För få kan lära ut romani

Redan som liten lärde sig Erland Kaldaras att leva i två världar. Varje år, innan skolavslutning, gav han sig ut i Europa med familjens tivoli. Till hösten återvände han till den svenska skolan och »svenssonlivet« i Malmö.

— På tivolit hjälpte jag till, från fem års ­ålder, med allt från att ta emot biljetter till att plocka ihop karuseller. Så jag har fått en utbildning utöver det vanliga och kan prata tio språk.

Vid 15 gifte han sig. Allt var arrangerat av parets familjer. Studierna avbröts och gymnasiet tog han senare igen på folkhögskola.

För nio år sedan öppnade Erland Kaldaras en förskola för romska barn i Malmö. Han ville slå hål på romska föräldrars fördomar om den svenska förskolan och öka barnens chanser att få en likvärdig start i skolan.

Sedan fyra år tillbaka reser han och ­andra romer runt på skolor i Sverige med en autentisk bostadsvagn från 1950-talet och levande­gör den romska historien. Det ingår i läro­planen att lära sig om nationella minoriteter.

— Vi ser behoven i skolorna. Romer be­höver synliggöras. Man kan läsa om indianer och eskimåer men inte om romer, trots att det pratas mycket om att vi är en nationell minoritet och att romsk kultur ska värnas.

Eftersom det saknats läromedel har Romska ungdomsförbundet, där han är ordförande, tagit fram egna med stöd av ­Allmänna arvsfonden och Skolverket.

Den svenska skolplikten infördes 1842 men romska barn fick inte gå i skolan regelbundet förrän 1959.

— Min morfar demonstrerade på 1950-talet för att romska barn skulle få gå i skolan. Romer var då väldigt optimistiska över att bli en del av samhället. Nu har vi utbildningen, men vi är fortfarande »djävla zigenare« i mångas ögon.

Erland Kaldaras föreläser och arbetar med ungdomsprojekt.

Han sitter också med som ledamot i Kommissionen mot antiziganism. Där är hans fokus en ny utredning av det så kallade romregistret, Malmöpolisens omfattande registrering av tusentals romer i Sverige. ­Registret avslöjades i september 2013 av ­Dagens ­Nyheter.

Registreringen av romer har satt sina spår. Han ger ett exempel:

Malmö stad har störst romsk befolkningen i hela Norden, cirka 10 000. Det finns tusentals romska barn i skolåldern. Ändå läser bara 41 barn romani chib som modersmål och 65 barn har studiehandledning i språket under detta läsår — trots att romani chib är en av Sveriges fem minoritetsspråk, vilket innebär en utökad rätt att läsa modersmålet.

Det råder stor brist på modersmålslärare med lärarutbildning i språket i hela Sverige. I Malmö har man fyra lärare i romani chib, varav bara två är behöriga. På modersmålsenheten i staden anses att behovet är täckt.

Erland Kaldaras hävdar att det finns en ­annan förklaring till att fler barn inte läser språket: Barnens föräldrar är rädda att ­registreras som romer. Och ifall föräldrarna inte anger att de är romer kan barnen inte få ­modersmålsundervisning. Det blir ett ­moment 22.