlivet.
Därför har forskarna framför allt valt att titta på kopplingen mellan misslyckanden i SKOLan och motgångar på arbetsmarknaden, där forskningen är starkare.
– En genomgående trend för dessa personer är lägre löneutveckling, perioder av sjukskrivning och längre perioder utanför arbetsmarknaden, säger Ingvar Nilsson.
Syftet med rapporten är att visa hur viktigt det är satsa på förebyggande arbete. I dag lägger en skola mellan 10 000 och 200 000 kronor på ett enskilt mobbningsfall men jämfört med kostnaderna i vuxenlivet är det småpengar. Ekonomiska argument biter, enligt Lars Arrhenius på Friends.
- Den här rapporten hoppas vi ge ett annat underlag till beslutsfattarna, säger han.

Lärarkåren i grundskolan växte med ett par tusen heltidstjänster det gångna läsåret. Fast i mer än hälften av landets kommuner märkte eleverna inte av det. Tvärtom, de fick dela sin lärare med fler skolkamrater. Särskilt tydlig är förändringen i friskolorna.

Nyligen har 986 000 grundskolelever sagt tack och hej till skolan på ett tag. Så många har eleverna inte varit på tio år.
Lärarkåren var också rekordstor. Dessutom förbättrades behörighetsläget: Fyra av fem lärare är nu behöriga och legitimerade för sin tjänst.
Men skolorna lyckades inte rekrytera lärare i samma utsträckning som eleverna strömmade till, och därför försämrades lärartätheten. Ett dåligt tecken, enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand:
- Lärartäthet spelar roll, inte minst för yngre elever och för elever i socioekonomiskt svaga områden.

På riksnivå var förändringen marginell: antalet elever per lärare ökade från 12,1 till 12,2. Men det var den första försämringen på sex år och märktes tydligast i landets friskolor där snittet nu ligger på 13,2 elever. Totalt blev det en försämrad lärartäthet i 153 kommuner, och där den är sämst ligger den på 14,7 elever per lärare.
Samtidigt har regeringen talat sig varm för att eleverna ska få mer tid med sina lärare. I riksdagens partiledardebatt nyligen inledde statsministern med att lyfta fram de "tusentals fler lärare" som regeringen avsätter pengar till.

En stor satsning för fler anställda i lågstadiet har redan inletts. Men Skolverkets siffror tyder på att lärartätheten försämrats även i de lägsta årskurserna.
Hur gick det till?
Det korta svaret är att det inte går att hitta fler lärare. Lärarbristen gör sig påmind i hela grundskolan.
Dessutom rullade lågstadiesatsningen igång först en bra bit in på höstterminen. I den mån skolorna lyckades anställa de 2 500 nya lärare de sökt bidrag för kommer inte att stå klart förrän nästa läsår. Men lärarbristen talar för att det varit ett tufft uppdrag.

Det som i stället har hänt, i hela grundskolan, är att skolorna anställt annan personal, som fritidspedagoger, speciallärare och lärarassistenter. Här finns också en växande grupp studiehandledare som hjälper nyanlända elever på deras modersmål.

Skolverkets statistik visar att dessa personalgrupper vuxit ordentligt. Så totalt sett har vuxentätheten i skolan ökat och detta är vad utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) helst lyfter fram:
- Jag är faktiskt lite stolt över svensk skola. I ett läge när vi haft en så stor ökning av antalet barn i skolan har vi ändå lyckats öka personaltätheten, säger han.Men det räcker inte, enligt Johanna Jaara Åstrand:
- Mer personal som avlastar lärarna är jätteviktigt. Många lärare sitter fast i uppgifter som inte har med undervisning att göra, vilket skapar en enorm stress och är en delförklaring till att många lämnar yrket. Så mer personal kan bromsa utflödet - men det löser inte lärarbristen.

Gustav Fridolin säger att ambitionen är att öka lärartätheten igen, men att det kommer att ta flera år innan olika satsningar för att öka yrkets attraktivitet ger resultat. Dessförinnan kan lärartätheten försämras ytterligare.
- Lärarkrisen har byggts upp under många, många år. Så den risken finns absolut. Nu handlar det om att anställa och utbilda varje lärare vi kan, och samtidigt anställa annan personal så att lärarna kan vara lärare, säger han.

Han säger det med vetskap om att elevkullarna fortsätter att växa i flera år till. Nästa läsår har grundskolan mer än en miljon elever. Och någon kö av lärare som väntar på att få sin legitimation finns inte längre. Att behörigheten ökade det här läsåret berodde på att Skolverket kunde beta av högarna med ansökningar. Så både lärartäthet och lärarbehörighet riskerar att sjunka.
- Politikerna och arbetsgivarna måste lägga upp en plan för hur lärarna kan komplettera sin behörighet. Annars kommer eleverna att möta fler och fler som inte är utbildade lärar. Och det kommer att synas i resultaten, säger Johanna Jaara Åstrand.

Dags för en ny termin, kanske finns möjlighet till fortbildning. Vad skulle du i första hand vilja lära dig mer om?

Lagom till sommarlovet klubbade riksdagen igenom utökad matteundervisning på mellanstadiet - redan till höstterminen. Det har fått både rektorer och lärare att gå i taket. – Detta är otroligt respektlöst, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Elevkullarna växer kraftigt i grundskolan och gör en redan besvärlig lärarbrist än mer påtaglig. I det läget sade riksdagen ja till regeringens förslag att utöka matteundervisningen i grundskolan med motsvarande en timme i veckan. Rekommendationen är att lägga den nya timmen i mellanstadiet.
– Vi har räknat på att det behövs tusen ytterligare mattelärare och de finns inte. Detta är ett exempel på retorikpolitik som saknar förankring, säger Johanna Jaara Åstrand.

Matz Nilsson, ordförande i rektorsfacket Sveriges Skolledarförbund, är lika irriterad.
– Det är redan oerhört svårt att hitta legitimerade lärare, och inte minst i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Även erfarna rektorer har hört av sig och sagt att detta inte är görligt.
Skolledarna är inte emot mer matteundervisning. Det man vänder sig emot är att utökningen görs med så kort varsel, utan chans till vettig planering.
– Vi hade hela tiden hoppats och trott att man skulle vänta med detta till hösten 2017. Men jag tror att regeringen känner press på grund av de fallande skolresultaten och vill ha snabba förändringar för att kunna visa på allt man gör under mandatperioden, säger Matz Nilsson.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är inte förvånad över reaktionerna.
– Jag förstår att man ser svårigheterna. Men ska vi klara att höja matteresultaten behövs fler timmar. Men det får inte vara den enda åtgärden. Det vi gjort i form av mattelyft (kompetensutveckling, reds anm) och det vi gör att minska lärarnas administrativa börda är också viktigt.
Men var ska skolorna hitta fler behöriga mattelärare?
– Vi står mitt i en lärarkris och då har vi svårt i flera ämnen att hitta behöriga lärare. Det man måste göra då är att anställa annan personal så att lärarna får tid att göra sitt arbete, säger Gustav Fridolin.
Matz Nilsson säger att utbildningsdepartementet i alla fall hört av sig för ett möte efter semestrarna
– Men vi har inga förhoppningar om att förändringen skjuts fram.
 

Elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning ska inte längre kunna falla ”mellan stolarna” under sin skolgång. Utbildningsminister Gustav Fridolin fick på torsdagen ta del av utredaren Jan Sydhoffs 800-sidiga slutbetänkande med olika förslag.

Syftet med förslagenär att garantera att elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning ska ha rätt till utbildning och kunna välja skola. Den särskilda utredaren Jan Sydhoff konstaterar att dessa elever i dagsläget har en komplicerad skolsituation.

De når målen i lägre utsträckning än genomsnittet av elever vilket kan få stora konsekvenser för individerna senare i livet. Det finns stora skillnader mellan skolor i landet kring hur man organiserar stödet till eleverna, anpassar lokaler och i vilken utsträckning man har personal som har rätt kompetens för att stödja eleverna. Det kan saknas logopeder, hörselpedagog och speciallärare eller specialpedagoger för målgruppen.

Utredaren föreslår att staten bidrar med pengar i form av ett riktat stöd till de särskilda satsningar som skolhuvudmännen behöver.

Statens, kommunernas och landstingets insatser för eleverna behöver också samordnas på ett bättre sätt. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ska få en tydligare roll att se till så alla elever får en likvärdig utbildning av god kvalitet. Det ska finnas regionala samordnare som leder arbetet och har tillgång till särskild kompetens. De ska se till att eleverna utifrån sina olika behov erbjuds olika typer av undervisning av hög kvalitet. Det kan handla om stöd och anpassning i en reguljär klass, men även att man ordnar så kallade SAK-miljöer lokalt eller regionalt. I dessa miljöer ska elevernas behov av kommunikation tillgodoses.

Utredaren vill också stärka elevernas rätt till undervisning i teckenspråk.  Det ska få samma status och villkor som gäller för de nationella minoritetsspråken. Om kommuner inte lyckas rekrytera egna teckenspråkslärare så ska SPSM kunna erbjuda fjärrundervisning. I förslaget ingår också att Örebro kommun får i uppdrag att erbjuda alla gymnasieprogram till elever i Sverige med grav språkstörning. Det sker inom riksgymnasiet.

– Det är en viktig utredning för att den belyser de brister som finns i dagens undervisning och de risker som finns med att elever med vissa funktionsnedsättningar inte har tillgång till utbildning av god kvalitet, säger Helene Öberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet.

Regeringen kommer att bjuda in företrädare för de elever och verksamheter som berörs för att föra samtal om utredningens förslag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Gör lärarutbildningen tydligare kopplad till läraryrket och kom i gång med privata lärarutbildningar. Det var två förslag som levererades under årets första skoldebatt i Lärarförbundets regi i Almedalen i Visby.

Trots att skolfrågor rankas först på sjunde plats i Almedalen, räknat på antal seminarier sedan 2009, var det nästan fullt runt Lärarförbundets tält i Visby när starten gick på måndag morgon. Konceptet i år är till stor del plankat från Sveriges Television, med tv-sändningar på Lärarkanalen från en provisoriskt uppbyggd studio i hamnen.
Lärarmorgon hette det första programmet, ett lättsamt samtal med skolanknutna gäster lett av lärarna Jacob Möllstam och Karin Berg från Göteborg. Fokus låg på frågor kring integrationen och skolan.
– Vi ska inte prata om integration utan om segregation, vi ska inte prata om utanförskap utan om innanförskap, slog musikern och samhällsdebattören Behrang Miri fast. Tillsammans med Sofi Klang, Lärarförbundets samhällspolitiska chef, och Matilda Gustafsson, vice ordförande i Lärarförbundet Student, utgjorde han en kommenterande panel.

Nästa programpunkt var en debatt där frågan gällde hur lärarbristen ska åtgärdas. Enigheten var relativt stor i den femhövdade panelen kring vad som behöver göras: avlasta lärarna, ge rektorer större makt att prioritera och förbättra lärarutbildningen
– Politikerna ska inte lägga sig i hur lärare jobbar. Vi behöver lära av läkarna där, sa Marcus Strömberg, vd för Academedia.
Han tyckte också att lärarna måste vara beredda att jobba mer än i dag.
– Tid är relativt. Man kan jobba hårt om man känner arbetsglädje. Det handlar om den upplevda känslan.
Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, invände mot den beskrivningen.
– Lärarna ska inte jobba mer utan göra rätt saker. I Botkyrka testar vi nu att låta rektorerna leda olika ”piloter” för att se vad som fungerar. Vi provar till exempel lärarassistenter på en skola.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand trodde att ett nationellt system för att säkerställa att lärare får fortbildning under hela yrkeslivet var rätt väg att gå. Hon utlovade konkreta förslag längre fram i år från Skolkommissionen.

Lärarutbildningen var en fråga som engagerade alla. Debattledaren och läraren Lotta Dessen Jankell berättade om sin egen tid på lärarutbildningen som blev en stor besvikelse.
– Vi hade ett enda seminarium i veckan. Det jag lärde mig om yrket lärde jag mig på praktiken, sa hon.
Parisa Liljestrand (M), lärare och kommunalråd i Vallentuna, instämde i kritiken och tryckte på att lärarutbildningen måste få mer praktik.
– Det jag lär mig på lärarutbildningen är inte alls det jag sedan möter när jag kommer ut som lärare i skolan. Det blir en krock. Det borde vara mer pedagogik och didaktik, men i dag är didaktiken i stort sett borttagen.
Marcus Strömberg ansåg att det behövs fler vägar in i yrket, framför allt skulle fristående lärarutbildningar sätta ordentlig fart på utvecklingen.
– Då skulle vi ge de här dinosaurierna riktig konkurrens, sa han med syfte på lärosätena.

Dagens sista program, ”Nyfiken på”, gästades av Jan Björklund (L). Han erkände genast något han ångrade under sina år som utbildningsminister.
– Lärarlegitimationen blev inte så väl förberedd som den borde ha blivit. Där krånglade det en hel del. Det är jag ju ansvarig för. Det borde vi ha gjort bättre.

65 procent av gymnasielärarna anger i en färsk undersökning från Lärarnas Riksförbund att de någon gång under de senaste åren funderat på att lämna läraryrket.

Orsakerna är bland annat låg lön, för mycket för- och efterarbete, dålig arbetsmiljö och att de fått dåligt med uppskattning för sina insatser.

Hela 98 procent av lärarna anser att nyckeln till att höja utbildningens kvalitet är att lärarna får mer tid för att planera och följa upp sin undervisning.

Undersökningen visar också att mer än varannan lärare inte har fått någon ämnesdidaktisk fortbildning under de senaste fem åren.

Rapporten från Lärarnas Riksförbund bygger på enkätsvar från 1000 gymnasielärare och 1000 föräldrar till elever på gymnasiet. Svarsfrekvensen bland lärarna var 57 procent.

Över 25 procent av föräldrarna i undersökningen angav att deras barn inte får eller fått tillräckligt med stöd för att uppnå målen. Lärarna i sin tur anger att tiden inte räcker till för att etablera förtroendefulla relationer med eleverna och fånga dem som kan ligga i riskzonen för att avbryta sina studier. Det anger 2 av 3 gymnasielärare.

Allianspartierna presenterade på tisdagen fyra gemensamma skolpolitiska förslag. Fokus ligger på nyanlända elevers skolgång.

Efter en period där de fyra allianspartierna profilerat sig var för sig med egna skolpolitiska förslag har Alliansen nu enats om fyra förslag som de kommer lägga en gemensam motion om i riksdagen i höst.

Förslagen syftar framförallt till att förbättra integrationen.

– De innebär ett starkare utbildningsfokus för de nyanlända barnen, sa Acko Ankarberg Johansson, partisekreterare för KD, vid en pressträff i Almedalen.

Förslagen i korthet:

• Ett obligatoriskt aktivt skolval. Alliansen vill att alla familjer aktivt ska välja skola. De anser att det skulle sätta press på kommunerna att ta fram och nå ut med bättre information till alla föräldrar och tror att det är ett sätt att öka integrationen i skolorna.
• En satsning på ytterligare karriärtjänster i utanförskapsområden. Alliansen vill satsa 52 miljoner kronor på att höja lönen med 10 000 kronor i månaden för 600 lärare i utanförskapsområden.
• Kortare sommarlov för nyanlända elever och andra elever som riskerar att inte klara målen. Elever som kommer till Sverige i tonåren behöver mer undervisningstid, anser Alliansen. Genom att korta sommarlovet får de lättare att upprätthålla nyvunna svenskkunskaper, skriver Alliansens partiledare i en debattartikel i Expressen.
• Möjlighet till utökad timplan för nyanlända under flera års tid. Prioritet ska ges till de viktigaste basämnena. Förslaget syftar till att fler ska uppnå målen.

Det är första gången samtliga allianspartier sluter upp kring förslaget om ett obligatoriskt skolval. Frågan har tidigare drivits främst av moderaterna och liberalerna.

– Det är ett sätt att säkerställa att alla familjer och elever gör ett aktivt val och får den information som behövs, sa Michael Arthursson, partisekreterare för C, i Almedalen.  

Hallå där, Marcus Strömberg, vd på Academedia, vars uttalande i Almedalen om att lärare kanske behöver arbeta mer väckt starka reaktioner i sociala medier.

Lärare beskriver hur de redan går på knäna. Hur menade du egentligen när du sa att lärare måste jobba mer?

– Det jag menade var att vi nog måste tänka om en del när det gäller hur vi jobbar, nu när vi står inför en stor lärarbrist. Har vi färre lärare, vilket vi faktiskt riskerar att få, är det viktigt att vi säkerställer att de lärare vi har jobbar så mycket som möjligt med kärnuppdraget, som ju är att undervisa.

Vill du utöka lärarnas undervisningstid?

– Snarare tiden de ägnar åt sådant som hör undervisning till, alltså förarbete, undervisningstid och efterarbete. Jag tror att det skulle höja inte bara yrkets attraktivitet, utan också höja de svenska skolresultaten. De två hänger ihop, och jag tror att vi skulle få rätt omedelbara effekter på båda om lärarna fick ägna mer av sin arbetstid åt just undervisning i alla dess delar.

Vad bör lärare göra mindre av för att få mer tid till undervisningen?

– Administration är ju ett uppenbart svar. Sedan vet jag att många lärare upplever att föräldrar kräver allt mer, och allt snabbare kommunikation med enskilda lärare. Det måste vi hitta ett sätt att hantera, den frågan kan annars bli svår att lösa framöver när gränserna för hur, och när och vad en enskild lärare kommunicerar med föräldrar flyttats.

Du tog också upp att många lärare lämnas ensamma, utan stöd från ledning eller huvudman. Varför är det så?

– En orsak kan vara att många inte tänker på att läraryrket är ett ganska ensamt arbete. Du har som lärare ansvar för många människors lärande, de flesta lärare står dock ensamma i klassrummet. Därför är kollegialt lärande oerhört viktigt, liksom stöd från ledning och huvudman. Vi måste hjälpas åt att både bekräfta och utveckla även det som är bra.  

Du sa också att man kan jobba väldigt hårt och ändå känna arbetsglädje. En skolutvecklare skriver på Twitter: ”De lärare som känner arbetsglädje jobbar ofta hårt. För hårt. Vi vill väl inte att ambitiösa bränner ut sig?”. Vad är din kommentar på det?

– Vi måste hitta balansen mellan arbetsglädje, ambition, att jobba hårt, och att hitta energi som gör att det fungerar. Här finns ingen universallösning, det handlar om att varje enskild individ måste ha en arbetssituation som passar just hen. Vi uppfattar också begreppen olika, när jag sa ”att jobba hårt” uppfattade många det som ”att jobba mycket”. Det behöver det ju inte betyda, att jobba hårt kan också vara att gå djupt in i en uppgift och åstadkomma bra resultat. 

Lärarförbundet levererar ett fempunktsprogram för svensk gymnasieskola och vill att alla politiker avlägger ett gymnasielöfte. Ambitionsnivån för svensk integrations- och utbildningspolitik måste höjas rejält, skriver Johanna Jaara Åstrand.

Vi riskerar en förlorad generation, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand på DN Debatt idag, och syftar på att bara 30 procent av de nyanlända elever som börjar på språkintroduktion går vidare till nationella program. Inte ens en av tio avslutar ett nationellt gymnasieprogram inom fyra år.

Lärarförbundet varnar för att situationen kan leda till en tillbakagång till att gymnasieexamen inte längre ses som en självklarhet utan ett privilegium. Samtidigt är det svårt att få jobb i dagens samhälle utan att ha gått ut gymnasiet.

Regeringen satsar på enkla jobb, men det är fel väg att gå, anser Lärarförbundet. De vill ha ett gymnasielöfte som går ut på att skapa goda förutsättningar för nyanlända att klara gymnasieexamen samt goda förutsättningar för lärare att ta alla unga till en gymnasieexamen.

Johanna Jaara Åstrand listar fem förutsättningar för att det ska bli möjligt.

• Höjd kvalitet på språkintroduktion.
• Elevens rätt till stöd och utmaning, genom garanterad undervisningstid och behöriga lärare.
• En utbyggnad och omgörning av komvux så att hela utbildningar kan erbjudas där.
• Bättre modersmålsundervisning.
• En uppvärdering av läraryrket genom höjda löner och minskad arbetsbelastning.

Att kravet kommer under Almedalsveckan är förstås ingen slump, och Lärarförbundet har redan fått utbildningsminister Gustav Fridolin att ställa sig bakom löftet.

"Vi får inte abdikera och nöja oss med att skapa en andra klassens arbetsmarknad som består av enkla servicejobb. Då förlorar Sverige sin position som kunskapsnation och alla i landet drabbas. Skolan är nyckeln till integration. Det är där insatserna ska göras", avslutar Johanna Jaara Åstrand debattartikeln. 

En förskollärare i Halmstad filmade ett barns utbrott och hotade sedan med att visa filmen för mamma. Inte okej, anser Barn- och elevombudsmannen (BEO), som nu har beslutat att kommunen måste betala 10 000 kronor i skadestånd till barnet för kränkningen, rapporterar P4 Halland.

Förskolans personal ska dessutom ha haft ett hårt tonläge mot det utsatta barnet.

Det är det fjärde liknande fallet i år där BEO belagt kommuner med skadestånd sedan barn filmats på förskolor.

Estetiska ämnen kan göra comeback på gymnasiet. Liberalerna och Centerpartiet vill se bild, form och musik på schemat igen. – Det här gör mig glad, säger gymnasieminister Aida Hadzialic (S).

C och L vill att de estetiska ämnena ska bli obligatoriska igen. Det sade partiernas kulturpolitiska talespersoner på Almedalen.

Detta innebär att det finns en riksdagsmajoritet om ett återinförande.

– Vi behöver samsyn i utbildningspolitiken. Ju fler partier som kan ena sig desto bättre, säger gymnasieminister Aida Hadzialic (S) till TT.

Estetiska ämnen slutade vara obligatoriska genom gymnasiereformen 2011, när Alliansen var vid makten. Sedan dess har allt fler elever valt bort ämnena frivilligt. På många SKOLOR har de helt försvunnit.

Enligt Aida Hadzialic är de estetiska ämnena viktiga för Sveriges fortsatta konkurrens- och innovationskraft.

– Kunskap och kreativitet är lika viktiga. Vi ska ha en skola som är bildande som ger kreativa förmågor och som gör elever och samhället starkt och konkurrenskraftigt.

Just nu pågår en gymnasieutredning som ska presenteras och gå ut på remiss för synpunkter i oktober. Estetiska ämnena kan tidigast göra nydebut 2018, konstaterar Hadzialic.

Samtidigt betonar Bengt Eliasson, kulturpolitisk talesperson för Liberalerna, att partiet inte kommer att ställa sig bakom ett återinförande på bekostad av timmar i matte eller historia, rapporterar SVT Kulturnyheterna.

– Det är görbart men det blir ett hantverk att pyssla ihop det här. Experter och sakkunniga behövs för att det ska bli bra, säger Hadzialic till TT.

Människors längd varierar kraftigt över tid och mellan länder samt har stor påverkan på såväl skolresultat som livslängd och hälsa. Det visar en omfattande studie som presenteras på den pågående vetenskapskonferensen ESOF i Manchester, England.

Regeringens satsning på läxhjälp fördelas ojämnt. Bara en av fyra elever nås av det statliga läxhjälpsbidraget, visar en granskning som SVT Nyheter har gjort.

– Det är synd om eleverna, säger Sara Svanlund, andre vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, till TT.

I år har 281 miljoner beviljats i läxhjälpsbidrag, att jämföra med 23 miljoner förra året. Men SVT:s granskning visar att det är stor skillnad på hur pengarna fördelas mellan kommunerna.

Linköpings och Kalmars kommun har sökt och fått pengar för samtliga elever. Stockholms kommun har däremot bara sökt för var tionde elev. Skolverket beviljar 1 000 kronor för varje elev som erbjuds läxhjälp, i Stockholms fall betyder det att kommunen får sex miljoner istället för de potentiella 60 miljonerna.

Sara Svanlund anser att systemet är felaktigt utformat och varnar för att det kan komma att öka skillnaderna mellan landets skolor.

– I ett bidragssystem där det är upp till huvudmännen att avgöra om de vill söka eller inte är det eleverna som på något sätt inte blir rättvist behandlade i slutändan, säger hon.

75 kommuner har inte sökt något bidrag alls och flera kommuner har valt att söka ett väldigt litet bidrag. I princip alla skolor som har sökt bidraget har fått pengarna.

Utbildningsminister Gustav Fridolin är kritisk till de kommuner som avstått från att söka pengarna och som inte erbjuder läxhjälp.

– Det får inte vara så att man har elever som verkligen behöver läxhjälp men som inte får det, samtidigt som vi har pengar på statens konto som fryser inne, säger han till SVT Nyheter.

Satsningen på läxhjälpsstödet gjordes ungefär samtidigt som rut-avdraget för läxhjälp slopades. Tanken är att läxhjälpen nu ska nå de elever med störst behov av hjälp.

Eftersom det finns pengar kvar att fördela för 2016 har Skolverket förlängt ansökningstiden till den 31 augusti.

Har Växjö kommun betalat ut för lite bidrag till fem friskolor för år 2014? Den frågan kan nu komma att avgöras i kammarrätten sedan kommunen överklagat förvaltningsrättens domar som avgjorde till friskolornas fördel.

Det är en utdragen rättsprocess som har sin början i kommunens fördelning av bidrag till friskolor för år 2014. Friskolorna reagerade på att utbildningsnämndens bidragsbeslut stred mot bestämmelser i skolförordningen och fick rätt i maj 2015. Kommunen hade bland annat betalat ut för lite i momstillägg och inte lagt på en schablon om 3 procent för administration som de borde.

Därefter har kommunen fattat nya beslut, men även dessa överklagades till förvaltningsrätten av de fem friskolorna med flera hänvisningar till felaktigheter. Överklagandet gäller även 2015 års bidrag. Friskolorna var bland annat tveksamma till om kommunen beräknat elevunderlaget på ett korrekt sätt.

Friskolorna fick rätt på flera punkter. Bland annat har kommunen gjort en felaktig beräkning av administrationsschablonen för lokalhyra. Kommunen brister även i transparens i sin redovisning, anser förvaltningsrätten.

Kommunen ålades i beslutet, som fattades 30 juni i år, att göra en ny beräkning av bidragsbeloppen för 2014 och 2015.

Men kommunen har nu överklagat domen till kammarrätten. På grund av semestertider ber de om anstånd med att ange skälen till detta fram till 19 augusti.

– Vi måste se över om vi delar förvaltningsrättens uppfattning i någon del eller inte. Det har vi inte hunnit än. Men vad gäller lokalkostnaderna och de administrativa kostnaderna anser jag i alla fall att vi resonerat riktigt, men att vi kanske inte har förklarat vårt resonemang tillräckligt tydligt, säger Växjö kommuns chefsjurist Magnus Bengtsson.

Karstad kommun får betala 300 000 kronor för att lärarnas arbetsmiljö vid tre skolor inte åtgärdats i tid.

Situationen för lärarna bedömdes som undermålig efter en inspektion av Arbetsmiljöverket under fjolåret. Enligt Förvaltningsrätten har kommunen inte levt upp till de krav på förbättringar som framfördes och dömer därför ut vitesbeloppet, uppger SVT Nyheter Värmland.

Lärarna ansåg att deras arbetssituation var ohållbar bland annat eftersom tiden inte räckte till för arbetsuppgifterna och att det inte framgick vilken prioriteringsordning som gällde. Kommunen har upprättat en prioriteringslista men Förvaltningsrätten anser att den inte nått ut till personalen.

Bra reform, men den kommer inte leda till minskade administrativa bördor för lärarna. Förslaget om att ändra de nationella proven i grund- och gymnasieskolan får kritik.

Färre obligatoriska nationella prov, en ny nationell kunskapsutvärdering, extern bedömning och digital form. I våras föreslog regeringens utredare Tommy Lagergren en rad förändringar av de nationella proven.

När remissvaren nu börjar komma in till utbildningsdepartementet får omgörningen stöd, men möts också av en hel del invändningar.

– I grunden är vi positiva till reformen. Ambitionen att ta ett helhetsgrepp kring ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning är bra. Men vi tycker att den far under falsk flagg, säger Anders Rubin (S), ordförande i grundskolenämnden i Malmö.

Nämnden anser att den föreslagna förändringen inte kommer att minska lärarnas administrativa börda. För årskurs tre är förslaget att de nationella proven ersätts med obligatoriska bedömningsstöd. Som de beskrivs i betänkandet kommer tidsåtgången för lärarna vara densamma som när de arbetar med proven.

– Vår bedömning är att detta varken sparar särskilt mycket tid eller pengar, säger Anders Rubin.

Nämnden befarar också att den externa bedömning av proven som utredaren föreslår kan bli dyr. Grundskolenämndens synpunkter är en tung del i det remissvar som kommunstyrelsen i Malmö ska klubba och sända till departementet inom kort.

Även Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker i huvudsak utredningsförslaget. SKL konstaterar i sitt remissvar att de nationella proven idag tar oproportionerligt lång tid att såväl förbereda som att genomföra och rätta.

– Tiden i skolan är dyrbar för både lärare och elever. Det är därför av yttersta vikt att tidsåtgången minskar, skriver SKL.

Samtidigt poängterar de behovet av balans mellan tillit och kontroll i systemet.

– Det är lärarnas skicklighet som är avgörande för elevens lärande och ett uppföljningssystem behöver därför bygga på tillit till lärarprofessionen.

SKL noterar dessutom att det finns en risk att förslaget om att spela in muntliga delprov blir tidskrävande. Lärarna kommer att behöva lyssna på elevernas prov vid minst ett extratillfälle och ibland kan ytterligare en lärare behöva delta.

Det nya systemet för nationella prov ska införas successivt från och med 2018 och vara fullt infört 2022.

Låt andra än lärare och förskollärare ordna utflykter, vara matvakt, sköta inköp eller ordna med vilan. Det inspelet gör lärarfacken tillsammans med SKL till regeringen.

”Lärare ska vara lärare”, skriver Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting i en gemensam skrivelse till regeringen. De tre aktörerna poängterar att lärarnas och förskollärarnas arbetsuppgifter måste renodlas till kärnuppdraget – att undervisa.

Detta kan delvis förverkligas genom att skolorna anställer fler kuratorer, skolsköterskor, it-tekniker och vaktmästare.

Men det kan också handla om att anställa nya yrkesgrupper, till exempel lärarassistenter.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund räknar i en kompletterande skrivelse upp ett antal administrativa och praktiska arbetsuppgifter som lärare, förskollärare och fritidspedagoger uppger att de själva utför, men som de anser att andra borde göra.

• Sammanställa mejl- och telefonlistor till föräldrar.
• Administration kring föräldramöten.
• Ordna med studiebesök, friluftsdagar, utflykter och resor.
• Beställa och ta hand om kontorsmaterial.
• Ta hand om ledighetsansökningar och boka utvecklingssamtal.
• Vara matvakt.
• Vara provvakt.
• Kopiera.
• Göra i ordning inför och plocka undan efter förskolelunchen. Samma sak med vilan.
• Skaffa vikarier.
• Fördela elevskåp och busskort.

Regeringen har redan tidigare förklarat att den vill frigöra tid så att lärare kan få vara mer lärare. Därför förbereder regeringen förslag som ska underlätta för skolorna att anställa andra yrkeskategorier som kan avlasta lärarna.

För första gången har Lärarnas ansvarsnämnd dragit in en lärares legitimation på grund av grov oskicklighet. Fallet gäller en lärare som varit verksam i både förskola och skola i Stockholm.

Skolinspektionens anmälan gäller lärarens agerande i båda dessa verksamheter. I sammanfattningen beskriver myndigheten hur barn och elever varit rädda för läraren som ska ha kränkt dem vid upprepade tillfällen. Enligt anmälan saknar hon förståelse för vad värdegrunden innebär. Hon har även under sin tid på förskolan fått kritik för sitt sätt att bemöta kolleger och föräldrar.

– Det här är ett ganska speciellt fall. Vi ser ett mönster av att sakna vilja till utveckling i sitt förhållningssätt, säger Lärarnas ansvarsnämnds ordförande Lars Dirke.

På förskolan ska läraren bland annat ha varit aggressiv och otrevlig mot barnen. Där fanns även säkerhetsbrister – i hallen fanns ett olåst skåp med kemikalier.

Tjänstemän vid Stockholms stad, som gjorde en utredning i samband med tillsyn av förskolan, har uttalat sig om att läraren inte bör arbeta med barn överhuvudtaget.

Den andra delen av anmälan rör lärarens anställning vid en grundskola. Även här finns uppgifter om olämpligt bemötande av elever och kolleger, något som hon själv bestrider.

Ansvarsnämnden är här kritisk mot Skolinspektionens utredning som de anser har en viss slagsida, då personer som läraren själv lämnat in välvilliga intyg från inte har hörts. Men nämnden bedömer ändå att den har tillräckligt underlag för att fatta beslut.

Tidigare har lärare varnats för oskickligt yrkesutövande, men detta är alltså första gången en legitimation dras in på den grunden. Det är händelserna vid förskolan som fäller avgörandet.

– Det är en grannlaga uppgift att kunna säga exakt var gränsen går mellan varning och indragen legitimation. I det här fallet har allvarlig kritik riktats från flera olika håll under en längre tid utan att något förbättrats. Den samlade bilden, snarare än enskilda händelser, var det som avgjorde beslutet, säger Lars Dirke.

Läraren har möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.