Långbergsskolan samlar sexorna

– Vad vet ni om jäst, frågar Ann-Sofie Dahl Ekblom.

– Det kommer från en växt … nä, det är en svamp, blir det rätta svaret från en av killarna efter viss inledande tvekan.

Ann-Sofie Dahl Ekblom nickar och håller fram en kastrull med uppvärmt ljummet vatten för att låta alla stoppa i ett finger och känna hur 37 grader känns.

– Det är i den temperaturen som jästen trivs bäst och då bildas kolsyra och alkohol som gör att degen sväller med hjälp av glutentrådarna i mjölet, förklarar hon och fortsätter att gå igenom ingrediens efter ingrediens som hon med elevernas hjälp häller ner i den rostfria degbunken.

Det är andra gången den här gruppen bakar i skolan. Vid det förra tillfället gjorde de saffransbullar så en del av frågorna de får i dag är repetition, andra är nya. Som till exempel varifrån rapsen som används till rapsoljan kommer. Svaret blir att den odlas i närheten.

– Ja, och det är bra. Närodlat är bra för miljön, säger Ann-Sofie Dahl Ekblom.

– Men olivoljan kommer inte härifrån, den kommer från Italien. Det säger de i alla fall i reklamen, påpekar en av killarna och pekar på de dekorativa flaskorna i mitten av köksön.

– Ja, vissa saker, som olivolja, kan vi ju inte odla här. Därför använder vi inte den oljan nu när vi bakar utan tar rapsolja i stället. Så kan vi göra ett undantag från det närodlade och i stället använda olivolja när vi vill göra en god salladsdressing, svarar Ann-Sofie Dahl Ekblom.

Att ingredienserna som används i undervisningen i största möjliga mån ska vara närodlade och ekologiska är en av hennes käpphästar.

– När vi lagar köttbullar gör vi det av kronhjortsfärs som jag köper i köttbutiken här i Nyköping. Det blir jättegott och jag tycker vi ska använda de djur som redan finns och som försörjer sig själva. Det står i läroplanen att vi ska lära eleverna göra medvetna val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö och jag tycker inte att eleverna ska behöva använda sämre råvaror i hem- och konsumentkunskapen än vad jag gör hemma, säger Ann-Sofie Dahl Ekblom.

Hon är utbildad lärare i hem- och konsumentkunskap och samhällskunskap och har jobbat här på Långbergsskolan sedan 2005. Skolan är i dag en F–6-skola men var till och med förra läsåret även en 7–9-skola. I höstas flyttade de äldsta eleverna till en nybyggd högstadieskola och det var meningen att Ann-Sofie Dahl Ekblom skulle ha flyttat med.

I stället gick hon till sin dåvarande rektor och frågade om de inte kunde ta tillvara det faktum att det fanns en fullt utrustad hem- och konsumentkunskapssal på skolan och, inte minst viktigt, en i ämnet behörig lärare genom att erbjuda kommunens andra mellanstadieskolor att låta deras sexor komma till Långbergsskolan för att få undervisning.

Rektorn gillade idén och det gjorde även rektorerna på sex andra mellanstadieskolor. Det är svårt att få tag i behöriga lärare i hem- och konsumentkunskap och de flesta mellanstadieskolor i Nyköpings kommun saknar ändamålsenliga lokaler för ämnet så att hyra in sig på Långbergsskolan lät som en bra lösning tyckte deras rektorer – även i en del mer långväga fall där idén kräver bussning.

Därför har Ann-Sofie Dahl Ekblom sedan i höstas en 80-procentig tjänst med tolv grupper med sjätteklassare trots att det på Långbergsskolan endast finns en klass i årskursen. Elevernas skolor delar på kostnaden för hennes lön, råvarorna de använder och lokalerna.

– Det känns jättebra. Tidigare har jag mest arbetat med högstadieelever men det här är en rolig ålder att arbeta med, tycker hon.

En del av grupperna kommer varje vecka under en termin och en del varannan vecka under hela läsåret. Det gör att inte alla grupper befinner sig på samma ställe i Ann-Sofie Dahl Ekbloms läsårsplanering vilket kanske är tur eftersom det kunde ha blivit rätt tjatigt att göra samma sak med sju grupper under en vecka.

Den allra störstavinsten är övertygelsen om att det här leder till högre kvalitet på undervisningen i ämnet för en stor del av kommunens sexor. Det är inte lätt att undervisa i hem- och konsumentkunskap om man inte har en fullt utrustad sal och särskilt inte om man inte är behörig lärare i ämnet.

– En del friskolor löser problemet genom att åka iväg till en särskild skola och koncentrationsläsa hem- och konsumentkunskap under några veckor. Det här är ett annat sätt att samordna resurser som möjliggör att eleverna får läsa ämnet under längre tid, konstaterar Ann-Sofie Dahl Ekblom.

Som före detta högstadielärare har hon ett mycket gott samarbete med de fyra lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap på kommunens två nuvarande högstadieskolor vilket gör att de lärarna kommer ha full koll på vad hennes elever kan när de om ett par år börjar hos dem. Upplägget underlättar även betygssättningen i sexan tycker Ann-Sofie Dahl Ekblom.

– Eftersom jag har tolv grupper med sexor under ett läsår får jag ett jättestort jämförelsematerial.

Den enda nackdel med arbetssättet som hon kan komma på är att det är svårare att arbeta ämnesövergripande på samma sätt som hon gör med lärarna på den egna skolan. Att hon numera inte har någon ämneskollega på skolan tycker hon inte är lika problematiskt eftersom kontakten med de fyra högstadielärarna är så bra.

– Fast det är klart att vi kan ju inte längre samplanera undervisningen som vi gjorde förut eftersom vi nu undervisar olika årskurser, konstaterar hon.

Under tiden som Ann-Sofie Dahl Ekblom berättar om upplägget har eleverna, som i just det här fallet kommer från närbelägna Stenkullaskolan, först satt sina egna degar och sedan diskat och skriftligt börjat besvara några frågor om jäst och bakning. De brukar få göra så varje lektion, besvara några frågor skriftligt alltså, för att ge Ann-Sofie Dahl Ekblom en bättre överblick över vad de har lärt sig, inte minst viktigt eftersom hon ska lära känna – och betygssätta – ett ganska stort antal elever under en relativt kort tid.

Nu samlas gruppen igen vid köksöns kortsida för att repetera hur man gör för att se om degen har jäst klart. Eleverna lyssnar intresserat och det märks att de tycker hem- och konsumentkunskap är kul. Något som Ida Karlsson bekräftar på en direkt fråga.

– Det är det roligaste ämnet. Fast det är ännu rolig­are att laga mat än att baka för när man lagar mat får man göra mer.

Att hon behöver ta sig till en annan skola för att ha ämnet tycker hon inte gör något, snarare gör det det ännu roligare.

– Det gör att man får se nya saker och träffa kompisar som går här.

Hon liksom en del av klasskompisarna brukar cykla hit, andra går eller åker buss. Eftersom det här är dag­ens första lektion tar sig alla hit på det sätt som passar just dem bäst.

– För mig tar det kanske tio minuter, säger Jesper Eriksson Litzell som brukar växla mellan att gå och cykla.

Inte heller han verkar se det som ett problem att byta skola för en stund. Att baka matbröd är dock inte riktigt lika roligt som det var att baka lussebullar tycker han.

– För då fick vi göra olika figurer av degen, berättar han.

När hans matbröd en stund senare är färdiga och kan tas ut ur ugnen ser han ändå rätt nöjd och stolt ut. Bröden blev fina även om de inte är formade till något mer spännande än runda bullar och avlånga baguetter.

Även Ann-Sofie Dahl Ekblom är nöjd. Eleverna har lärt sig det som var syftet med lektionen.

– Nu kan de baka med jäst. De kan hantera en deg, vet när det är lagom med mjöl och kan få till ett bra resultat i form av saftiga och goda bröd.

Och även om någon av dagens elever möjligen har glömt hur man gör när det är dags för hem- och konsumentkunskap igen i årskurs åtta så har de, tillsammans med nästan alla andra av kommunens sexor, fått en stadig grund att stå på inför de framtida utmaningarna – en grund som deras nästa lärare i ämnet är väl medveten om och kan bygga vidare på.