Lågpresterande elever – i synnerhet pojkar – får sämre resultat vid tidigare betygsättning. Lärandet hänger tätt ihop med självkänslan. Dåliga betyg kan göra att eleven nedvärderar betydelsen av skolan och sitt eget lärande, skriver betygsforskaren Alli Klapp.
I en nyligen genomförd översikt kring hur summativa bedömningar påverkar elevers lärande, motivation för lärande samt prestationer, har över 2 600 artiklar granskats. Av dessa gjordes en fördjupad analys av 22 studier. Eftersom denna typ av forskning är sällsynt i Sverige var det främst internationella studier som granskades.
Ett par studier var däremot genomförda med svenska elever. I en av dessa undersökte jag tillsammans med Christina Cliffordson och Jan-Eric Gustafsson drygt 8 000 elever, där hälften fått betyg i årskurs sex medan den andra hälften inte fått det. Detta var år 1980 och eleverna följdes upp genom resultat i skolan upp till och med gymnasiet. Eftersom kommunerna under åren 1969–1981 själva fick bestämma om de ville betygsätta sina elever finns det möjlighet att jämföra elever som fått betyg med elever som inte fått betyg i årskurs sex. Resultaten visade att lågpresterande elever fick sämre betyg i årskurs 7 om de fått betyg i årskurs sex, jämfört med lågpresterande elever som inte fått betyg. Pojkarna som fått betyg i årskurs sex fick avsevärt sämre betyg i årskurs 7 jämfört med flickor som fått betyg i årskurs sex.
Inga skillnader fanns med avseende på elevernas sociala bakgrund, elever ur alla socialgrupper påverkades på liknande sätt av att få eller inte få betyg. Det var främst faktorer som förmåga och kön som var viktiga förutsättningarför effekter av betyg på senare prestationer.
Sammanfattningsvis visar vissa studier i den systematiska genomgången att summativa bedömningar som betyg har en differentierande effekt, vilket innebär att lågpresterande och resurssvaga elever presterar sämre om de blivit betygsatta, jämfört med högpresterande och resursstarka elever. I flertalet studier fanns negativa betygseffekter som verkar gälla över åldrar och länder. Det finns inte heller något vetenskapligt stöd för att betyg påverkar alla elever, yngre som äldre, att bli mer motiverade i sitt lärande och därför prestera bättre.
Inom bedömningsforskningen finns två övergripande förklaringsmodeller till hur betyg påverkar elevers prestationer. Den första bygger på ekonomiska teorier utifrån empiriska studier där forskare undersökt hur individer reagerar på stimuli som pengar och priser inom idrotts- och lagtävlingar. Ett flertal studier inom denna modell har fokus på relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare och har undersökt hur arbetsgivare bäst kan använda olika ”verktyg” för att få arbetstagarna att prestera så bra som möjligt. Till exempel har yrkesgrupper som chefer, trädfällare och golfare undersökts för att se om de presterar bättre med högre lön. Dessa teorier som kallas Relative Performance Information Theory och Tour-nament Theory innebär att alla individer oavsett förmåga, kön eller social bakgrund kommer att reagera på belöningar och bestraffningar på ett sätt som leder till ökade prestationer.
En utveckling av denna förklaringsmodell har skett där ekonomer har undersökt elevers reaktioner på belöningar och bestraffningar. De menar att framför allt lågpresterande och resurssvaga elever påverkas positivt och presterar bättre om de blir bedömda och får betyg i tidig ålder. Betygen anses alltså fungera som en morot som ökar elevernas motivation för lärande och prestationer. Forskarna menar att betyg hjälper de lågpresterande eleverna att företa en ”klassresa”.
Ytterligare en utveckling av denna förklaringsmodell innebär att elever som har möjlighet att jämföra sig med sina klasskamrater kommer att prestera bättre eftersom de får möjlighet att ”ranka” sina egna prestationer. Den ekonomiska förklaringsmodellen skiljer sig åt avsevärt från en annan övergripande förklaringsmodell som bygger på pedagogiska och psykologiska teorier om bedömning, lärande och motivation.
Den pedagogiska modellen bygger på empiriska studier som visar att individer påverkas på olika sätt av belöningar och bestraffningar. Beroende på elevers olika bakgrund och förutsättningar kommer betyg att få olika inverkan på eleverna. Feedback i form av betyg eller resultat på ett prov kan antingen vara positiv eller negativ för eleven och påverkar därför elevens självkänsla, motivation, lärande och prestationer i olika riktningar. I denna förklaringsmodell är relationerna mellan bedömning och elevens självkänsla central.
Elevens lärande och prestationer är alltså intimt sammankopplade med vad eleven anser om sig själv som en lärande och kunnig person. En grupp av teorier förklarar hur dessa komplexa relationer hänger samman. The Conservation of Resources Stress Theory menar att elever har en uppsättning av resurser ”med sig” som är personliga förutsättningar i form av förmåga, självkänsla, kunnande i olika områden (både sociala och akademiska).
Elever strävar efter att behålla, skydda och utveckla dessa personliga resurser för att lyckas i livet i stort och i skolan. När elevens resurser hotas, exempelvis av dåliga betyg, kan eleven förlora resurser, exempelvis självkänsla, i ett ämne. Förlust av resurser kan innebära en emotionell stress som i sin tur kan leda till att eleven utvecklar negativa strategier för lärande för att undvika fler misslyckanden. Negativa lärandestrategier innebär ett ytligt förhållningssätt till lärande och kan leda till att eleven nedvärderar betydelsen av skolan och sitt eget lärande. Konsekvenserna av negativ feedback verkar dessutom ha en kraftfullare påverkan på eleverna jämfört med positiv feedback: en asymmetrisk relation mellan bestraffning och belöning där bestraffningar påverkar eleverna mer. Det behövs mycket mer av positiv feedback för att ”neutralisera” negativ feedback. Inom denna teori är elevens syn på sig själv central för att förstå hur bedömningar som betyg påverkar elevens lärande och prestationer.
Elever deltar i lärande och utvecklingsprocesser i skolan som innebär en komplex väv av relationer mellan lärare–elever och elever–elever, en process som påverkas av en mängd olika emotionella, sociala och kognitiva faktorer som är svåra att få grepp om.
Studier genomförda utifrån ett ekonomiskt perspektiv får oftare resultat som visar på positiva effekter av belöningar och bestraffningar, betyg och prov på lärande och prestationer. Detta kan bero på att den information (data) och de metoder som använts i forskningen är mer statiska och inte tar hänsyn till att elever i en lärandesituation påverkas av en mängd faktorer. Forskare inom pedagogik och psykologi kommer oftare fram till att betyg differentierar och påverkar elever på olika sätt beroende på deras förutsättningar och bakgrund. Det beror förmodligen på ett mer komplext synsätt (teorier) på vad som påverkar elevernas lärande och prestationer som sedan ligger till grund för vilka data, metoder och analyser som genomförs.
Forskning som undersöker elever och hur de påverkas av bedömning bör utgå från lärande och motivationsteorier för att resultaten ska bli användbara. Att överföra teorier utvecklade från studier om hur priser och belöningar påverkar idrottsutövare och lag till hur betyg påverkar elevers lärande i skolan är djupt problematiskt. Att bedömning sätts in i elevernas kontext där motivation och lärande är centrala delar är nödvändigt för att förstå varför betyg påverkar lågpresterande elever negativt.