Bristande tillgänglighet räknas som diskriminering från årsskiftet. Det tydliggör rättigheterna för elever med funktionsnedsättning. Men frågan är vilken effekt den nya lagen får.
För skolans del ställer förbudet mot bristande tillgänglighet krav på den fysiska miljön, lokalerna, men också på den pedagogiska och sociala miljön. Elever med funktionsnedsättning som inte fått tillräckligt stöd eller som hindras av lokalerna från att delta i undervisningen kan anmäla sin skola till Diskrimineringsombudsmannen, DO.
– Vi hoppas att det nya förbudet ska bidra till en ökad tillgänglighet, säger Sara Stenberg, jurist hos do.
Hon tror att de nya bestämmelserna kommer att ha betydelse både för skolans fysiska och pedagogiska tillgänglighet. Det skulle kunna handla om att elever får längre tid på prov eller stödanteckningar som gör det lättare att följa med i alla delar av undervisningen. Men också att alls kunna vara med på lektionerna i slöjd och idrott och att äta mat i matsalen. Har hissen upp till träslöjd-salen stått still länge utan att skolan lagat den kan det vara diskriminering.
Det nya diskrimineringsförbudet bygger på att de lagar som redan finns följs. Skollagen ger elever rätt till extra anpassning och särskilt stöd. Plan- och bygglagen reglerar den fysiska miljön och arbetsmiljölagen elevernas arbetsmiljö.
Stöd i undervisningen, hjälpmedel, information i alternativa format, att ta bort trösklar och kontrastmarkera nivåskillnader är några av de exempel som nämns i diskrimineringslagen. Utöver lagarna ska skolorna göra så kallade enklare åtgärder för att underlätta för elever med funktionsnedsättning. Det kan vara att bära en bricka i matsalen.
DO prövar om en elev missgynnats på grund av sin funktionsnedsättning – om skolan kunde ha gjort mer för att eleven skulle komma i en jämförbar situation med andra elever. Men skärpningen har kritiserats för att vara tandlös. Skolan behöver bara göra det som är skäligt utifrån ekonomi, vad som är praktiskt möjligt och hur stor nyttan blir. Precis vad bristande tillgänglighet i skolan är går inte att säga, eftersom DO inte hunnit pröva några anmälningar om bristande tillgänglighet än. Hittills har sex anmälningar som rör skolor kommit in.
Samtidigt är just skolan ett område där lagen kan få betydelse – därför att rättigheterna för elever med funktionsnedsättning är så tydliga i skollagen jämfört med lagstiftning på många andra delar i samhället.
– Skolan har så många regler om tillgänglighet och därför kan skolan vara ett område där det nya förbudet får effekt, säger Sara Stenberg.
Till parlören över elevers rätt till utbildning, att utvecklas så långt som möjligt och att hänsyn ska tas till behov och förutsättningar läggs nu alltså rätten till jämförbar situation och att inte missgynnas. Men är det diskriminering när eleven inte får använda sin smarta telefon som hjälpmedel på lektionen? Eller när friskolan tar ut vinst men inte anpassar lokalerna? Kan det bli en diskussion om vad som är bristande stöd i undervisningen och vad som handlar om elevens motivation och förmåga till lärande? Kommer lagen att bli ett verktyg för att se tillgänglighet som en förutsättning för undervisning och elevers delaktighet? Det är några av de frågor som jurister med inriktning på funktionsnedsättning ställt i samtal med tidningen Specialpedagogik.
Men när diskrimineringslagen förstärks kan också kraven på eleverna och deras familjer öka. Det menar Agneta Hugemark, lektor vid sociologiska institutionen på
Uppsala universitet. Tillsammans med kollegan Christine Roman har hon forskat om diskrimineringsombudsmännens framväxt i Sverige.
– Å ena sidan blir det ett starkare tvång från statens sida i och med lag, straff och sanktioner. Å andra sidan blir det en ökad individualisering av tillgänglighet. Om jag som förälder ska driva ett diskriminerings-ärende för att inte Pelle kommer in med sin rullstol i skolan eller om Pia inte kan vistas i lokalerna för att de är allergiframkallande blir det så tydligt att det här måste skolan göra för just dig, säger hon.
På senare år har många organisationer kampanjat tillsammans för att driva fram att bristande tillgänglighet ska räknas in bland diskrimineringsgrunderna. Många anmälningar till DO från personer med funktionsnedsättning handlar om just bristande tillgänglighet, men dem har do tidigare inte kunnat pröva. Stärkta rättigheter kan i och för sig ha betydelse i sig, resonerar Agneta Hugemark. Högskolan har haft krav på tillgängliga lokaler i 15 år. Studenterna kan känna sig starkare bara genom att veta att de kan driva en process mot högskolan.
– Det sker något med medvetenheten bara av att en sådan här lag finns, säger hon.
Det krävs mycket kunskap och ork att sätta fingret på vad som är diskriminering och att driva sitt fall till DO. Också det kan skapa ojämlikhet, anser Agneta Hugemark. Det kan vara svårt att driva ett diskrimineringsärende mot sitt barns skola, och där man vill att barnet ska fortsätta gå. Dessutom är det få DO-anmälningar som drivs vidare. Därför är hon avvaktande till om och hur mycket diskrimineringslagen i praktiken kommer att stärka tillgängligheten.
– Nej, jag skulle inte ta det för självklart, säger hon.