Undervisningen i förskoleklassen utgår alltför sällan från de övergripande målen i läroplanen. Den fria leken utan aktivt stöd från läraren får en alltför dominerande roll, enligt en granskning från Skolinspektionen.
Skolinspektionen har besökt 20 förskoleklasser inom ramen för en kvalitetsgranskning av verksamheten. Mycket fungerar bra medan annat behöver förbättras, enligt Skolinspektionen.
Till de positiva delarna hör att lärarna lyckas ge eleverna en trygg och uppmuntrande lärandemiljö. Eleverna får möjlighet att undersöka och utforska utan att behöva vara rädda att misslyckas. Det finns varierande arbetssätt och arbetsformer.
Men även om undervisningen är varierad är den sällan tillräckligt individanpassad. Ett exempel är att elever som lärt sig läsa får göra samma grundläggande alfabetsövningar som övriga elever. Alternativet är att de får ägna sig åt något annat, vilket oftast är fri lek.
Idag är det ofta oklart för lärarna vilka dokument de ska utgå ifrån, och undervisningen saknar ofta koppling till de övergripande kunskapsmålen i läroplanen. En del lärare utgår från kursplanerna för lågstadiet.
Leken får stort utrymme i förskoleklassen, vilket är helt i linje med styrdokumentens intentioner. Skolinspektionen anser dock att det är alltför mycket fri lek utan koppling till lärandemålen. Lärarna borde gå in mer aktivt med stöd och ledning i leken, enligt Skolinspektionen.
Sammantaget anser Skolinspektionen att förskoleklassens styrdokument behöver bli tydligare. En revidering av läroplanen är också på gång. Regeringen vill göra förskoleklassen obligatorisk och har gett Skolverket i uppdrag att förtydliga läroplanens avsnitt om förskoleklassen. Alliansen vill gå ett steg längre och omvandla förskoleklassen till den första årskursen i en tioårig grundskola.
Ingvar Lagerlöf