Nyanlända med lärarkompetens ska kunna anställas i skolorna för att fungera som studiehandledare eller modersmålslärare. På det sättet skulle de få en försörjning i avvaktan på att de får behörighet i de ämnen som de är utbildade för.

Utbildningsminister Gustaf Fridolin (MP) och gymnasie- och kunskapslyftminister Aida Hadzialic (S) samlar ihop flera gamla och nya förslag för att klä på regeringens utspel om förbättrad integration.

– Vi vill ge möjlighet för den som har lärarutbildning att börja arbeta i skolan, som studiehandeldare i modersmål, säger Gustaf Fridolin.

Många av dem som kommer har redan lärarutbildning från hemlandet, men kan inte arbeta inom sitt yrke direkt eftersom det krävs komplettering. Där vill regeringen diskutera med kommunerna hur deras kompetens ska kunna användas snabbare.

Tanken är att kommunerna ska anställa dem som har utländsk lärarkompetens så att de kommer in i skolan, och hjälper nyanlända elever med språk och handledning. Fast det finns inte några pengar kopplade till förslaget

– Där får vi föra samtal med kommunerna och göra en uppgörelse, där staten exempelvis står för fortbildningen av lärarna, så att kommunerna kan känna sig trygga med att de som anställs blir legitimerade lärare snabbt, säger han.

Förslaget ingår som en del i regeringens så kallade snabbspår för integration. Andra delar i utbildningspolitiken som syftar till att förbättra integrationen är förslag som presenterats tidigare, som bättre kartläggning av elevers kunskaper, bättre valideringssystem för lärarkompetens och en individanpassad sfi-utbildning.

Stimulerande och intressanta arbetsuppgifter är kopplat till god hälsa. Det har forskare konstaterat tidigare. Detta bekräftas nu i en ny studie som visar att lärares hälsa påverkas av hur mycket de själva lär sig.

229 lärare vid 20 skolor i Västra Götaland har svarat på en enkät med frågor om hälsa, kvalitet och arbetsintegrerat lärande. Resultatet visade att det finns en tydlig koppling mellan dessa tre faktorer. För att må bra behöver lärare inte bara undervisa, de måste också se till att de själva utvecklar sig och lär sig nya saker.

Forskarna definierar det optimala tillståndet av lärande som en känsla av flyt eller ”flow”. I studien prövade forskarna hur lärarna mådde när de kände flow och återigen kunde de se ett samband mellan att ofta ha flyt i sitt arbete och samtidigt uppleva en god hälsa.

Studien visar också att om en får göra något intressant, något som ger positiv stimulans, så upplevs inte arbetsbelastningen som så hög.

Studien är gjord vid Högskolan Väst och Linnéuniversitetet.

Behovet av särskilt stöd är stort på gymnasiet, visar en ny undersökning av Lärarförbundet. Hälften av alla tillfrågade gymnasielärare anser att det behövs fler speciallärare och specialpedagoger.

Endast 4 procent av lärarna tycker att eleverna på deras skola alltid får det stöd de behöver av speciallärare och specialpedagoger. I undersökningen anser nästan alla tillfrågade lärare att arbetet med särskilt stöd blir bättre när dessa kopplas in.

Men de flesta av lärarna vill också ha mer tid till att förbättra sitt eget arbete med extra anpassningar.

Enligt Lärarförbundet har det särskilda stödet har varit eftersatt länge. Nu vill förbundet se att politikerna inte bara satsar på fler speciallärare och specialpedagoger i de lägre åldrarna utan i hela skolsystemet.

Brottsutredningen som gällde behandlingen av rektorn på den mördade flickan Yara Alnajjars skola har lagts ner.

Efter mordet på åttaåringen anklagades hennes rektor av Karlskrona kommun för brister i hanteringen av flickans situation. Rektorn, som omedelbart stängdes av från sin tjänst, blev djupt deprimerad och var i somras inblandad i en trafikolycka där han körde av vägen och skadades svårt. Karlskronas före detta skolchef delgavs i december misstanke om tjänstefel på grund av behandlingen av rektorn.

– Nu är jag färdig med min granskning, och jag har kommit till slutsatsen att inget brott har begåtts, säger åklagare Ulrika Grenerfors till Sydöstran.

Lärarförbundet och rektorns fru har anmält Karlskrona kommun för arbetsmiljöbrott via vållande till kroppsskada, framkallande av fara för annan, förtal och underlåtelse att anmäla skada till Arbetsmiljöverket. Den utredningen, som sköts av riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, pågår fortfarande.

Antalet anmälningar om upplevda missförhållanden i skolan fortsätter att öka, och var fjärde anmälan handlar om brist på särskilt stöd. Det visar nya siffror från Skolinspektionen och Barn- och elevombundet, BEO.

Under 2014 gjordes 3 747 anmälningar till Skolinspektionen och BEO, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med året innan.

Bland dem handlade 922 om sådana anmälningar där anmälaren anser att skolan inte gett tillräckligt stöd till en elev som, enligt anmälaren, har behov av det. Det är dock ingen ökning eftersom antalet var exakt detsamma år 2013.

Ökade gjorde däremot de anmälningar som är den vanligaste: att anmälaren anser att skolan inte gjort tillräckligt i samband med att en elev blivit kränkt. Totalt gjordes 1 315 sådana anmälningar, vilket är 140 fler än 2013.

De flesta anmälningar rör grundskolan, och ofta handlar dem om pojkar – särskilt när det gäller anmälningar om elever som inte fått det stöd som de för att nå kunskapsmålen. Oftast är det föräldrar som anmäler.

– Anmälningarna ger betydelsefulla signaler om vad de tycker inte fungerar i just deras skola. Därför är det viktigt att skolansvariga tar varje anmälan på stort allvar, rättar till eventuella brister och ser till att missförhållanden inte upprepas, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler i ett uttalande.

Andra vanliga anmälningsgrunder handlar bland annat om skolans arbete med skolplikt och rätt till utbildning eller plats samt huvudmannens organisation och styrning.

Sedan Skolinspektionen startade 2008 har antalet anmälningar ökat varje år.  

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tjänar 96.000 kronor i månaden. Det placerar henne på plats sju i löneligan för landets fackliga ledare.

Lärarförbundets ordförande tjänar cirka 3,5 gånger så mycket som en grundskollärare gör i snitt. Det gör Johanna Jaara Åstrand till den sjunde bäst betalade fackföreningsledaren i Sverige, om man också räknar in arvoden för styrelseuppdrag, enligt en sammanställning som SvD Näringsliv har gjort.

Hon har inga styrelsearvoden, men får också ersättning från Lärarförbundet för dubbelt boende.
– Jag valdes till ordförande utan att veta vilken lön jag skulle få. De som fattade beslutet om min lön tyckte uppenbarligen att det var en rimlig lön i förhållande till mitt uppdrag och vad andra i motsvarande position tjänar, säger Johanna Jaara Åstrand till tidningen.

Ordförande för Lärarnas riksförbund, Bo Jansson, har en månadslön på 93.834 kronor och styrelsearvode på 7.708 kr i månaden. Totalt 101.542 kronor, enligt SvD Näringsliv.

I topp hamnar Saco-ordförande Göran Arrius med en månadslön på 122.000 kronor och månatligt styrelsearvode på 17.916 kronor.

Anmälningarna om våld i skolan har ökat kraftigt de senaste åren. – Tyvärr är jag inte så förvånad, säger Bo Jansson på Lärarnas riksförbund.

Antalet anmälningar om våld i skolan, som Arbetsmiljöverket betraktar som allvarligt, ökade mellan 2012 och 2014 med nästan 40 procent, enligt Ekot. Under samma period steg skolornas anmälningar om allvarliga hot med 20 procent.
– När siffrorna är så pass tydliga så måste det ha blivit en ökning, men skolan kan i vissa fall också ha blivit ännu duktigare på att se risken och att anmäla den, säger Arbetsmiljöinspektör Ingela Eriksson Settergren till nyhetsprogrammet.

Statistiken är inte uppdelad utifrån om våldet riktats mot elever eller lärare. Men Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund, säger att fackförbundets egna undersökningar visar att en fjärdedel av deras medlemmar har utsatts för hot, våld, kränkningar eller trakasserier i arbetet.
– Bara för att anmälningarna har ökat så måste inte våldet ha ökat, men det är illa nog som det är ändå, säger han.  

Emil Gustavsson, ordförande för Sveriges elevkårer, menar att den bilden som anmälningarna visar också är den verklighet som beskrivs av deras medlemmar i högstadiet. Han ser ett problem med hur våldet i skolan har normaliserats.
– Man får inte uppfattningen, som elev, att det är olagliga handlingar man håller på med. Det är också så att man ofta benämner det som mobbning vilket också är ett underminerat ord. Det handlar ju faktiskt om hot, våld, misshandel och trakasserier och det måste man få upp på agendan, säger han.

Enligt Bo Jansson så har det funnits anledningar till varför skolor har dragit sig för att anmäla problem om våld och hot. Bland annat kan skolan få dålig publicitet och till följd förlora elever och därefter också skolpeng. För att få bukt med våldet i skolan tror Bo Jansson att man måste bli bättre på att sätta gränser. Och att anmäla våldsyttringar ger en viktig signal.
– Det är oerhört viktigt att det anmäls. Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan, men enligt vår erfarenhet är det ibland så, säger han.

Del 3: Dags för redigering

Alla scener till fritidskortfilmen är färdiginspelade. Produktionen är därmed avklarad. Nu är det dags för filmprocessens tredje fas – efterproduktionen, som innebär att kortfilmen redigeras i datorn.

Det är svårt att hitta läromedel i grundsärskolan med inriktning träningsskola, visar en ny kartläggning från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Lärarna tvingas därför ägna mycket tid åt att utveckla eget utbildningsmaterial.

Särskilt komplicerat är det att hitta läromedel för elever med svår utvecklingsstörning.

Lärarna i undersökningen uppger också att läromedel som tas fram bör behandla det centrala innehållet i kursplanerna och att de dessutom bör utformas så att de på ett enkelt sätt kan anpassas till enskilda elever.

SPSM välkomnar lärare som arbetar inom träningsskolan att höra av sig om man har idéförslag på läromedel.

– Det behöver inte vara ett färdigt manus, utan det är tillräckligt med en genomtänkt idé, säger Agneta Nylander-Widz på myndighetens läromedelsavdelning.

Samtliga 25 lärare som SPSM djupintervjuade berättar att de använder pekplattor i sin undervisning.

Ett gratis läromedel som används av mellanstadieelever i över 200 kommuner innehåller mängder med slarvfel och missuppfattningar, skriver Ellen Almers och Per Askerlund, lärarutbildare vid Högskolan i Jönköping.

I februari 2015 kontaktades Högskolan i Jönköping av Svenska Kunskapsförlaget AB med en förfrågan om att lärosätet skulle bidra till att möjliggöra för barn i regionen att få lära sig om hållbar utveckling. Detta skulle ske genom att högskolan, i likhet med flera andra högskolor i Sverige, sponsrade utgivning av Natur & Miljöboken, som sedan gratis levereras till elever i årskurs 4–6. I gengäld skulle vi få ha en text om högskolan på en sida i en bok.

Enligt en projektsamordnare på Svenska Kunskapsförlaget används materialet i 220 kommuner. ”Tack vare ett unikt samarbete med företag runt om i Sverige kan vi årligen distribuera boken till cirka 240.000 elever – kostnadsfritt för skolan.”, skriver Natur & Miljöbokens redaktion i ett brev till föräldrarna (på sidan 38 i steg 3 av materialet).

Natur & Miljöboken följer, enligt Svenska kunskapsförlaget, den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11).

Men redan vid en snabb genomläsning av Natur & Miljöboken hittade vi en mängd påståenden som vi anser inte bara är ett hinder för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig centrala kunskapsmål i naturvetenskapliga ämnen, utan också skapar förvirring bland lärare.

Vad är det då som är problematiskt med innehållet? Vi har inte granskat materialet i sin helhet utan bara gjort några nedslag, främst i materialets lärarhandledningar.

Dels finns det ”slarvfel”, får man förmoda, som i meningen ”Lava, myror och smågnagare trivs i området” (om myrmark, s. 15, steg 2, lärarhandledningen). Det kan tyckas mindre allvarligt att man glömmer ett r i lavar och framhåller myror i allmänhet som speciellt fuktälskande, men samtidigt märker vi på lärarutbildningen att många blivande lärare inte kan skilja mellan lava (som är dött vulkaniskt material) och lavar (som är levande dubbelorganismer).

En lärarhandledning som blandar ihop korten gör det inte lättare för vare sig lärare eller elever att göra denna åtskillnad. Att strandskog på samma sida i lärarhandledningen beskrivs bestå av ”träd som trivs nära vatten, exempelvis lövträd, buskar, mossor och lavar” samt att ”I denna fuktiga miljö trivs även ovanliga arter som vatten” är mindre allvarliga olycksfall i arbetet men vittnar ändå om bristande korrekturläsning.

Mer bekymmersamt, ur perspektivet naturvetenskaplig begreppsförståelse, är exemplet på nästa sida under rubriken Försurning, där det står: ”Det sura vattnet som dunstar upp i luften…” (s. 16).

Ett viktigt mål för kemiundervisningen i årskurs 4–6 är att eleverna förstår vattnets kretslopp, däribland att det är vattenmolekylerna som lämnar till exempel en sjö genom avdunstning, medan de flesta ämnen, som syror och salter, inte övergår i gasform tillsammans med vattenmolekylerna. Formuleringen på sidan 16 i materialet grumlar begreppen för lärare och elever.

Fotosyntesen, också centralt innehåll i årskurs 4–6, beskrivs i lärarhandledningen (steg 1 s. 16) på ett sådant sätt att eleverna riskerar att få svårigheter att reda ut sammanhangen. Formuleringen ”…växten suger upp koldioxid ur luften och ger tillbaka syre och vatten” kan göra det svårt för eleverna att urskilja fotosyntesen, som beskrivs på samma sida, från andra processer i växten, som transpiration.

Att i reaktionsformeln för fotosyntes skriva samma antal vattenmolekyler på båda sidor om pilen är direkt felaktigt eftersom det inte åskådliggör att vatten förbrukas i fotosyntesen.

Att skriva in ”solljus” före reaktionspilen istället för ovanför reaktionspilen är i och för sig inte ovanligt i biologisk litteratur men gör det svårare för eleverna att urskilja skillnaden mellan materia (atomer) och energi på ett sätt som är fruktbart för förståelse av skillnad mellan kretslopp och energiflöden och hur de påverkar varandra. Det riskerar att bidra till osammanhängande kunskapsfragment som är svåra att bygga vidare på för eleverna.

Formuleringen ”Fotosyntesen behöver sol, luft och vatten för att producera näring till växten och syre till människan” rymmer flera sorters problematik. Det kanske allvarligaste är att det kan förleda till att tro att människor inte är beroende av växter för att få mat. Vi har uppmärksammat att såväl barn som lärarstudenter är bekanta med växternas roll i syreproduktion, men ofta inte reflekterar över deras roll som födoproducenter.

Ytterligare ett exempel på en problematisk formulering är att vi dricker samma vatten som dinosaurierna (elevboken steg 1, s. 27), när man samtidigt vill förmedla att vattenmolekyler sönderdelas i fotosyntesen och bildas i cellandningen.

Lite slarv i formuleringarna som att ”organismerna omvandlar sedan en stor del av sockret till energirika föreningar”, kan få barnen att tro att socker inte är en energirik förening.

Formuleringen i elevboken steg 1 s. 2 att kretslopp betyder att ”allt i naturen går runt i en cirkel”, bidrar snarare till dimridåer än klargöranden.

Visserligen hade Charles Darwin ett brett intresse, men stycket på s. 19 i lärarhandledningen steg 1 ger inte eleverna ökade chanser till poäng i ”Smartare än en femteklassare”: ”Charles Darwin, som forskade på 1800-talet, fann att djur och växter var beroende av varandra i naturen. Den kunskapen kallas för ekologi eller läran om samspelet i naturen.” Det blir förvirrande för lärarna och eleverna att Darwin kopplas till ekologi istället för evolutionsteorin.

Men spelar det så stor roll om texten inte är så noggrann med detaljerna när det gäller kretslopp och fotosyntes? Är inte det viktigaste att barnen tycker att det är roligt och att de blir intresserade av natur och miljö?

Nu är elever ganska intresserade av natur och miljö till och med mellanstadiet. Att naturvetenskapen blir mindre populär på högstadiet kanske till en viss del kan hänga ihop med att de tidigare fått inpräntat sådant som snarare försvårar för dem att förstå skillnad mellan materia och energi, skillnaden mellan fysikaliska och kemiska kretslopp samt skillnaden mellan fotosyntesen och växtens transpiration.

Det allvarligaste med detta är inte det faktum att allt färre söker sig till studier i naturvetenskapliga ämnen, till exempel inom lärarutbildningarna. Allvarligare är att så många barn och unga tappar tilltron till sin egen förmåga att förstå tämligen enkla naturvetenskapliga processer som är av stor betydelse för att vi ska kunna skapa en hållbar omställning.

Detta skapar ett demokratiskt problem. Att journalistkåren, ekonomer och andra beslutsfattare med mycket inflytande i samhället ofta saknar grundläggande kunskaper inom området naturvetenskap och hållbarhet, försvårar situationen för barnen och ungdomarna. Desto viktigare att de får bästa hjälp att reda ut sammanhangen i skolan.

Det finns, utöver den problematiska framställningen av naturvetenskapliga samband, även brist på vetenskaplig saklighet i framställningen av hållbarhetsfrågor.

På sidan 10 i lärarhandledningen i steg 2 står det: ”Kan man prata om smältande polaris och stigande temperatur utan att orsaka panik eller apati hos barnen? Är det inte bättre att säga att det ”ordnar sig”?” för att i nästa stycke fortsätta med:
”För att komplicera det hela anser ju dessutom en del forskare att klimatförändringarna inte alls kan skyllas på människans framfart, utan är led i naturliga skiftningar i planetens klimathistoria. Hur är det med den saken, vems analys ska vi lita på?”

Författaren fortsätter: ”Medan vi väntar på mer kunskap i ämnet, kan vi arbeta med den kunskap vi faktiskt har. Vi vet att ekologiskt jordbruk sliter mindre på naturen.” Att närodlat orsakar mindre transportutsläpp samt att hälsan främjas av cykling och promenader framhålls också vara något vi ”vet”, till skillnad från om mänskliga aktiviteter påverkar klimatförändringarna.

Att mot bakgrund av de senaste årens rapporter från IPCC (FN:s klimatpanel) ifrågasätta människans roll för förändrat klimat är häpnadsväckande.

Natur & Miljöboken innehåller mycket inspirerande material. Svenska Kunskapsförlaget skriver på sin hemsida att Natur & Miljöboken utsetts till ett av Sveriges bästa läromedel inom naturorientering och hållbar utveckling enligt Håll Sverige Rent och Energimyndighetens ”Guide till arbete med klimat och energi”. På hemsidan anges ett flertal samarbetspartners, inklusive kommuner, länsstyrelser, landsting och ett universitet. Hemsidan framhåller att även organisationer som Naturskyddsföreningen, Krav, Fairtrade och Svanen är samverkanspartners.

Det finns risker med att det är näringslivet, tekniska nämnder och miljöorganisationer som avgör vilka läromedel i naturvetenskap och miljö som Sveriges elever ska få sig tilldelade gratis. Gedigen ämneskunskap och ämnesdidaktisk kunskap grundad i forskning och beprövad erfarenhet behövs för att ta fram ett läromedel av hög kvalitet.

Lärare i årskurserna 4–6 har ställts inför nya utmaningar med de nya kursplanerna i biologi, kemi och fysik. För första gången krävs till exempel att eleverna tillägnar sig en partikelmodell för materiens byggnad redan i årskurserna 4–6. Fotosyntes och förbränning är ett annat exempel på centralt innehåll som fått tyngd i de tidiga skolåren.

När denna typ av undervisningsinnehåll introduceras är det viktigt att lärarhandledningar ger ett gott stöd, eftersom ämnesdidaktisk forskning visar hur detta innehåll skapat problem för elever även i senare skolår och att problemen ofta kvarstår i vuxen ålder.

Det finns också ämnesdidaktisk forskning som ger vägledning när det gäller att peka ut vad som kan förvirra, men som också visar exempel på modeller och framställningssätt som kan vara fruktbara i undervisningen. Det är synd om inte den resursen effektivare tas till vara när ett läromedel med så stor spridning som Natur & Miljöboken produceras.

Det är bättre att barnen hjälps tillrätta av koherenta och begripliga framställningar tidigt, än att de vilseleds och förvirras helt i onödan på grund av brister i lärarhandledningar och läromedel, även om de är ”gratis”.

Nu trappas rekryteringsstriden mellan lärarfacken upp. Ordföranden i Lärarnas Riksförbund Bo Jansson vill att hans förbund ska börja organisera förskollärare. Och han får medhåll av LR:s studentförbund.

Lärarnas Riksförbund (LR) deklarerar på hemsidan att det är ”det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare”. Men nu förklarar ordföranden Bo Jansson i en intervju med Lärarnas tidning att det är dags att LR överger sin nuvarande inställning och börjar organisera även förskollärare.
– Det där är rester från en annan tid, när förskolan var omsorg och inte en utbildningsform. Men det har förändrats i grunden. För mig vore det en naturlig utveckling att vi också börjar organisera förskollärare.

Vad talar för att LR skulle organisera förskollärare?
– Förskollärare är akademiker med högskoleutbildning och har numera en egen legitimation. Förskolan är en egen skolform, har en egen läroplan och är en viktig del av utbildningsväsendet - de utbildningsinsatser som görs där är oerhört viktiga för unga och för Sveriges framtid. Att förskollärare då inte skulle kunna vara med i en utbildningsorganisation som Lärarnas Riksförbund tycker jag är konstigt.

Är det bara du som tycker detta eller har du med dig förbundsstyrelsen?
– Det är nog jag som är tidigt ute och tänker själv. Det är första gången jag säger det här offentligt och det kommer nog att väcka uppseende. Jag blir nog varken hjälte i Lärarnas Riksförbund eller i Lärarförbundet. Nu kanske jag blir avsatt…

Tycker du att LR ska organisera fritidspedagoger också?
– Med den nya lärarutbildningen blir de ju grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem och får behörighet att undervisa i grundskolan. Så den frågan kommer att lösa sig av sig själv.

LR-ordföranden har stöd för sin åsikt av sin studentorganisation. I helgen beslutade LR-studenterna vid sin kongress att LR Stud ska driva frågan att LR ska organisera förskollärare.

”Det är orimligt att legitimerade förskollärare i dag hänvisas till Lärarförbundet, där de tvingas dela fackförbund med sina förskolechefer”, skriver den nyvalda LR Stud-ordföranden Isak Skogstad i en debattartikel i Skolvärlden.

Han pekar på att förskollärarna har en akademisk utbildning på över tre år, att de kan få legitimation, att de bidrar till det livslånga lärandet samt den pedagogiska forskningen och därför är ett fullvärdigt akademiskt yrke.

”Klyftan som förut gapade milsvid mellan förskola och skola börjar mer och liknar ett dike”, skriver Isak Skogstad och påpekar att det är dags att LR börjar komma i takt med tiden.

Fotnot:
Läs en längre intervju med Bo Jansson i nästa nummer av Lärarnas tidning (nr 4 utkommer 6 februari).
 

Ordföranden i Lärarnas Riksförbund Bo Jansson vill att hans förbund ska börja organisera förskollärare, kunde Lärarnas tidning berätta på onsdagen. – Vi behöver använda vår fackliga styrka till att utveckla villkoren för läraryrket – inte till att dra medlemmar från varandra, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand varnar för konsekvenserna av en rekryteringsstrid mellan lärarfacken om förskollärarna.
– Konkurrensen mellan förbunden tar tid och energi från det viktiga arbetet med att förbättra lärares vardag. Vi behöver använda vår fackliga styrka till att utveckla villkoren för läraryrket – inte till att dra medlemmar från varandra. Det gynnar ingen.

Hon tycker att det är ”anmärkningsvärt” att det har tagit så lång tid för Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, att erkänna förskollärarna som lärare.
– Förskollärarna kommer inte känna igen sig i det här utspelet, de har snarare häpnat över att Lärarnas Riksförbund aldrig har erkänt deras lärarexamen. Jag väljer att se detta som ett uppvaknande.

Finns det något med utspelet du välkomnar?
– Om LR ska organisera förskollärare finns det ju knappt kvar några argument för att det ska finnas två lärarförbund. I så fall är det här ett steg till att faktiskt ena lärarkåren. Då välkomnar jag det.

Ordföranden i LR Stud tror att LR kan växa kraftigt i medlemsantal om förbundet öppnar för förskollärarna. Vad säger du om den profetian?
– Det bästa sättet att växa i medlemsantal är att sluta konkurrera.

Tolvåriga Youtube-stjärnan Vera Nord blev utan grammis igår. Priset för Bästa barnalbum gick i stället till Glada Hudikteaterns ”Trollkarlen från Oz”.

Med succésingeln ”Dyslexi är bajs” och albumet ”Alla gör sin grej” blev Vera Nord den yngsta artisten någonsin att bli nominerad till en grammis.

I en tidigare intervju med Specialpedagogik har Vera Nord berättat om sin dagliga kamp mot dyslexi.

”Trollkarlen från Oz” är en kritikerrosad musikal i vilken bland andra skådespelaren Mats Melin medverkar. Om honom och hans intresse för musik kan du läsa här.

Salem Al Fakir och Pontus de Wolfe har skrivit musiken.

Skolledningar lappar och lagar för att försöka klara behörighets- och legitimationskraven. Men ofta saknas långsiktigheten. – Satsningarna räcker inte på långa vägar, säger Linda Zetterman, utredare på Skolinspektionen, som har intervjuat huvudmän, rektorer och förskolechefer.

Svårigheten att hitta lärare med rätt kvalifikationer finns i såväl storstadsområden som pendlings- och glesbygdskommuner. Särskilt svårt är det i de naturorienterade ämnena, teknik och moderna språk.

Det konstaterar Skolinspektionen i sin årsredovisning för 2014. Här redogör man för första gången för en undersökning där skolhuvudmän, rektorer och förskolechefer svarat på frågor om vad de gör för att se till att behöriga lärare och förskollärare används i undervisningen.

Många inventerar visserligen personalbehovet men av webbenkäten och intervjuerna framgår det att kartläggningarna brister i systematik.

Enligt Skolinspektionen är det ett problem att det görs så få strategiska och långsiktiga insatser för att klara lärarförsörjningen.
– Man gör vad man kan för att rekrytera och kompetensutveckla efter bästa förmåga men det behövs mer, mycket mer. Det är stora siffror vi talar om, säger utredaren Linda Zetterman.

Skolinspektionen kommer med en rapport om lärarförsörjningen, med slutsatser om vad som bör göras, i dagarna. I mars kommer också en rapport om tillgången på kompetent studie- och yrkesvägledning utifrån samma undersökning. Även här finns stora brister.

I Borås får förskollärarstudenter ute på praktik inte längre närvara vid blöjbyten eller toalettbesök. Beslutet får kritik från flera håll.

Borås stad har skärpt reglerna kring praktik på kommunens förskolor, sedan det uppdagats att en praktikant på en förskola i staden utsatt barn för sexuella övergrepp. Nu får studenter på förskollärarutbildningen inte längre närvara vid blöjbyten eller toalettbesök, avslöjar Borås tidning. Studenterna får inte heller lämnas ensamma med barngrupper eller enskilda barn, vilket handledaren har till uppgift att säkerställa.

Beslutet får kritik från både studenter och lärarutbildare.
– Det är jättekonstigt att studenterna inte får lov att förbereda sig för det som de ska jobba med, det är ju ett moment som ingår i deras yrke, säger Fredric Gieth, lärare vid sektionen för förskollärarutbildningen vid Högskolan i Borås, till tidningen.

Förskolläraren Andreas Stenman är också kritisk till beslutet.
– Det är helt galet. Under utbildningen ska man lära sig att byta blöja – det är viktigt att man klarar av det, säger han till Borås tidning.

Beslutet väcker reaktioner i sociala medier. I en Facebook-grupp för förskollärare pågår en omröstning om beslutet är rätt eller fel. De allra flesta är emot de nya reglerna. En förskollärarstudent skriver att hen känner sig ”lätt idiotförklarad när jag ska be någon annan byta blöja”. En annan person väcker frågan om hur man gör med vikarier, ”är de mer betrodda? Vi har lärarstudenter som även vikarierar under sin skoltid när de har möjlighet att tjäna lite extra. Hur skulle de göra då?”.

Det finns ett undantag till den nya regeln i Borås. Studenter får närvara vid toalettbesök och blöjbyten i vissa stadsdelar om de först frågar föräldrarna om lov.

När det gäller det uteblivna momentet i utbildningen får man hitta andra lösningar, menar kommunchef Svante Stomberg.
– Det är viktigt att kunna säkerställa att detta inte händer igen. Det är beklagligt, men vi måste tänka på det som hände i somras, säger han till Borås tidning.

Brottsutredningen som gällde behandlingen av rektorn i fallet med den mördade flickan Yara lades ned av åklagaren i måndags. Yara-rektorns fru har nu begärt att beslutet inte ska överklagas, rapporterar Blekingenytt.

Frun har även polisanmält kommunen och skolchefen för arbetsmiljöbrott, förtal och framkallande av fara. Den förundersökningen pågår fortfarande och det uppges vara skälet till att hon inte överklagar.
– Hon vill koncentrera sig på sin egen anmälan, säger hennes målsägandebiträde Kirsi Piispanen, till Blekingenytt.

Vi blir alltid väldigt glada när vi får in åsikter och förslag om förbättringar av vårt läromedel och tar tacksamt emot dessa. Vi har som ambition att vårt läromedel skall vara det bästa inom sitt område och utvecklar detta kontinuerligt med årliga uppdateringar. Vi kommer att titta vidare på de åsikter som har lämnats i artikeln för att se om det föranleder förändringar.
 

I flera år misstänks en kvinna ha hållit sina barn inlåsta. Nu ska Skolinspektionen granska Åre kommun för att utreda hur två av barnen kunde undgå skolan i tio års tid.

I mitten av februari greps en kvinna i Bromölla misstänkt för att ha hållit sina tre barn inlåsta i flera år. Skolinspektionen ska nu utreda hur två av barnen kunde undgå att gå i skolan i tio år. Barnen, som i dag är i 25-årsåldern, var mellan åren 2001 och 2011 skrivna i Åre kommun som måste redovisa vad de gjorde för att uppfylla elevernas skolplikt.

Barnen fanns inte med i något elevregister och Åre kommun har inte tagit emot någon faktura för barnens skolgång, enligt Dagens Nyheter. Kommunen ska inte heller ha några uppgifter om att barnen ska ha gått i skolan i en annan kommun.

I en intervju med Aftonbladet förnekar den yngsta dottern uppgiften att döttrarna inte skulle ha gått i skolan.
– Jag har gått hela grundskolan och nästan hela gymnasiet. Men på grund av vår situation har mycket fått ske på distans, säger hon till AB.

Den ena är rektor på en fristående gymnasieskola som ägs av två storföretag, den andra på en kommunal F-6-skola. Susann Jungåker och Hanna Lindö delar på årets Innovativa Skolledarpris.

Susann Jungåker är rektor på Mälardalens Tekniska Gymnasium i Södertälje och Hanna Lindö på Kyrkenorumskolan i Stenungsund. Två vitt skilda verksamheter med olika förutsättningar.

På vilket sätt är du en innovativ skolledare?
– Jag brinner för att utveckla skolan, ligga i framkant och utmana normer och gamla rutiner! säger Susann Jungåker.

Som konkret exempel nämner hon skolans arbete med lean, en filosofi och metod för hur man kan utveckla en organisation, som de hämtat från det nära samarbetet med Scania och AstraZeneca.

På Hanna Lindös skola använder de digitala verktyg i vardagen med eleverna, men även på APT och andra möten.

– Jag använder appar som till exempel Google Docs, Solver, Mentometer och Todaysmeet. Det handlar lite om att vara kreativ och nyfiken på nya utmaningar – att det finns ett sådant tänk! säger Hanna Lindö.