Friskolor och privatdrivna förskolor får inte ersättning på samma villkor som sina kommunala konkurrenter. Det hävdar Friskolornas riksförbund i en ny rapport.
De nya reglerna för skolpeng infördes 2010. Avsikten med dem var att friskolor och privatdrivna förskolor skulle få lika villkor som kommunala skolor och förskolor, det vill säga lika mycket betalt för samma verksamhet.
Men enligt Friskolornas riksförbund har det inte blivit så. Förbundet har gått igenom alla rättsprocesser där friskolor eller privatdrivna förskolor har överklagat det kommunala beslutet om ekonomisk ersättning. I bara 15 av de 188 domarna har de fristående skolorna och förskolorna fått bifall på sina överklaganden.
Den slutsats Friskolornas riksförbund drar i sin rapport är att regelverket är för otydligt. Det gör att domstolarna sällan dömer till friskolornas eller de privata förskolornas fördel.
Ett exempel:
Huvudregeln är att friskolan/den privatdrivna förskolan ska få samma ersättning för hyran som kommunens skolor/förskolor får. I undantagsfall kan kommunen ersätta den faktiska hyreskostnaden.
Men Friskolornas riksförbund hävdar att regelverket inte klargör när huvudregeln och när undantaget får användas. Det leder till att kommunerna godtyckligt har kunnat välja vilken som helst av dessa ersättningsmetoder. I vissa fall har kommuner valt den billigaste ersättningsmetoden bara av skälet att det blir billigare för kommunen.
En vanlig orsak till att friskolor och privatdrivna förskolor överklagar pengabeslut är, enligt rapporten, att kommunens beräkningsunderlag har varit så otydliga att det är omöjligt att avgöra hur ersättningen har räknats ut.
– Regeringens ambition när man förändrade regelverket var att skapa lika villkor, men det har man inte lyckats fullt ut med. Regeringen borde snarast föreslå förändringar som verkligen ger lika villkor, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund.