De idéburna friskolorna är de stora förlorarna i debatten om välfärdens vinstuttag. I ett framtidsdokument försöker man markera gräns mot de vinstdrivande fristående skolorna
Idéburna skolors riksförbund har 43 anslutna huvudmän med drygt 50 skolor och cirka 15.000 elever. Här finns allt från små förskolor till större koncerner som Fryshuset och Stadsmissionen. Det gemensamma är att elevpengen stannar i verksamheten och inte blir till vinst för ägarna.
I det framtidsdokument som presenterades vid Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Skolriksdag i veckan skriver riksförbundet att de idéburna skolorna har blandats ihop med riskkapitalbolagsägda skolor och andra vinstdrivande skolbolag i debatten.
En följd av hopblandningenär att de ideellt drivna skolorna har drabbats av nya regelverk som egentligen kommit till för att stävja kortsiktiga vinstintressens påverkan på kvaliteten. Till exempel mer administration och inskränkningar i den pedagogiska friheten.
Slutsatsen är att en av de viktigaste uppgifterna är att skapa en tydlig åtskillnad mellan de idéburna och de vinstdrivande skolorna i politiken, medierna och forskningen.
En sådan åtgärd vore att låta att myndigheter som SCB och Skolverket skilja på olika organisationsformer i sin statistik.
Idéburna skolors riksförbund vill också…
- … undersöka om lärare och rektorer återigen ska kunna ta över skolor från kommuner, så kallad avknoppning. Villkoret ska vara att skolorna inte tar ut vinst och inte heller kan säljas på en marknad med vinst.
- … låta de idéburna skolorna själva få avgöra hur karriärtjänster ska införas och statsbidraget till detta fördelas. Enligt förbundet fungerar dagens system med en karriärtjänst per 75 elever dåligt på mindre skolor. Det kan till exempel vara svårt att utnämna enstaka personer framför alla andra när kollegiet är litet.
- … utreda hur de idéburna friskolorna kan få en nyckelroll när det gäller att öka likvärdigheten och bryta segregationen i skolan.