Moderaterna vill att staten ska kunna ta över skolor

March 26, 2015, 5:27 am

≫ Next: Nej till obligatoriskt gymnasium

Moderaterna vill att staten ska kunna ta över svagpresterande skolor. Skolinspektionen föreslås få ett utökat ansvar att tydligare granska skolor och sätta betyg på hur de når kunskapskraven. – Staten måste bli tuffare mot de skolor som inte håller måttet, säger partisekreterare Tomas Tobé.

Moderaterna vill att Skolinspektionen får ett nytt uppdrag att tydligare granska skolor utifrån elevernas resultat. Granskningen ska bli noggrannare och följa en betygsskala. Skolor som inte når kunskapskraven ska erbjudas ett särskilt kunskapskontrakt med nationella resurser för att nå resultaten. Initiativet kommer från England, där skolor utvärderas efter en fyrgradig skala.

De skolor som trots det inte klarar kraven, ska Skolinspektionen kunna ta över huvudmannaskapet för. Om det även ska gälla friskolor har Moderaterna inte bestämt sig för ännu. Förslagen ska nu vidareutvecklas av partiets skolgrupp och avgöras på stämman i höst.

– Det här blir ett sätt att rikta in statens resurser mycket mer till skolor som behöver utvecklas, säger Tomas Tobé.

Exakt hur många skolor som kan beröras, kan han inte säga. Men han framhåller att det i dag finns cirka 150 grundskolor, där 50–75 procent av eleverna inte klarar behörigheten till gymnasiet.

Owe Nilsson/TT

↧

Nej till obligatoriskt gymnasium

March 26, 2015, 6:24 am

≫ Next: Förslag om obligatoriskt lyft för alla rektorer

≪ Previous: Moderaterna vill att staten ska kunna ta över skolor

Regeringens vilja att göra gymnasieskolan obligatorisk stöter på patrull i riksdagen. En majoritet i utbildningsutskottet säger nej.

I ett tillkännagivande till regeringen slår utbildningsutskottet fast att gymnasiet även fortsättningsvis ska vara frivillig. Dessutom slås fast att det ska vara en rättighet att läsa in högskolebehörighet på gymnasiet, inte en skyldighet.

Alliansregeringen tog bort kravet på att läsa in högskolebehörighet för att ge mer fokus på yrkesämnen, samtidigt som möjligheten att läsa in högskolebehörigheten fanns kvar.

(TT)

↧

Förslag om obligatoriskt lyft för alla rektorer

March 26, 2015, 10:50 am

≫ Next: Förstelärarna knappar in - nu kräver skolledare påslag

≪ Previous: Nej till obligatoriskt gymnasium

Rektorer lider av tidsbrist och prioriterar fel uppgifter. Det visar regeringens rektorsutredning, som föreslår kompetensutveckling för både rektorer och huvudmän.

Det finns flera glapp i skolans styrkedja, särskilt mellan huvudmän och rektorer, enligt den nya utredningen. Rektorer får inte det stöd och avlastning de skulle behöva.

–Vi ser att skolkontoren har fått förstärkning, men rektorerna får inte tillgång till den förstärkningen, säger Olof Johansson, utredare och professor vid Umeå universitet.

De flesta rektorer jobbar övertid, ändå hinner de inte med det enda uppdrag de inte får delegera vidare – det pedagogiska ledarskapet. I Sverige lägger rektorer enbart 13 procent av sin arbetstid på det, en siffra som får utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att reagera.

Om det pedagogiska ledarskapet inte prioriteras får inte heller lärare det stöd de behöver, vilket i slutändan påverkar det elevernas resultat, framhåller han.

–Det är ett tydligt exempel på hur styrkedjan brister. I de bästa skolsystemen i världen vet vi att rektorer lägger 50 procent av sin tid på pedagogiskt ledarskap, säger Gustav Fridolin.

Utredningen föreslår obligatorisk fortbildning för rektorer. Vad tror du om det?

– Det är ett rimligt förslag. Det innebär att man lyfter den fortbildning som pågår idag och som är mycket uppskattad.

Enligt Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand, innehöll utredningen inga nyheter. Rektorernas höga arbetsbelastning är ett känt faktum.

– Jag är besviken på att det inte kom mer skarpa förslag som tvingar huvudmännen att säkerställa att rektorerna får tid och resurser för att driva skolutveckling.

Gustav Fridolin, det finns brister på huvudmannivå. Vad kan regeringen göra där?

– Vårt skolutvecklingsprogram är en väg att nå även kommunernas skolchefer. Det kan vara förvaltningar som får ett stöd i att systematiskt minska administrationen för sina medarbetare.

Enligt utredaren Olof Johansson kommer rektorer bli bättre på att ställa krav på huvudmännen och se till att skollagens krav efterlevs, om de själva får kompetensutveckling.

Men Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, tycker inte att det räcker.

–För att delegera måste det finnas någon att delegera till. Många rektorer har inte det stödet runt sig.

Utredningen visar just att rektorer inte lyckas lämna ifrån sig arbetsuppgifter eftersom deras medarbetare är för hårt belastade. Organisationen är för tajt, särskilt i de skolor där det saknas biträdande rektorer.

Enikö Koch Mats Thorén

↧

Förstelärarna knappar in - nu kräver skolledare påslag

March 26, 2015, 4:33 pm

≫ Next: Dyster start för ny lärare

≪ Previous: Förslag om obligatoriskt lyft för alla rektorer

På flera håll runt om i landet har förstelärare gått om skolledare i lön. I Örnsköldsvik har rektorer och förskolechefer enats i ett gemensamt krav. De vill ha ett påslag med 5 000 kronor.

Bild: Emilie Stendahl.

Inför årets lönerevision yrkade skolledarna i Örnsköldsvik på 5 000 kronor mer i månaden för samtliga 46 rektorer och förskolechefer i kommunen. Både Lärarförbundet Skolledare och Skolledarförbundet står bakom kravet, och ett av argumenten är att förstelärare knappat in eller rentav gått om många skolledare i lön, trots att de vare sig har budget–, arbetsmiljö- eller personalansvar.

Till exempel tjänar 32 av förstelärarna i Örnsköldsvik i dag mer än den lägst betalda rektorn och flera förskolechefer tjänar ännu mindre. Bara fyra skolledare tjänar mer än den bäst betalde försteläraren. Medellönen för de 46 skolledarna i kommunen är 40 967. Förstelärarna tjänar i snitt 37 359 kronor.

Ett annat argument handlar om att skolledarna i kommunen förra året fick ett mindre procentuellt påslag än lärarna, trots att arbetsbelastningen snarast har ökat.

– Vi hänvisar till förra lönerevisionen och till kommunens lönepolitiska program där det står att lönen ska bestå av en befattningsdel, en individuell del och en marknadsdel. Om skillnaden i lön minskar jämfört med förstelärarna ger man inte oss en befattninglön, säger Ulla Skoglund, ombud för Lärarförbundet Skolledare.

Men trots deras tydliga argumentation blev utdelningen mager. Skolledarna i Örnsköldsvik får 4,4 procents löneförhöjning i år, vilket är aningen mer än lärarnas 4,2 procent.

– Vi måste fortsätta att jobba med frågan, tänka strategiskt kring vilka vi behöver prata med för att få gehör, säger Ulla Skoglund.

Hon beskriver att många kollegor är irriterade, och att vissa funderar på om de ska fortsätta som skolledare.

– En del har sökt tjänst som förstelärare för att markera. Om ens drivkraft varit att man vill utveckla skolan finns det möjligheter att göra det som förstelärare nu.

Hur ska man kunna rekrytera de bästa till att bli skolledare är en annan fråga som aktualiseras i och med att förstelärare närmar sig eller går om skolledare i lön. Det behöver huvudmannen en strategi för, anser Ulla Skoglund.

– Ja, visst är det så att staten har bestämt att satsa på förstelärare. Men vad blir konsekvenserna? Det måste man förhålla sig till i kommunerna.

Emilie Stendahl

↧

Dyster start för ny lärare

March 27, 2015, 12:50 am

≫ Next: Utskottsmajoritet motsätter sig obligatorisk gymnasieskola

≪ Previous: Förstelärarna knappar in - nu kräver skolledare påslag

Kärleken till yrket räddar Malin Hedins romankaraktär från att ge upp

Alla blommor vissnar i Mirjams fönster. Slutet känns hela tiden nära för den unga läraren i den privata gymnasieskolan där romanen »Inte gå under« utspelar sig. Här styr pengapåsen, tystnadens kultur råder och lärarna ställs inför flera dilemman i sin yrkesroll.

Mirjams situation är delvis självupplevd. Det hör jag författaren Malin Hedin berätta om i en radiointervju innan jag träffar henne. Så när hon öppnar dörren till villan i Västerås, där växterna grönskar och vårens ljus strömmar in, andas jag ut.

Malin Hedin ser ut att må förträffligt. Hon är föräldraledig med sin andra dotter, skriver på sin tredje roman och berättar att hon trots alla svårigheter trivs i läraryrket.

Din skildring av skolans värld är dyster. Är det verkligen så illa?

Hon skrattar till, lyfter blicken från kaffekannan, och säger med tyngd i rösten:

— Det är mycket värre. Vissa saker går inte att skildra skönlitterärt, läsarna skulle helt enkelt inte tro mig.  

Romanen handlar om Mirjams första tid som lärare, när hon som nyutbildad, full av entusiasm, kliver in i verklighetens mörka korridorer. Det blir en krock som leder till olika lojalitetskonflikter. Hon får uppleva usla förhållanden, men tvingas till tystnad för att skydda skolans ansikte utåt.

På friskolan gäller inte meddelarskyddet och lärarna förbjuds att prata med journalister.

— Jag vill skildra hur det kan se ut i Skolsverige i dag. Det är väldigt många som är väldigt tysta.

Malin Hedin började skriva romanen under sin första termin som lärare, när hon var i Mirjams situation.

— Det som räddade mig är att jag inte var så naiv som Mirjam. Men visst blev jag förvånad över hur vissa saker fungerade.

Att möta tonåringar med olika bekymmer kan vara svårt i sig, men än värre är det när elevhälsovården brister, som i romanens skola. Mirjam får ta stort ansvar för en elev som far illa. När allt annat stöd saknas, spränger hon lärarrollens gränser och låter eleven flytta hem till sig.

— Det blir ett svårt moraliskt dilemma som jag ville lyfta fram, och som jag tror är rätt vanligt. Det är inte så lätt att alltid hålla sig till sin professionella roll. Mirjam agerar självuppoffrande och väljer att vara medmänniska i den här situationen.

Malin Hedin har själv upplevt en tillvaro både med och utan kurator på arbetsplatsen och beskriver skillnaden som enorm. Det är nödvändigt med avlastning i allt det tunga som elever bär med sig, för att själv orka med sitt uppdrag i längden.

Är du själv kvar i ditt yrke om tio år?

— Jag tycker att läraryrket är fantastiskt, bara man ges rätt förutsättningar. Så jag hoppas att jag jobbar kvar. Men inte till vilket pris som helst.

Enikö Koch

↧

Utskottsmajoritet motsätter sig obligatorisk gymnasieskola

March 27, 2015, 2:50 am

≫ Next: Rektor frias efter drunkningsolycka

≪ Previous: Dyster start för ny lärare

Gymnasiet bör fortsätta att vara frivilligt och det bör fortfarande vara valfritt för elever på yrkesprogrammen att läsa in grundläggande behörighet till högskolan. Det anser en majoritet i utbildningsutskottet och vill att riksdagen kräver av regeringen att planerna stoppas. Men sannolikt blir det inte så.

Gymnasieminister Aida Hadžialić (S) tillsatte för en vecka sedan en utredning som bland annat syftar till att alla unga ska gå gymnasiet och att alla nationella program på gymnasiet ska ge grundläggande behörighet till högskolan.

Direktiven är öppna, regeringen fastslår inte att gymnasiet ska bli obligatoriskt utan utredaren ska också titta på andra möjligheter att nå målet. Ministern begär inte heller att alla yrkeselever ska läsa in högskolebehörighet, men vill som hon säger ”vända på kuttingen”. I dag måste den elev som vill få behörighet ansöka om att gå vissa kurser, i framtiden skulle det i stället kunna bli den som inte vill som får ansöka om att slippa dem.

Detta motsätter sig majoriteten i utbildningsutskottet, bestående av Allianspartierna och Sverigedemokraterna, och vill att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen slår fast att dagens ordning bör fortsätta gälla.
Regeringspartierna och Vänsterpartiet i utskottet tycker det vore fel att föregripa utredningen, som ska vara klar till halvårsskiftet 2016, och reserverar sig mot majoritetens beslut.

Sannolikheten är stor för att kraven inte kommer att få någon omedelbar praktisk betydelse.

Roger Aule, opolitisk tjänsteman och föredragande i utbildningsutskottet, konstaterar att ett tillkännagivande inte tvingar regeringen att ändra utredningsdirektiven.

– Frågan är nog snarare vad som händer i ett skarpt läge – om utredningen till exempel kommer fram till att gymnasiet faktiskt bör bli obligatoriskt.

Sten Arndt

↧

Rektor frias efter drunkningsolycka

March 27, 2015, 3:39 am

≫ Next: Judiska förskolor tappar elever

≪ Previous: Utskottsmajoritet motsätter sig obligatorisk gymnasieskola

Rektorn och en idrottslärare frias från arbetsmiljöbrott efter en olycka där en 13-årig pojke drunknade under en simlektion i Filipstad.

Åklagaren hade yrkat på villkorlig dom och dagsböter för de båda åtalade, uppger SVT:s Värmlandsnytt.

Olyckan inträffade under en simlektion i slutet av mars 2013. Pojken hittades livlös i den djupa delen av bassängen. Läraren satte i gång hjärt- och lungräddning, men pojkens liv gick inte att rädda.

↧

Judiska förskolor tappar elever

March 27, 2015, 7:12 am

≫ Next: Sjuk lärare ersätts sällan första dagen

≪ Previous: Rektor frias efter drunkningsolycka

Den senaste tidens terrordåd i Köpenhamn och Paris har fått efterverkningar för de judiska förskolorna i Malmö och Göteborg. Oroliga föräldrar väljer att flytta sina barn på andra förskolor.

Den judiska församlingens förskola i Malmö kommer att minska från dagens 26 barn till 17 i höst, och två avdelningar blir en.

– Många föräldrar känner ett diffust hot efter det som hände i Paris och Köpenhamn, säger föreståndaren Kristina Malm.

Församlingen hoppas få ekonomiskt stöd från Malmö stad för att kunna behålla platserna, men enligt kommunalrådet Andreas Schönström (S) är det inte möjligt.

– Rent lagligt kan vi inte ge ersättning för barn som inte är där, säger han till Sydsvenskan.

Också i Göteborg påverkas den judiska förskolan. Antalet barn väntas minska från 55 till 45 till hösten, och några av avhoppen beror på oro. I Göteborg finns också en grundskola med judisk profil, och den tappar en handfull elever.

– Trots att vi förstärker säkerheten och vårt skalskydd finns föräldrarnas oro och rädsla kvar, säger förskolans Noaks Arks och Alexandraskolans ordförande Thomas Wolff till TT.

I Stockholm har däremot varken den judiska förskolan eller grundskolan drabbats av avhopp på grund av oro, enligt Hillelskolans rektor Kim Lichtenstein.

Bertil Ericson/TT

↧

Sjuk lärare ersätts sällan första dagen

March 27, 2015, 10:09 am

≫ Next: Långbergsskolan samlar sexorna

≪ Previous: Judiska förskolor tappar elever

Det är långt ifrån alltid som en vikarie sätts in när en lärare av någon anledning är borta. Fyrtio procent av lärarna i en undersökning som Lärarnas tidning har gjort uppger att en vikarie sätts in först efter dag två eller senare. Tre procent uppger att det aldrig sätts in en vikarie.

Bilden bekräftas av en Novus-undersökning beställd av Lärarförbundet, som också undersökt vikariesituationen. Enligt den uppger hälften av lärarna att de ibland, sällan eller aldrig får en vikarie.

– De här är ytterligare ett bevis på lärarbristen. Det är helt enkelt svårt att hitta vikarier, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det här ökar lärarnas arbetsbelastning, men drabbar också eleverna och deras rätt till undervisning, menar hon.

Båda undersökningarna visar också att vikarieläget är svårast i gymnasieskolan. I Novus-undersökningen uppger sex av tio gymnasielärare att de sällan eller aldrig får vikarie.

Johanna Jaara Åstrand tror att det delvis beror på att det tillsynsansvar som finns i grundskolan inte finns på gymnasiet. Då är det lättare att ta till håltimmar och hemuppgifter.

– Sen är det de facto så att förutom att det är svårt att hitta vikarier ser man det som ett sätt att spara pengar. Det är otroligt kortsiktigt tänkt för vi har en situation i dag då elevernas resultat behöver förbättras och då krävs det undervisning och för det behövs lärare.

Hennes recept för att förbättra situationen är att huvudmännen borde tänka mer långsiktigt:
– Jag tycker att man behöver öka grundbemanningen så man tar höjd för korttidsvikariebehovet som man vet inträffar.

Lars-Göran Skoglund jobbar som serveringslärare på Tingsvallagymnasiet i Karlstad. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet tar emot lunchgäster utifrån och då måste det finnas en lärare närvarande.

Vad händer när du är borta?
– Då får en kollega ta på sig att gå in och jobba extra, helt enkelt, säger han.

Vid teorilektioner är det mer tveksamt om det tas in vikarier, i alla fall första veckan, enligt Lars-Göran Skoglund. Då kan det bli fråga om lärarlösa lektioner.

– Det kan vara svårt att hitta en arbetslös yrkeslärare. Men ledningen kunde ju bygga upp ett kontaktnät, ett sådant finns inte i dag, säger han.

Vad tycker du om detta?
– Man har väl vant sig på ett otäckt sätt, men jag tycker inte om det. Det borde finnas en handlingplan.

Mats Thorén

↧

Långbergsskolan samlar sexorna

March 28, 2015, 7:01 am

≫ Next: 7 frågor till Per Bolund …

≪ Previous: Sjuk lärare ersätts sällan första dagen

Många mellanstadieskolor saknar både hem- och konsumentkunskapssal och behörig lärare i ämnet. Nästan alla Nyköpings sjätteklassare får därför komma till Ann-Sofie Dahl Ekblom.

Det är en positiv stämning i rummet. De färska kryddorna, pepparkvarnarna i trä, glasflaskorna med olivolja och den snygga mjölpåsen från ett lokalt företag gör att det ser ut som läraren Ann-Sofie Dahl Ekblom är med i ett matlagningsprogram på teve där hon står vid köksöns kortsida och förevisar hur man bäst bör gå tillväga när man bakar matbröd. Samlade runt henne står ett gäng uppmärksamma sexor. Målet med lektionen är att de ska lära sig använda jäst.

– Vad vet ni om jäst, frågar Ann-Sofie Dahl Ekblom.

– Det kommer från en växt … nä, det är en svamp, blir det rätta svaret från en av killarna efter viss inledande tvekan.

Ann-Sofie Dahl Ekblom nickar och håller fram en kastrull med uppvärmt ljummet vatten för att låta alla stoppa i ett finger och känna hur 37 grader känns.

– Det är i den temperaturen som jästen trivs bäst och då bildas kolsyra och alkohol som gör att degen sväller med hjälp av glutentrådarna i mjölet, förklarar hon och fortsätter att gå igenom ingrediens efter ingrediens som hon med elevernas hjälp häller ner i den rostfria degbunken.

Det är andra gången den här gruppen bakar i skolan. Vid det förra tillfället gjorde de saffransbullar så en del av frågorna de får i dag är repetition, andra är nya. Som till exempel varifrån rapsen som används till rapsoljan kommer. Svaret blir att den odlas i närheten.

– Ja, och det är bra. Närodlat är bra för miljön, säger Ann-Sofie Dahl Ekblom.

– Men olivoljan kommer inte härifrån, den kommer från Italien. Det säger de i alla fall i reklamen, påpekar en av killarna och pekar på de dekorativa flaskorna i mitten av köksön.

– Ja, vissa saker, som olivolja, kan vi ju inte odla här. Därför använder vi inte den oljan nu när vi bakar utan tar rapsolja i stället. Så kan vi göra ett undantag från det närodlade och i stället använda olivolja när vi vill göra en god salladsdressing, svarar Ann-Sofie Dahl Ekblom.

Att ingredienserna som används i undervisningen i största möjliga mån ska vara närodlade och ekologiska är en av hennes käpphästar.

– När vi lagar köttbullar gör vi det av kronhjortsfärs som jag köper i köttbutiken här i Nyköping. Det blir jättegott och jag tycker vi ska använda de djur som redan finns och som försörjer sig själva. Det står i läroplanen att vi ska lära eleverna göra medvetna val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö och jag tycker inte att eleverna ska behöva använda sämre råvaror i hem- och konsumentkunskapen än vad jag gör hemma, säger Ann-Sofie Dahl Ekblom.

Hon är utbildad lärare i hem- och konsumentkunskap och samhällskunskap och har jobbat här på Långbergsskolan sedan 2005. Skolan är i dag en F–6-skola men var till och med förra läsåret även en 7–9-skola. I höstas flyttade de äldsta eleverna till en nybyggd högstadieskola och det var meningen att Ann-Sofie Dahl Ekblom skulle ha flyttat med.

I stället gick hon till sin dåvarande rektor och frågade om de inte kunde ta tillvara det faktum att det fanns en fullt utrustad hem- och konsumentkunskapssal på skolan och, inte minst viktigt, en i ämnet behörig lärare genom att erbjuda kommunens andra mellanstadieskolor att låta deras sexor komma till Långbergsskolan för att få undervisning.

Rektorn gillade idén och det gjorde även rektorerna på sex andra mellanstadieskolor. Det är svårt att få tag i behöriga lärare i hem- och konsumentkunskap och de flesta mellanstadieskolor i Nyköpings kommun saknar ändamålsenliga lokaler för ämnet så att hyra in sig på Långbergsskolan lät som en bra lösning tyckte deras rektorer – även i en del mer långväga fall där idén kräver bussning.

Därför har Ann-Sofie Dahl Ekblom sedan i höstas en 80-procentig tjänst med tolv grupper med sjätteklassare trots att det på Långbergsskolan endast finns en klass i årskursen. Elevernas skolor delar på kostnaden för hennes lön, råvarorna de använder och lokalerna.

– Det känns jättebra. Tidigare har jag mest arbetat med högstadieelever men det här är en rolig ålder att arbeta med, tycker hon.

En del av grupperna kommer varje vecka under en termin och en del varannan vecka under hela läsåret. Det gör att inte alla grupper befinner sig på samma ställe i Ann-Sofie Dahl Ekbloms läsårsplanering vilket kanske är tur eftersom det kunde ha blivit rätt tjatigt att göra samma sak med sju grupper under en vecka.

Den allra störstavinsten är övertygelsen om att det här leder till högre kvalitet på undervisningen i ämnet för en stor del av kommunens sexor. Det är inte lätt att undervisa i hem- och konsumentkunskap om man inte har en fullt utrustad sal och särskilt inte om man inte är behörig lärare i ämnet.

– En del friskolor löser problemet genom att åka iväg till en särskild skola och koncentrationsläsa hem- och konsumentkunskap under några veckor. Det här är ett annat sätt att samordna resurser som möjliggör att eleverna får läsa ämnet under längre tid, konstaterar Ann-Sofie Dahl Ekblom.

Som före detta högstadielärare har hon ett mycket gott samarbete med de fyra lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap på kommunens två nuvarande högstadieskolor vilket gör att de lärarna kommer ha full koll på vad hennes elever kan när de om ett par år börjar hos dem. Upplägget underlättar även betygssättningen i sexan tycker Ann-Sofie Dahl Ekblom.

– Eftersom jag har tolv grupper med sexor under ett läsår får jag ett jättestort jämförelsematerial.

Den enda nackdel med arbetssättet som hon kan komma på är att det är svårare att arbeta ämnesövergripande på samma sätt som hon gör med lärarna på den egna skolan. Att hon numera inte har någon ämneskollega på skolan tycker hon inte är lika problematiskt eftersom kontakten med de fyra högstadielärarna är så bra.

– Fast det är klart att vi kan ju inte längre samplanera undervisningen som vi gjorde förut eftersom vi nu undervisar olika årskurser, konstaterar hon.

Under tiden som Ann-Sofie Dahl Ekblom berättar om upplägget har eleverna, som i just det här fallet kommer från närbelägna Stenkullaskolan, först satt sina egna degar och sedan diskat och skriftligt börjat besvara några frågor om jäst och bakning. De brukar få göra så varje lektion, besvara några frågor skriftligt alltså, för att ge Ann-Sofie Dahl Ekblom en bättre överblick över vad de har lärt sig, inte minst viktigt eftersom hon ska lära känna – och betygssätta – ett ganska stort antal elever under en relativt kort tid.

Nu samlas gruppen igen vid köksöns kortsida för att repetera hur man gör för att se om degen har jäst klart. Eleverna lyssnar intresserat och det märks att de tycker hem- och konsumentkunskap är kul. Något som Ida Karlsson bekräftar på en direkt fråga.

– Det är det roligaste ämnet. Fast det är ännu roligare att laga mat än att baka för när man lagar mat får man göra mer.

Att hon behöver ta sig till en annan skola för att ha ämnet tycker hon inte gör något, snarare gör det det ännu roligare.

– Det gör att man får se nya saker och träffa kompisar som går här.

Hon liksom en del av klasskompisarna brukar cykla hit, andra går eller åker buss. Eftersom det här är dagens första lektion tar sig alla hit på det sätt som passar just dem bäst.

– För mig tar det kanske tio minuter, säger Jesper Eriksson Litzell som brukar växla mellan att gå och cykla.

Inte heller han verkar se det som ett problem att byta skola för en stund. Att baka matbröd är dock inte riktigt lika roligt som det var att baka lussebullar tycker han.

– För då fick vi göra olika figurer av degen, berättar han.

När hans matbröd en stund senare är färdiga och kan tas ut ur ugnen ser han ändå rätt nöjd och stolt ut. Bröden blev fina även om de inte är formade till något mer spännande än runda bullar och avlånga baguetter.

Även Ann-Sofie Dahl Ekblom är nöjd. Eleverna har lärt sig det som var syftet med lektionen.

– Nu kan de baka med jäst. De kan hantera en deg, vet när det är lagom med mjöl och kan få till ett bra resultat i form av saftiga och goda bröd.

Och även om någon av dagens elever möjligen har glömt hur man gör när det är dags för hem- och konsumentkunskap igen i årskurs åtta så har de, tillsammans med nästan alla andra av kommunens sexor, fått en stadig grund att stå på inför de framtida utmaningarna – en grund som deras nästa lärare i ämnet är väl medveten om och kan bygga vidare på.

Johanna Ulrika Orre

↧

7 frågor till Per Bolund …

March 28, 2015, 7:21 am

≫ Next: Om cancer för de minsta

≪ Previous: Långbergsskolan samlar sexorna

… miljöpartist och ny konsumentminister sedan i höstas.

Vad gör en konsumentminister?
– Jag är ansvarig för myndigheter som arbetar med konsumentfrågor, som Konsumentverket och Konsumentombudsmannen. Jag är också ansvarig för regelverket inom området och för att konsumentskyddet ska fungera på marknaden.
Du är även finansmarknadsminister och biträdande finansminister. Hur stor del av din ministerpost är konsumentfrågorna?
– Det är en stor del eftersom det är viktiga frågor som hänger ihop med de andra områdena som jag jobbar med. Vi är ju konsumenter även när vi investerar våra pengar och när vi sparar till vår pension. Jag väver också in konsumentfrågorna horisontellt i regeringen, som när jag diskuterar budgeten. Till exempel försöker vi hjälpa konsumenterna att göra bra val genom att sänka kostnaderna för att tanka med förnybara drivmedel.
Vad vill du göra för att stärka de unga konsumenternas skydd?
– Till att börja med måste vi se till att omyndiga personer inte kan bli satta i sådan skuld att det påverkar deras möjligheter att bygga en framtid. Lagstiftningen är nu skärpt så att man inte kan skuldsätta barn och det är möjligt att vi måste ta fler steg för att minska ungas skuldsättning.
Inför valet krävde Sveriges konsumenter att skolundervisningen i konsumentkunskap och privatekonomi skulle utökas och förstärkas. Något som Miljöpartiet då var positivt till. Ändå föreslås ingen höjning av antal timmar när timplanen nu ses över. Vad säger du om det?
– Det är ett viktigt område och en fråga som jag diskuterar med utbildningsministern. Men nu har det ju nyligen kommit en förändring som innebär mer privatekonomi och konsumenträtt i kursplanerna för hem- och konsumentkunskap, samhällskunskap och matematik.
Så förstärkningen ska ske genom omprioritering inom ämnena och inte genom fler timmar till hem- och konsumentkunskap?
– Vi måste först se vad de här förändringarna har för effekt. Det finns ju bara 24 timmar på ett dygn och barn kan inte gå hur långa dagar som helst i skolan så vi måste prioritera mellan olika områden.
Hur ser du på konsumtion ur ett hållbarhetsperspektiv?
– All konsumtion är inte dålig. Om man till exempel konsumerar upplevelser eller kultur tycker jag det är fantastiskt. Men Sveriges totala privata konsumtion är för stor jämfört med andra länders. Vi måste börja betala för den förorening som vi orsakar och minska våra ekologiska fotavtryck.
Ekologiska varor, liksom kött producerat med mer djurvänliga metoder, är ofta dyrare. Är det något som du planerar att ändra på genom skattelättnader?
– Det är något som vi inom Miljöpartiet har tittat på men EU:s regler lägger hinder i vägen. Till exempel vill vi sänka momsen på ekologiska produkter men EU säger nej så där får vi jobba långsiktigt och försöka ändra EU:s regelverk först. Men det finns andra saker som vi kan göra. Till exempel ge mer stöd till bönder som vill ställa om till ekologiskt jordbruk. Vi kan också höja skatten på handelsgödsel och på så sätt göra det jämförelsevis billigare att odla ekologiskt.

Johanna Ulrika Orre

↧

Om cancer för de minsta

March 28, 2015, 8:01 am

≫ Next: Argument och samtal som utmanar

≪ Previous: 7 frågor till Per Bolund …

Vova har cancer. Men hur går det till på sjukhuset när man får sin medicin?  En ny bok för barn i förskoleåldern visar hur behandling med cytostatika går till.

Boken är tänkt att användas som en förberedelse för barn som själva ska behandlas för cancer eller för syskon och kamrater som vill veta vad som händer på sjukhuset.

↧

Argument och samtal som utmanar

March 28, 2015, 8:09 am

≫ Next: Sex — och att veta vad man vill

≪ Previous: Om cancer för de minsta

Debatt som metod används både i svenska och samhällskunskap. Det är också ganska lätt att i medierna hitta exempel på debatter, krönikor och allmänt tyckande. Men var förs samtalet där elevernas egna uppfattningar utmanas?

Dagens Nyheter gör ett försök att föra just samtalet till nya nivåer i podcasten »Mellan Scylla och Charybdis«.

Här möts Stina Oscarson, dramatiker och skribent, och Lars Anders Johansson, programansvarig vid tankesmedjan Timbro, i samtal om konst och politik.

— Det handlar om att försöka förstå varandra och bemöta argument. Man kan lyssna och prata fritt, till skillnad från när någon ska försvara ett politiskt parti och aldrig kan vika från sin linje, säger de båda samtalarna i en kommentar.

Första avsnittet handlar om ekonomisk tillväxt, tiggeri och välgörenhet. Varje samtal tar cirka 25 minuter.

↧

Sex — och att veta vad man vill

March 28, 2015, 8:15 am

≫ Next: Lärares syn på litteratur

≪ Previous: Argument och samtal som utmanar

KORTFILM. Från skolmaterialet »Vill du?«

De flesta unga har positiva erfarenheter av sex men det finns samtidigt många som varit med om sexuella övergrepp och sex mot sin vilja.

Nu kommer RFSU med undervisningsmaterialet »Vill du?« som består av fem korta filmer och en lärarhandledning med diskussionsfrågor.

Syftet med materialet är att främja ömsesidigt sex helt enkelt genom att fokusera på de viktiga frågorna »Vad vill du?« och »Vad vill du inte?«

Diskussionsfrågorna utgår inte från elevernas egna erfarenheter utan rör enbart de exempel och dilemman som visas i filmerna.

↧

Lärares syn på litteratur

March 28, 2015, 8:21 am

≫ Next: Rektor frias efter drunkningsolycka

≪ Previous: Sex — och att veta vad man vill

Unga lärare läser sällan skönlitteratur. En undersökning som Lärarnas tidning gjorde för ett par år sedan visade att en av tre lärare under 40 år läser max två böcker per år.

Med dessa siffror i minnet kan man fråga sig hur dagens svensklärare ska kunna vända trenden att barn och unga läser allt mindre.

I en ny bok tar Maria Ulfgard, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, ett stort grepp om frågan. Boken bygger på enkäter och intervjuer med lärare om olika syn på litteratur, litteraturdidaktik och litteraturundervisning.

Vilka verktyg för sin egen litteraturundervisning får de på lärarutbildningen och vilken syn på litteratur förmedlas där?

↧

Rektor frias efter drunkningsolycka

March 27, 2015, 3:39 am

≫ Next: Judiska förskolor tappar elever

≪ Previous: Lärares syn på litteratur