Eleverna på LBS Kreativa gymnasiet i Göteborg är helt uppslukade av att lösa matteuppgifter i den nya salen. Är ALC – Active Learning Classroom – en lärmiljö för framtiden? Mycket tyder på det.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
– Jag slumpar in er i grupper som vanligt, säger Håkan Åkerblom och tar hjälp av datorn.
25 morgontrötta killar, som går teknikprogrammets sista år, släntrar in i ALC-salen. De ska ha tillvalskursen Matematik 4 under ett lektionspass på 160 minuter. Runt salens sex stora runda bord samlas eleverna i sina grupper. Intill varje bord finns en vit tavla på väggen. Läraren har ett litet arbetsbord i mitten av rummet, där ryms dator och arbetsmaterial.
– Vi ska räkna integraler. Ni ska turas om att rita och lösa uppgifterna på era whiteboards. Även om en person står framme vid tavlan så är alla med och löser uppgiften. Vi kör igång! säger Håkan Åkerblom.
Eleverna får sju uppgifter på papper. Något facit finns inte.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Efter några minuter har tröttheten bytts mot aktivitet. Gruppernas tavlor fylls snabbt på med uträkningar och eleverna diskuterar olika lösningsförslag med varandra.
– Jag förstår hur du tänker. Men det som du skrivit på tavlan ser inte rätt ut, utbrister Fredric Hellborg.
– Men det måste bli plus när det är två minustecken. Det kan inte bli minus pi, säger Simon Fors som gör uträkningar på whiteboarden.
Läraren HåkanÅkerblom rör sig mellan grupperna.
– Håller ni andra med Simon? undrar han när han kommer fram till gruppen.
– Ja, men Simon måste skriva så att det blir tydligt hur vi tänkt. Flera steg är överhoppade, säger Fredric Hellborg.
När skolan flyttade till nya lokaler efter sommaren kunde två klassrum utformas till ALC-salar.
– En av mina kollegor, som även forskar, kände till en ALC-sal på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Han tyckte att vi skulle undersöka om det var något för oss, berättar Håkan Åkerblom.
Ett Active Learning Classroom är utformat för att främja elevers aktiva lärande och samverkan i grupp. Miljön stimulerar eleverna till att lära av varandra, diskutera och redogöra för sina åsikter.
I våras var lärarna på studiebesök i universitetets ALC-sal och fick information om hur den kunde användas. Håkan Åkerblom fick även möjlighet att testa ALC-salen med sina matteelever och märkte direkt hur hans svårstartade elever kom igång att jobba. De positiva erfarenheterna har fortsatt i de egna ALC-salarna.
– Salarna fungerar väldigt bra. I stora grupper, där det brukar vara svårt att nå fram till alla elever, märker vi störst förändring.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Inredningen till en ALC-sal har kostat ungefär 110 000 kronor. Skolan planerar också att köpa till storbildsskärmar för cirka 30 000 kronor.
ALC-salarna används i matematik, historia, engelska och svenska, men skulle kunna användas i fler ämnen. Håkan Åkerblom varvar teorigenomgångar i vanligt klassrum, med praktiska övningar i ALC-sal. Proven skrivs i vanliga klassrum.
– Jag är helt frälst. Vi lärare fajtas om att boka ALC-salarna. Jag hade gärna haft svenska där också om det funnits plats.
Håkan Åkerblom trivs med att jobba i ALC-salen av fler anledningar. Han har bättre överblick över hur eleverna jobbar och kan ge dem snabbare feedback.
– Det kan kännas läskigt att slänga ut en fråga i början av lektionen och hoppas på att den ska landa. Jag måste planera annorlunda och ha ett väl förberett problem som kan diskuteras. En elev ska inte kunna lösa uppgiften på egen hand.
Hans roll handlar framför allt om att gå runt bland grupperna och utmana elevernas tankar. Inte om att komma med de rätta svaren.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Egentligen ska eleverna ha rast. Men flera dröjer sig kvar i salen. De har svårt att avbryta sina pågående uträkningar.
– Håkan, vi behöver en ny tavla. En hel vägg! utbrister Pelle Henriksson som står på knä och skriver på nedre delen av whiteboarden.
– Jag tar en bild med mobilen, så kan vi sudda sen, föreslår Pouya Shirin ivrigt.
De räknar ut arean mellan två kurvor.
– Nu har jag bränt av alla hjärnceller, säger Pelle Henriksson och pustar ut när de är klara.
– Jag ser att ni har kommit fram till två olika sätt att lösa uppgiften på, säger Håkan Åkerblom.
De förklarar hur de tänkt för honom.
– Båda sätten är korrekta. Grymt jobbat!
Kristina Karlberg