Kristina har förberettett fat korngrynsgröt till de enkla festligheterna i samband med dopet av hennes nyfödda. Men äldsta dottern, den förståndiga Anna, kommer på var modern gömt gröten. Hon kan inte låta bli. I sin ensamhet äter hon upp nästan allt. Det klarar inte en mage van vid svält. Katastrofen är ett faktum.
Kristinas make, Karl-Oskar, har under en tid haft siktet inställt på Amerika. Där finns framtiden, där kan man, som han säger, ”förkovra sig”. Kristina har bestämt sagt nej. Resan är riskfylld och så skulle hon aldrig igen få se sin sin mor och far, sin hembygd, sitt älskade astrakanträd. Men plötsligt är allt annorlunda. När Anna är satt i jorden inser Kristina att det land som hon är född i inte erbjuder någon framtid.
Historien om Kristina och Karl-Oskar ger en förståelsebas som jag och mina elever utgår från när vi försöker analysera vilka faktorer som kan trycka människor bort från ett land som de älskar. Statistiken – en miljon svenskar utvandrade – blir levande och intressant. Genom Mobergs fantastiska berättelse försöker vi också förstå vår samtid. Alla de människor som i dag söker sig till Sverige, hur tänker de? Vem är Kristina? Vem är Karl-Oskar? Och vem är Robert, drömmaren som flyr sin husbondes aga? Vem är Danjel, Kristinas morbror, som förföljs på grund av sin tro?
I det nya landetsaknar Kristina Sverige. Hon känner sig aldrig hemma. Men hon finner sig i sitt öde. Barnen trivs, och det är ju för deras skull hon flyttat. Och som alltid litar hon på Gud. Men relationen till Gud är inte enkel. Prövningarna leder till tvivel. Vad är meningen med detta? Vad vill Gud egentligen? Tänk om?
Jag spelar låten från Kristina från Duvemåla, Björn och Bennys musikal. Helen Sjöholm tolkar Kristinas frustration, ilska och vanmakt. Och rädsla. För tänk om Gud inte finns. Nej, han måste finnas. ”Du måste finnas”, ropar Kristina till Gud. Och eleverna sitter helt stilla.
Religionskunskap blir lätt en fråga om regler, riter och dogmer. Det är handfast och konkret. Men religion är så mycket mer, relation inte minst. Det är svårt och allt annat än konkret. Men Kristina ger oss något att utgå från, genom henne kan vi närma oss det svåra, försöka förstå, diskutera.
Det finns så mångatillfällen då jag finner anledning att knyta an till Mobergs mäktiga mästerverk: som utdrag, återberättat, i musikalens form, som filmavsnitt. Och som hel roman!
Som svensklärare bör man alltid fråga sig hur en viss roman passar till elevgruppen. Men det finns en annan
aspekt. Boken måste passa läraren. Min kärlek till Mobergs verk ger mig många ingångar, som hjälper både mig och eleverna i arbetet. En läsande lärare ger läsande elever. Och dessutom smittar passion!
Så när jag delar ut Utvandrarna till mina elever i årskurs tre har jag krattat manegen. Visst boken är tjock, så
lite knorr blir det. Men många är nyfikna. Nu ska de få läsa boken jag pratat om i två år. Och när de läst är de flesta stolta. De har läst en svensk klassiker, en tjock en. Och majoriteten gillar den.