Statens särskilda ungdomshem har allvarliga brister i sin undervisning för barn och ungdomar. Det visar Skolinspektionens kartläggning av samtliga ungdomshem.
De barn och unga mellan 12 och 21 år som placerats på något av statens 24 ungdomshem är en mycket utsatt grupp i behov av ett stort stöd, konstaterar Skolinspektionen. Många av eleverna har redan år av skolmisslyckanden bakom sig. Ändå får många en undervisning som, enligt inspektionen, mer kan ses som ett tidsfördriv än meningsfull undervisning.
Lärare saknar ofta behörighet, lektioner saknar koppling till både läroplaner och mål. De kännetecknas av många avbrott och upplevs sakna struktur. Och det kan brista i den pedagogiska styrningningen eftersom skolverksamheten inte drivs av en rektor utan av en lärare som kan sakna särskild utbildning, erfarenhet och pedagogisk insikt.
Som exempel på lektioner förekom det att lärare spelade schack med en elev samtidigt som en annan elev tittade på en film och en tredje tittade i en inredningskatalog. Vid en annan lektion satt fyra elever och lyssnade på musik i en soffa tillsynes sysslolösa. Vid ytterligare ett lektionstillfälle satt elever planlöst och bläddrade mellan olika hemsidor på internet.
– Det var stor variation från hem till hem och från lektion till lektion. Vi såg exempel på lektioner där man ställde väldigt låga krav men också en del bra exempel, säger Kjell Gyllenswärd, projektledare för Skolinspektionens flygande inspektion av SIS hemmen.
På ett par år har andelen ensamkommande flyktingbarn ökat kraftigt på ungdomshemmen. De utgör i dag 10 procent av ungdomarna. Skolinspektionen konstaterar att på grund av språkproblem och tolkbrist liknar deras vistelse på hemmen mer förvaring än vård och utbildning. En anställd på en av institutionerna beskriver det som att vissa ensamkommande flyktingbarn till och med kan tro att de har kommit till ett fängelse.
Skolinspektionens oanmälda besök gjordes under en och samma dag i oktober 2014. Inspektörerna deltog vid 140 lektionstillfällen.
Sammantaget visar kartläggningen en undervisning som ligger långt ifrån att motsvara den utbildning som eleverna har rätt till. Trots att eleverna ska ha minst 23 timmar undervisning i veckan så uppgav bara var fjärde elev att de fick det. Lika stor andel av eleverna uppgav att de bara fick högst 10 timmar.
– Det som är positivt är att många elever på ungdomshemmen vill ha både mer tid och fler ämnen, så det finns utvecklingspotential, säger Kjell Gyllenswärd.
Förändringar är dock på gång. Sedan ett år pågår ett projekt för att slussa ut ungdomarna i en vanlig skola när de lämnar ungdomshemmet.
– Skolinspektionens rapport kommer ganska lägligt, för vi ska organisera om när kraven på oss höjs. Bland annat väntas en lagändring om att vi i likhet med vanliga skolor ska ha rektor, elevhälsa och yrkesvägledning, säger Jan-Eric Josefsson, verksamhetsdirektör vid den ansvariga myndigheten Statens institutionsstyrelse (Sis), till TT