Ny timplan med mer rörelse

Det var den förra regeringensom gav Skolverket i uppdrag att ta fram ett nytt förslag till stadieindelad timplan.

I dag är det upp till kommunen, efter förslag från rektor, att fördela timmarna mellan olika stadier.

– Risken är att det nuvarande systemet inte blir likvärdigt mellan skolorna, säger Helena Karis, utredare på Skol­verket.

En nyhet i förslaget om stadieindelad timplan är att ämnet idrott och hälsa utökas med 100 timmar. Det var också alliansregeringen som strax före valet la fram ett tilläggsförslag om det. Skolverket föreslår att timmarna fördelas över alla stadier, vilket är vad de flesta kommuner och rektorer vill. Tiden ska tas från elevens val som minskar från 382 till 282 timmar. Tanken är att öka elevernas inlärningsförmåga i teoretiska ämnen genom mer rörelse på schemat. Bakgrunden är forskningen i Bunkefloprojektet som visat att daglig rörelse med utbildade lärare under hela grundskoletiden gynnar elevers förmåga att ta till sig teoretiska ämnen.

Lärarförbundets ämnesråd i idrott och hälsa är positiva till förslaget.

– Mer idrott och hälsa är vi såklart glada över. Sedan har vi haft en diskussion runt var vi tycker att timmarna ska placeras. Var de gör mest nytta, säger Roy Andersson, ordförande i ämnesrådet.

Han ser en risk i att tiden smetas ut med några minuter här och där. Ämnesrådet tycker därför att de ska placeras i årskurs fyra till nio för mer kvalitet.

– Det krävs minst 20–30 minuter mer rörelse i veckan i en åldersgrupp för att det ska märkas. De yngre barnen i lågstadiet rör sig oavsett. Stillasittandet börjar i mellanstadiet, säger Roy Andersson.

Han hoppas att förslaget gör att en del lärare som i dag upplever att de har ont om tid får möjlighet att fördjupa sig med längre lektioner. Han tror inte att det behöver anställas särskilt många fler lär­are, eller att kursplanen behöver skrivas om för att öka rörelsen.

Helena Karis på Skolverket ser inte heller någon risk för brist på utbildade lärare. Hon funderar däremot över tillgången på lokaler i skolorna att röra sig i och på vilket stöd lärarna kommer att behöva. Skolverket ska se över om kunskapskraven behöver formuleras om, eller om det räcker med ett stödmaterial till lärare om hur de ska jobba med de extra timmarna. Helena Karis hoppas också att en förändring av timplanen kan leda till en större medvetenhet i skolan om betydelsen av rörelse – även i andra ämnen.

Skolverkets förslag innebärinte några stora förändringar i hem- och konsumentkunskap. I förslaget till ny timplan är det, förutom idrott och hälsa, bara matematik som får fler timmar. Det ämnet ska öka från 1 020 till 1 230 timmar. Anette Karlsson, ordförande i Lärarförbundets ämnesråd Hushållsvetenskap, är besviken.

– Vi tycker att det är synd att man inte gjorde en justering av timmar i hem- och konsumentkunskap. Kunde man ta 100 timmar från elevens val till idrott och hälsa kunde man väl ta lite mer till hem- och konsumentkunskap också.

Hon tycker det är konstigt att politikerna inte prioriterar området mer.

– Det pratas överallt i radio och tv om mat, städning och konsumentfrågor – men inte i skolan. Där är det fortfarande det minsta ämnet med bara 118 timmar.

Samtidigt är Anette Karlsson nöjd med att hem – och konsumentkunskapen inte flyttar ner i årskurserna.

– Jag är glad att vi drev att det inte skulle komma en kursplan i årskurs tre. För det skulle inte gå med så få timmar som vi har. Dessutom saknas lektionskök i nästan alla låg- och mellanstadieskolor, eleverna måste gå i väg till en högstadieskola.

Nu har Skolverkets förslag lämnats över till utbildningsdepartementet. Regeringen ska lägga fram en proposition till riksdagen om en ändring i skollagen. Den förra regeringen ville ha förändringarna på plats höstterminen 2016. Alla riksdagspartier är positiva till en utökning av rörelse på skoltid, men det har funnits olika åsikter om exakt hur det ska genomföras. Hur detaljerna i Skolverkets förslag tas emot av den nuvarande regeringen återstår att se under våren.