Konstnärlig matematik i slöjden

Slöjden är full av möjligheter att lyfta matematiken, konstaterar Ann-Sofie Fransson och samlar ihop eleverna i klass 3 för en liten genomgång innan arbetspasset börjar. Ganska många har blivit klara med sina applikationer; färgsprakande konstverk med olika geometriska former ligger på bänkarna. Nu ska de ramas in med enfärgat tyg och sys till kuddar, som ska vara med på vårsalongen om några veckor.

– Era konstverk ska vara i mitten, med en 10 cm bred ram runt om. Tyget ligger på 150 centimeters bredd – hur många remsor tror ni det går åt för ramen då?

Ann-Sofie Fransson är textilslöjdslärare i Skälbyskolan i Järfälla. För att öka elevernas förståelse för matematiska begrepp tog hon initiativ till ett projekt där eleverna från årskurs 2 till 5 fått bygga geometriska mönsterformer i olika material och tekniker.

– Syftet är att de ska förstå att matematiken genomsyrar allting. Att den finns överallt, till exempel i naturen och konsten. Tanken var att eleverna skulle få fördjupa sig inom det kreativa och konstnärliga området, träna upp sin perceptionsförmåga, tränga in i abstrakta frågeställningar och visualisera dem i textil och trä, säger hon.

Projektet är ett samarbete mellan Ann-Sofie och hennes kollega Roland Axelsson. Dessutom har konstnären Zoltan Schnierer deltagit vid fyra tillfällen i varje klass. Han visade film, gick igenom hur konstnärer bygger upp ett porträtt och höll föreläsningar.

– Till exempel visade han att det som uppfattas som harmoniskt beror på gyllene snittet, ett särskilt förhållande som finns både inom konsten och i naturen. Det finns bland annat i en tallkottes fjäll, och i spiralerna i ananas och solros, säger hon.

En annan föreläsning handlade om mönster. Zoltan Schnierer berättade att det finns 17 sätt att skapa symmetri; med dem kan man göra de mest fantastiska mönster. Han förklarade också andra matematiska begrepp, som Fibonaccis talföljd och fraktaler, genom att visa bilder och ge exempel med anknytning till elevernas verklighet.

– Det blev många samtal kring spännande mönster och jag tror att många av eleverna började tänka till, säger Ann-Sofie Fransson.

Tillsammans med Zoltan Schnierer gjorde var och en sedan sin egen formgivningsuppgift och förlaga. De som ville kunde hämta inspiration från böcker. Det viktiga var att alla hade en idé att presentera innan de satte i gång med sina arbeten, förklarar Ann-Sofie.

I årskurs 3 har eleverna alltså sytt applikationer på symaskin, efter att först ha pusslat ihop geometriska former i olika färger till en bild.

– Först la jag dem bara så det blev fint, som de andra gjorde, men sedan blev det en gul gubbe med en rektangel som mun. De röda kvadraterna här är antingen hår eller öron, säger Alice och visar sin snart färdiga kudde.

I träslöjden gjorde treorna tangrampussel i geometriska former som de sedan målade.

– Det är svårt att beräkna svårighetsgraden när man gör något nytt. Jag trodde det skulle vara för svårt att följa arbetsbeskrivningen steg för steg och räkna ut så att bitarna skulle stämma. Men det gick bra. Fyrorna gjorde brödfat, och även om de flesta blev rektangulära så fanns det några som stack ut i formen, säger Roland Axelsson.

– I textilslöjden gjorde fjärdeklassarna tavlor i fritt broderi, berättar Ann-Sofie och visar upp några exempel. Bland annat en med rosa sexhörningar, tydligt inspirerad av en bivaxkaka.

– De gjorde en skiss, förde över den till tyget, valde fritt bland garnerna och broderade sedan med stygn de tyckte passade till bilden. Det gjorde att de fångade det bildmässiga på annat sätt än vid vanligt broderi.

I årskurs 2 vävde eleverna i vävramar, som de först tillverkade i träslöjden. Med trasor i två färger, så att det geometriska mönstret framträder tydligt och klart.

– När vi skulle varpa passade vi på att räkna ut hur mycket tråd som skulle gå åt. 30 trådar, 40 centimeter långa – det blev en kilometer! Lika långt som många av dem har mellan hemmet och skolan, säger Ann-Sofie Fransson.

Eleverna i årskurs 5 flätade ihop geometriska mönster av sina initialer och tryckte dem på t-shirts. Dessutom gjorde de var sin personligt utformad klädgalge.

Under hela projektet har Ann-Sofie Fransson och Roland Axelsson varit noga med att använda rätt begrepp, för att eleverna skulle tillägna sig det matematiska språket.

– En del av klasslärarna har anammat projektet och pratat om geometri, men andra elever var inte alls bekanta med begreppen. Jag tycker att vi lyckats och att många har fördjupat sin förståelse, både för matematiken och det konstnärliga, säger Ann-Sofie Fransson.

Hon har jobbat med projekt i slöjden i flera år, och kommer att göra det igen, berättar hon.

– Ja, nästa år kan det hända att vi arbetar med synvillor. Det finns en del konstnärer som använder sig mycket av det.