Efter sjutton år i skuggan har förskoleklassen nu åter hamnat mitt i den politiska hetluften och föreslås bli obligatorisk. 1998 föddes den som en kompromiss.
Ett återkommande argument för en skolstart vid sex års ålder var risken att svenskar annars skulle tappa i konkurrenskraft eftersom de flesta andra länder tillämpade tidig-are skolstart än Sverige. Ett annat var att det ansågs bli billigare att låta barn börja skolan ett år tidigare än att ha dem kvar i förskolan. Men även motsatsen hävdades, det vill säga att det skulle bli för dyrt att tidigarelägga skolstarten.
Under 1980-talets slutår var de stora riksdagspartierna alla inne på att en sänkt skolstart vore bra även om de hade olika åsikter om hur en sådan förändring borde utformas. Något som 1991 ledde fram till att riksdagen fattade beslut om att införa en flexibel skolstart. Det innebar att vårdnadshavarna fick rätt att bestämma om deras barn skulle börja skolan när de var sex eller sju år samtidigt som den obligatoriska grundskolan även fortsatt var nio år.
Resultatet blev en flopp. Mindre än två procent av landets sexåringar började skolan de två första åren med flexibel skolstart. Diskussionen om en obligatorisk tidigare skolstart fortsatte samtidigt och när Socialdemokraterna kom tillbaka till makten 1994 var de helt inne på att införa en tioårig grundskola. Drivkraften var strävan efter jämlikhet för alla barn.
Men trots att övriga riksdagspartier var med på tåget blev den tioåriga grundskolan inte verklighet denna gång heller. Orsaken var att Kommunförbundet sa nej. Kommunerna ansåg att en tioårig grundskola skulle bli för dyr. Lösningen blev en kompromiss. Kommunerna blev tvungna att erbjuda alla sexåringar ett tionde skolår men det blev inte obligatoriskt. Förskoleklassen var därmed född.
Livet som kompromiss har gjort förskoleklassen speciell. Året i förskoleklassen ska stimulera sexåringarnas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt skolgång. Tanken var att förskoleklassen skulle skapa en brygga mellan förskola och skola men ingen tycks ha tänkt på att konstruktionen också skapar två separationer under loppet av ett år. Det särskiljer förskoleklassen från alla andra skolformer i Sverige.
Undervisningen i förskoleklassen har diskuterats sedan den infördes men själva konstruktionen har inte hamnat i politikens centrum igen förrän förra året. Då tillsatte den dåvarande borgerliga regeringen en grundskoleutredning som fick i uppdrag att införliva förskoleklassen i en tioårig grundskola. Förskoleklassen skulle alltså försvinna som egen skolform och förskollärare skulle behöva fortbilda sig för att få undervisa i det nya lågstadiet.
I december samma år ändrade den nuvarande regeringen direktiven. Förskoleklassen ska vara kvar i sin nuvarande konstruktion men bli obligatorisk och förskollärarna ska även fortsatt vara behöriga att undervisa i den utan att behöva fortbilda sig. De borgerliga riksdagspartierna håller dock i skrivande stund fortfarande fast vid sitt förslag och en motion kommer att behandlas i riksdagen i vår. Grundskoleutredningen ska vara klar sista juni i år.
Samtidigt har Skolverket fått i uppdrag av den sittande regeringen att lämna förslag på ändringar i Lgr 11. Genom att tydliggöra förskoleklassens verksamhet i ett särskilt avsnitt hoppas regeringen att elevernas utveckling och lärande ska gynnas. I uppdraget ingår också att förtydliga regleringen för övergången mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Senast sista november i år ska uppdraget vara slutfört och en delredovisning ska lämnas till regeringen senast första juni.