Sätt näsan i vädret

Forskargruppen Multisensorisk neurovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm vill reda ut varför det är så och samtidigt försöka förstå hur de olika sinnena samverkar och hur hjärnan binder dem samman. Johan Lundström, doktor i experimentell psykologi och ledare för gruppen, berättar att tidigare forskning har fokuserat på ett sinne i taget. Däremot har man inte tagit ett helhetsgrepp, tittat på hur de olika sinnena interagerar.

– Det är det vi gör, vi vill förstå hur det går till. Vi undersöker också vad som händer när någon har svårt att integrera sinnena – vad det får för konsekvenser, säger han och använder en bil som illustrerande exempel.

– Du måste först veta hur den fungerar innan du kan laga den.

Johan Lundström har även ett laboratorium vid University of Pennsylvania i USA, där han också ägnar sig åt ”sinnlig” forskning men inriktat på de kemiska sinnena smak, lukt och det trigeminala sinnet. Det sistnämnda, sitt namn till trots, är inte ett eget sinne utan en del av kroppens smärtsystem.

– Det som till exempel gör att man gråter när man skalar lök, den brännande känslan av chilipeppar eller att det sticker i näsan när man luktar på aceton, säger han.

I och med forskningen om sinnenas integration får också luktsinnet välförtjänt uppmärksamhet, enligt Johan Lundström har det varit styvmoderligt behandlat under många år. Länge fanns föreställningen att det sinnet inte spelade någon viktig roll för vardagslivet och först efter ett Nobelpris 2004* började luktforskningen tas på allvar.

– Smak och lukt hänger ihop, tappar man luktsinnet helt smakar allt gröt. Ändå är det nog inte någon som uppsöker läkare för att de inte känner lukt, utan för att de har tappat smakförmågan, säger Johan Lundström.

Det talas sällan om luktnedsättning och även om man söker sig till sjukvården på grund av det är det inte säkert att man får adekvat hjälp. Eftersom luktsinnet hamnat lite i skymundan i forskningen finns det ännu inte heller några bra botemedel för många problem. Generellt har läkare lite kunskap om luktsinnet, vilket Johan Lundström beklagar:

– Lukten är en viktig del av folkhälsan, det är intimt sammankopplat med hälsa och välmående. Dessutom kan frånvaron av luktsinne vara en indikation på andra sjukdomar, säger Johan Lundström, som menar att man kunde testa lukt likaväl som syn och hörsel på alla hälsokontroller för både unga och gamla.

Att vi inte tänker så mycket på luktsinnet beror på att hjärnan är kopplad på ett sätt som gör att vi inte ska bry oss om det. Medan de övriga sinnena går direkt till thalamus, ”kopplingsstationen” i mellanhjärnan, tar luktsinnet många omvägar innan det når fram. Mycket har alltså hänt på vägen innan vi vet att vi känner en doft.

Den mänskliga näsan har annars stor potential. Länge trodde vi – med stöd från gamla undersökningar från tjugotalet – att människans luktsinne var sämre än de flesta djurarters och begränsat till att känna igen runt tiotusen dofter. Nyare studier visar något helt annat – att människonäsan i teorin har kapaciteten att känna igen en miljard olika lukter.

Även om det verkar onåbart för gemene man, menar Johan Lundström att alla friska människor kan träna upp sitt luktsinne med ungefär 20 procent. Genom att fokusera på en lukt stärker man kopplingarna i hjärnan och ju mer man nosar desto bättre blir man på att identifiera. Det är inte heller så enkelt att bara några vissa personer är födda med ett bättre luktsinne.

– Vinkännare, till exempel, som är bra på att särskilja olika vindofter, eller kockar som kan urskilja olika sorters kryddor och ingredienser – det är inte så att de har bättre luktsinne, de har tränat på att fokusera på och urskilja dofter inom sitt gebit. Det innebär förstås inte att de därmed också kan känna skillnaden på olika sorters motorolja.

Som det mesta då det gäller kroppen är det viktigt att träna. Johan Lundström jämför luktsinnet med en muskel – om den inte används förtvinar den så småningom. Han tycker därför att vi ska börja med luktträning tidigt och att vuxna bör bli bättre på att tala om dofter.

– Om ett litet barn pekar på lampan säger den vuxne automatiskt ”lampa”. Det är inte alls lika självklart att påpeka att det luktar kaffe eller apelsin i rummet.

Det kan vara ganska svårt att namnge det som luktar men att beskriva själva doften är ännu klurigare.

– Tyvärr räcker inte vårt språk till då det gäller att beskriva olika dofter, vi har inte riktigt några ord för det. Ofta måste vi ta till visuella eller smakuttryck, som att ”det luktar sött” eller att ”det luktar som skog”, säger Johan Lundström.

*Linda Buck och Richard Axel fick 2004 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för deras upptäckter av luktreceptorer och luktsinnets organisation.