Förra veckan kom Skolverket med sitt årliga larm om att barngrupperna på fritidshemmen växer. Samtidigt sjunker utbildningsnivån hos den allt glesare personalen. Tidningen Fritidspedagogik frågade statssekreterare Helene Öberg vad regeringen tänker göra för att vända utvecklingen.
Den negativa trenden för fritidshemmen fortsätter enligt Skolverkets färska siffror över gruppstorlekar, personaltäthet och utbildningsnivå hos personalen. Oroande tycker Helene Öberg som är statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
– Det är bekymmersamt absolut. För oss är det ju viktigt att fritids håller en hög kvalité.
Lärarförbundet vill ha bindande nationella riktlinjer för gruppstorlek och personaltäthet. Hur ställer sig regeringen till det?
– Vi har inga sådana planer just nu men det är klart att om fritids ska göra jobbet så måste det finnas tid att möta varje barn, säger Helene Öberg.
Skolverket har fått i uppdrag att ta fram sådana riktlinjer för förskolan. Varför inte för fritidshemmen?
– När det gäller fritids så har vi börjat med att ge Skolverket i uppdrag att samla allt som rör fritids i ett eget avsnitt i läroplanen, svarar Helene Öberg.
Hur blir barngrupperna mindre av det?
– Om man tydliggöra vad som är fritids uppdrag och om regeringen ger signaler om hur viktigt fritids är så hoppas jag att det kan bidra till ökad kvalité.
Du menar att huvudmännen själva inser att grupperna måste bli mindre?
– Ja, om man samlar fritids i ett avsnitt i läroplanen så blir det tydligare hur verksamheten måste vara organiserad för att kunna utföra uppdraget och uppnå kvalité.
Ni gör en satsning på mer personal i lågstadiet. Kommer någon del av det statsbidraget vara öronmärkt för fritids?
– Regelverket för de här pengarna är utformat så att huvudmännen själva redogör för hur de vill använda dem. Så där finns ju en frihet för huvudmännen hur de vill lägga upp rekryteringen.
Med tanke på att personaltätheten sjunkit under många år. Finns det något skäl att tro att huvudmännen skulle börja satsa på fritidshemmen nu?
– Under de senaste åtta åren med den förra regeringen så fanns inte fritids med i de prioriteringar som gjordes inom skolan. Nu har huvudmännen däremot en praktisk möjlighet att använda statliga satsningar för att möta de behov som finns på fritids. Och att det finns behov måste ju huvudmännen också se.
Men när det ändå är statliga pengar. Varför tar ni inte chansen att öronmärka en del av dem till fritidshemmen om kvalitén där är så viktig?
– Det har inte varit möjligt som satsningen ser ut nu. Men just den här satsningen kommer vi att arbeta om inför budget 2016.
Så det kan bli öronmärkta pengar för fritidshemmen i budgeten för nästa år?
– Vi kan inte lova det. Men vi ser siffrorna, vi hör debatten och det är klart att det är något som vi måste diskutera.
Den sjunkande andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är ett bekymmer, enligt dig. Men samtidigt kommer det en satsning på traineeplatser för blivande barnskötare på fritids. Hur går det där ihop?
– Traineejobben är ju inte den enda satsningen vi gör på fritids. Men om människor kommer in och arbetar på fritids så kan det också öka deras intresse för att senare gå vidare och bli fritidspedagoger, tror Helene Öberg.
Per Hagström