Vilka effekter har skolinspektion? Det ska ett nytt internationellt forskningsprojekt försöka svara på.
Skolinspektionen får en allt tyngre roll i många länder. Men kunskapen om effekterna är dålig. Den forskning som finns ger inget entydigt svar på om inspektion leder till bättre skolor.
I vintras startades ett nytt treårigt EU-projekt som ska studera skolinspektionens avsedda och oavsedda effekter. De deltagande länderna är Nederländerna, Sverige, Tjeckien, Österrike, England, Irland, Norge och Schweiz.
Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, deltar från
svensk sida.
– Vi kommer från hösten att samla in betygsdata och nationella prov från år nio. Men det viktigaste blir en enkät till skolledare som handlar om ifall de kan se några effekter av skolinspektionen och hur själva inspektionen har upplevts, säger han.
Problemet i Sverige är att det finns så lite jämförbara resultatmått över tid. De nationella proven varierar till exempel för mycket i svårighetsgrad för att de ska vara riktigt användbara som mått.
– Därför får vi mer rikta in oss på att undersöka hur själva verksamheten i skolan påverkas av inspektionen.
Under våren har forskarna tittat på hur skolinspektionen är uppbyggd i de olika länderna och hur respektive land resonerar kring sin skolinspektion.
– Utifrån det har vi gjort en teoretisk modell som ska fånga upp mekanismer och effekter i skolinspektionen.
Elisabet Rudhe