Mindre administration och mera fokus på eleverna. Det utlovades från politiskt håll när lärarna skulle slippa skriva individuella utvecklingsplaner, IUP, varje termin. Men resultatet har blivit det motsatta, visar en undersökning som Lärarförbundet gjort.
Den dåvarande regeringen fick hösten 2013 igenom en reform om minskad administration för landets lärare. Den så kallade individuella utvecklingsplanen (IUP) skulle helt tas bort i årskurs 6—9. I årskurs 1—5 skulle den reduceras från varje termin till en gång per läsår. ”Lärare ska vara i klassrummen, inte bli byråkrater”, kommenterade förre utbildningsministern Jan Björklund (FP).
Verkligheten blev dock inte så.
Lärarförbundets undersökning, som TT tagit del av, visar att mer än hälften — 56 procent — av fackets avdelningar, anger att arbetsbelastningen har ökat det senaste året. 37 procent svarar att ingen skillnad skett.
En del av förklaringen är att reformen delvis blev tandlös.
– Skollagen säger en gång per läsår i årskurser där betyg inte sätts, men skollagen ger också utrymme för huvudmannen att välja att ha skriftliga omdömen oftare, säger Jessica Ovin, jurist vid prov- och bedömningsenheten vid Skolverket.
Anna Swensonär SO- och svensklärare i årskurs två vid Drottninghögsskolan i Helsingborg och kan själv vittna om det.
– För oss i Helsingborgs kommun har det inte blivit någon förändring. Kommunen har bestämt att vi ska fortsätta skriva omdömen två gånger per år så det blev ingen lättnad, säger hon.
För Anna Swenson och hennes kollegor blir det därför totalt 100 omdömen som ska göras varje termin.
– IUP ska dels beskriva hur läget är nu, dels hur eleven ska nå nya mål så det är ett omfattande arbete. IUP är ju dessutom bara en liten del av all dokumentation vi gör. Jag vill ju ägna min tid åt att planera och utveckla undervisningen. Det är för elevernas skull jag är här, säger hon.
Maria Holm, biträdande förvaltningschef i Helsingborg, förklarar varför man valt att behålla IUP:
– Vi har gjort den bedömningen att det är oerhört viktigt att vi följer elevernas lärande så att vi ser att de når mål. Har vi inte koll på det kan vi heller inte sätta in åtgärder i tid.
Men Lärarförbundet är kritiskt och vill se att riksdagsbeslutet får mera genomslag.
– Man tar inte signalerna om ökad arbetsbelastning och ökade sjukskrivningar i lärarkåren på allvar. Dokumentationen har fått helt orimliga proportioner i förhållande till vilken tid man kan utveckla undervisningen, säger fackordförande Johanna Jaara Åstrand.
Vad vill du se i stället?
– Kommunerna måste på ett mera effektivt se till att reformer som ska avlasta lärarna också blir verklighet.
Tobias Österberg/TT