Elever som har inflytande över sin skolgång blir både gladare och mer engagerade.
Elevens möjlighet att påverka har stor betydelse för hur deras identitet formas. Kan jag göra min röst hörd eller är jag bara en person som gör som någon annan säger? Hur skolan arbetar med delaktighet och inflytande har att göra med människosyn och synen på demokrati.
Det menar Eva Alerby, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet. Tillsammans med kollegan Ulrika Bergmark, docent i pedagogik vid samma institution, har hon gjort en kunskapsöversikt i ämnet på uppdrag av Skolverket.
Forskningsläget visar att svenska elever har bra kunskaper om demokrati. Men det betyder inte att de själva faktiskt upplever demokrati i skolan. När Skolinspektionen gör sina granskningar möter de ofta elever som inte känner sig delaktiga, särskilt inte när det gäller undervisning och lärande.
– Att fråga en elev vad den tycker är inte detsamma som att låta eleven vara delaktig. För att nå reell delaktighet måste man få vara med i diskussioner och resonemang för och emot. Om man bara frågar och sedan fattar beslut över elevernas huvuden blir det mer av skendelaktighet, säger Eva Alerby.
Men att på allvar släppa fram elevernas synpunkter kring undervisningen kan kräva både tid och mod. Skolinspektionens granskningar visar att det finns en stor osäkerhet hos lärarna hur de ska göra.
– Om du som lärare har tänkt ut en planering och sedan frågar 30 andra personer om deras åsikter kan det ju bli kaos ett tag innan allt faller på plats. Dessutom är det läraren som har det yttersta ansvaret, det kan man aldrig abdikera från. Elevinflytande betyder ju inte på något sätt att eleverna ska få bestämma allt, säger Eva Alerby.
Men det råder inget tvivel om att skolan har mycket att vinna på att ta sig an frågan på allvar, hävdar Eva Alerby. Brittiska forskare har visat att om eleverna – och lärarna – blir lyssnade på så kan det få positiva konsekvenser för hur hela skolan organiseras. Undervisningen men även regler och rutiner förbättrades på de skolor som började arbeta med elevdelaktighet. Skol- och klassrumsklimatet blev också bättre och mobbning och rasism minskade.
– Även annan forskning, både nationell och internationell, visar att delaktighet och inflytande påverkar elevernas motivation i positiv riktning. Eleverna blir mer engagerade, de får en bättre inställning till skolan, de blir gladare och mer tillfredsställda. Det blir också lättare för eleverna att acceptera att det inte alltid blir som de vill, säger Eva Alerby.
Hur skapas då ett klimat som främjar ett reellt elevinflytande? Grunden, hävdar Eva Alerby, ligger i samspelet och det personliga mötet.
– Relationen mellan lärare och elev har stor betydelse men även skolledarens relation med sina lärare och huvudmannens relation till skolan. Rektorn har ett ansvar att skapa förutsättningar för att det ska fungera på skolan men jag tror det är viktigt att man ser hela ansvarskedjan, säger hon.
Däremot behöver det inte vara särskilt svårt att skapa ett öppet samtalsklimat, menar Eva Alerby. Det krävs inga extra resurser eller ytterligare arbetsuppgifter. Men det måste till en medvetenhet, en förståelse och kunskap. Om det inte redan pågår en diskussion, eller kanske till och med fortbildning, om detta på skolan föreslår Eva Alerby att lyfta frågan som ett prioriterat område
– Det räcker inte med yttre direktiv för att nå en medvetenhet i de här frågorna, det handlar i stället om ett inre pedagogiskt arbete, säger hon.