Mest tjänar flest av adjunkterna inom Lärarförbundet vid Lunds, Göteborgs och Stockholms universitet. I Göteborg och Lund är också lönespridningen störst. Det visar den senaste lönestatistiken för högskoleadjunkterna inom förbundet.
Just nu är Lärarförbundets lokala löneförhandlingar vid lärosätena i sitt slutskede. En del är redan klara enligt Fredrik Mandelin, ombudsman på Lärarförbundet med ansvar för det statliga avtalet.
– Jag har ingen samlad bild än av utfallet, men på de ställen där man haft en bra process och analys av lönestruktur och framtida rekryteringsbehov av högskolelärare får man ut mer än lägstaprocenten, säger han.
Enligt det centrala avtalet, RALS 2010-2012, ska medlemmarna få minst 3,6 procent i löneökning under de två åren avtalet gäller, vanligen från den 1 oktober 2010. Men siffran gäller bara om oenighet uppstår och de lokala förhandlingarna på lärosätet inte lyckas.
Lönestatistiken från september 2010 redovisas i percentiler och visar att mest tjänar flest av adjunkterna vid Lunds, Göteborgs och Stockholms universitet. I Göteborg tjänar 90 procent av adjunkterna högst 37 000 kronor, 10 procent ännu mer. Här är också lönespridningen störst. Göteborgs universitet är också det lärosäte där Lärarförbundet har flest medlemmar.
– Mitt intryck är att Göteborg jobbat medvetet med sin lönepolitik i många år, säger Fredrik Mandelin som tror löneläget i regionen och vad det är för lärarutbildningar som bedrivs också kan påverka löneläget.
– Mitt intryck är att lönen är kopplad till vilka årskurser man utbildar lärare för. Till exempel kan utbildare av blivande förskollärare få lägre lön än de som undervisar blivande gymnasielärare, eftersom lönerna ser olika ut i olika delar av ungdomsskolan, säger han.
Minst lönespridning bland adjunkterna har Högskolan Väst, Malmö högskola och högskolan Dalarna. Det lägsta löneläget återfinns på Linköpings universitet. Här tjänar 10 procent av adjunkterna 26 250, eller mindre. På Högskolan i Jönköping är motsvarande siffra 27 000 och på Musikhögskolan i Stockholm 27 400 kronor.
– Man måste dock vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser av den här lönestatistiken eftersom det vid några av högskolorna rör sig om ganska få medlemmar, säger Fredrik Mandelin.
Lärarförbundet tycker högskolelärarna överlag är felavlönade.
– På högskolans yrkesutbildningar speglar lärarlönerna löneläget i professionens bransch. Det innebär att de som undervisar till exempel blivande ingenjörer får högre löner än de som undervisar på lärarutbildningen. Lägst är lönerna för lärare på konstnärliga högskolor, eftersom kultursektorn är lågavlönad. Det är beklämmande, säger Fredrik Mandelin.
En annan fråga Lärarförbundet driver är fortbildning för adjunkter på arbetstid. Högskoleverket har avslagit ett antal ansökningar om examensrätter för den nya lärarutbildningen på grund av bristande forskningsknytning och lärarkompetens, det vill säga för få disputerade lärare på högskolan. Ett sätt att lösa bristen är att låta adjunkter disputera på arbetstid, något som Stockholms universitet erbjudit en del av sina anställda.
– Det är svårt att nå fram till sådana väldigt specifika regleringar i centrala avtal. Där landar man snarare i mer allmäna formuleringar om behovet av kompetensutveckling. Denna fråga måste i stället lösas i lokala förhandlingar, säger Fredrik Mandelin.
För den som vill vara med och påverka Lärarförbundets nästa avtalsrörelse pågår nomineringen till förhandlingsdelegationerna nu och fram till 10 juni. Fem statligt anställda medlemmar ska bilda en förhandlingsdelegation som är rådgivande till förhandlingsledningen och förbundsstyrelsen. Det handlar om att rådgöra om vilka krav som ska drivas inför avtalet som ska gälla från 2012. Till exempel om avtalet ska omfatta ett, två, tre år eller mer?
– Ju längre avtalsperiod desto större värde måste det ha, säger Fredrik Mandelin.