I nästan 20 år har lärarna haft individuella löner. Men fortfarande får inte alla lärare det lönesamtal de ska ha. Det visar Lärarnas tidnings undersökning.
»Individuell lönesättning i allmänhet och löneavtalet i synnerhet förutsätter att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till mål«, står det i avtalet för de kommunalt anställda lärarna. Även de andra läraravtalen framhåller att lönesamtal bör hållas.
Men en undersökning som Lärarnas tidning har beställt, där tusen medlemmar i Lärarförbundet har intervjuats, visar att 15 procent av lärarna inte har haft något lönesamtal det senaste året.
— Det är för många och inte bra, kommenterar Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.
En orsak till att lönesamtal inte blir av kan vara tuff arbetsbelastning för rektorerna och förskolecheferna, tror han.
— I stunden kan det bli så att man prioriterar andra saker som upplevs som mer akuta, till exempel besparingar och uppsägningar.
Samtidigt är Mathias Åströms bedömning att allt fler arbetsgivare har lönesamtal och tar frågan på allvar.
Maria Dahlberg, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting, är inte förvånad över resultatet i undersökningen.
— Vi är medvetna om att det här med lönesamtal fungerar olika bra på olika arbetsplatser.
Hon pekar på att det kan finnas förklaringar till varför inte alla har haft lönesamtal, till exempel att man är nyanställd eller visstidsanställd och inte omfattas av årets löneöversyn.
— Men utgångspunkten är att alla som omfattas av löneöversynen ska ha ett lönesamtal.
Varför är det så viktigt att alla får ett lönesamtal?
— Utan lönesamtal blir det väldigt svårt för medarbetaren att förstå vilka motiv lönen sätts utifrån. Och då tappar man hela poängen med att ha en individuell lön, säger Maria Dahlberg.