En tredjedel av lärarna saknar fortfarande behörighet i de ämnen de undervisar i. I höst skärps kraven och obehöriga lärare får inte längre sätta betyg. - Det är ett mycket ansträngt läge, säger Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör.
Andelen behöriga lärare har bara ökat marginellt sedan i höstas, visar Skolverkets nya statistik. 68 procent av lärarna i grundskolan och 69 procent av gymnasielärarna är nu behöriga i minst ett av sina undervisningsämnen — en ökning med 1 respektive 5 procentenheter.
— Det riktigt allvarliga är att så många elever undervisas av lärare som inte har utbildning i ämnet. Jag är förstås bekymrad över att det inte har blivit bättre och jag blir ännu mer bekymrad när jag ser att de kurser som ges inom Lärarlyftet inte fylls, säger Anna Ekström.
Fyra av tio kurser inom Lärarlyftet har ställts in i vår på grund av för få deltagare. Kurserna är till för att ge lärare behörighet i de ämnen de undervisar i, något som från hösten 2015 krävs för att få sätta betyg. Ett ansvar som nu i stället hamnar på kolleger eller rektorer.
— Nu riskerar vi att få en massa lärare som sätter betyg på elever de aldrig har undervisat. Det finns ingen rättssäkerhet i det, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Lärarförbundet menar att huvudmännen måste ge bättre villkor till de lärare som behöver vidareutbildning.
— I dag lämnas de anställda lärarna vind för våg och förväntas komplettera utbildningen på sin fritid. Det är inte hållbart, säger Johanna Jaara Åstrand.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kommenterar de nya siffrorna så här:
— Det är allvarligt, och är ett resultat av att behörighetsreformen genomfördes utan en tydlig genomförande- och finansieringsplan från början.
Om situationen med Lärarlyftet, där platserna gapar tomma trots stora behov, har han tidigare sagt till TT:
— Skolans huvudmän har påpekat att förutsättningarna för lärare att ta del av de här kurserna har varit för dåliga. Det tittar vi på nu.