Regeringens utbildningssatsningar riskerar att köra in i väggen. Alla bygger de på att det finns lärare som kan undervisa.
![](http://www.lararnasnyheter.se/sites/default/files/imported/LT_15_06_s03_Reformer_spar_pa-web-images/kronikebild_fmt.jpeg)
Nyligen meddelade regeringen att man vill återinföra högskolebehörigheten på gymnasiets yrkesprogram. Det är en oerhört viktig förändring för att locka fler till yrkesprogrammen och ta bort återvändsgränderna. Men det krävs förstås lärare som kan sköta undervisningen.
Regeringen vill också göra det obligatoriskt med estetiska ämnen på gymnasiet. Jättebra! Alla elever ska ha rätt att utveckla sin kreativitet och förmågan att skapa är en eftertraktad kompetens i arbetslivet. Men det måste förstås finnas lärare att anställa.
Svenska för invandrare, SFI, ska bli en del av komvux. Det är bra eftersom de studerande därmed kan få sina utbildningsbehov tillgodosedda inom en och samma skolform.
Fler invandrar till Sverige och förväntningarna på SFI kommer att öka markant. En ofrånkomlig konsekvens är att behovet av SFI-lärare ökar.
Alliansen vill öka elevernas mattekunskaper genom fler matematiktimmar. Men effekten kan bli motsatt eftersom lärarna är för få. Fler matematiktimmar i ett läge där lärare saknas, leder till större klasser och mindre chanser till individuell hjälp. Plustiden riskerar att leda till minusresultat.
Skolsatsningar behövs — men de måste matchas med investeringar i läraryrket.
Regeringens tremiljarderssatsning på höjda lärarlöner håller i skrivande stund på att ta form. Vi i Lärarförbundet arbetar för att hela skolsystemet ska finnas med, så att satsningen leder till ett mer attraktivt yrke och en bättre skola för alla barn och elever. Tre miljarder kronor är mycket pengar och satsningen kommer att ge lärarlönerna en skjuts. Men felavlöningen är stor.
Vi har varit tydliga med att alla måste ta ansvar, inte bara staten. Kommuner och fristående skolor får inte luta sig tillbaka. Det finns goda exempel på kommuner som satsat under avtalsperioden såsom Pajala, Oskarshamn, Kristinehamn, Lekeberg och Falköping. Det finns också exempel på kommuner som borde ha satsat betydligt mer.
Lärarbristenär redan en realitet och kurvan går brant uppåt. Om tio år beräknas 65 000 lärare saknas. Förra veckan kunde vi läsa om att Kiruna tvingas stänga flera skolor på grund av lärarbrist. I Hudiksvall saknas 64 lärare. Runt om i Sverige befinner sig lärare, skolledare och elever i en vardag där lärarbristen ständigt gör sig påmind. Det är svårt att rekrytera lärare, det saknas vikarier, det finns inte tillräckligt med speciallärare och specialpedagoger.
Lärarförbundet har kämpat stenhårt för att sätta lärarbristen på agendan. Men vi har också jobbat för förändringar såsom högskolebehörighet och estetiska ämnen för alla i gymnasieskolan, att SFI ska integreras i komvux, att det ska finnas tillräckligt med stödresurser till alla elever som behöver det och att grupperna i förskolan och fritidshemmen ska bli mindre. Detta är helt nödvändiga satsningar men paradoxalt nog ökar de lärarbehovet.
Vi måste ha flera bollar i luften samtidigt. En av dem är en förutsättning för de andra. Tappar vi fokus på ett mer attraktivt läraryrke åker de andra i backen automatiskt.