Barn är extra känsliga för skadliga kemikalier. Trots lagstiftning händer det att förbjudna ämnen dyker upp även i barnens leksaker.
Kemikalier finns överallt omkring oss. Genom maten vi äter, luften vi andas in och saker vi rör vid kommer de in i våra kroppar. En del är helt ofarliga, andra kan vara skadliga, inte minst för barn som med sin tunnare hud och sina växande kroppar är känsligare än vuxna. Därför finns särskild lagstiftning för användningen av kemikalier i produkter som riktar sig till barn. Nyligen har EU beslutat om en skärpning av 
Leksaksdirektivet och från den 20 juli i år införs en ny svensk lag som innebär att även offentlig verksamhet omfattas av lagen om leksakers säkerhet. Däremot kommer de förändringar som gäller kemikalier inte att börja gälla förrän 20 juli 2013.
Trots att lagen redan i dag tydligt säger att leksaker inte får innehålla några kemiska ämnen och blandningar som kan innebära risk för människors hälsa börjar tillverkarna ofta använda kemikalier innan det gjorts ordentliga studier av hur de påverkar människor. I vissa fall, som med bly, bisfenol A och ftalater, kommer det senare fram att de kan orsaka skador.
– Det är märkligt att så mycket fullskaleexperiment pågår på leksaker för barn. När ett ämne väl börjat användas är det dessutom svårt att få bort det helt från marknaden, konstaterar Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.
Ftalater är ett sådant exempel. Det används som mjukgörare i PVC-plast och fanns i alla möjliga barnleksaker, även bitleksaker, och eftersom de inte är kemiskt bundna till plasten tas de upp av kroppen via huden. För några år sedan förbjöds de farligaste varianterna i leksaker för barn under tre år, en gräns som nu höjts till 14 år. Då hade forskarna upptäckt att de kan rubba hormonsystemen och påverka fortplantningen. Särskilt känsliga är barn.
Trots förbudet kommer leksaker med ftalater och andra förbjudna ämnen ut på marknaden och i leksaksbutikerna. Nyligen undersökte Kemikalieinspektionen till exempel 79 elektriska och elektroniska leksaker och var femte innehöll för höga halter av bly, som kan påverka hjärnans utveckling.
I dag tillverkas mellan 80 och 90 procent av alla leksaker som säljs i Sverige i Kina. Tillverkaren ansvarar för att testa vilka kemikalier leksakerna innehåller och när varan importeras till EU flyttas ansvaret till importören, som är skyldig att se till att deras varor följer reglerna i EUs Leksaksdirektiv.
Att själv skaffa information om vad leksaker innehåller och hur de tillverkats är svårt. Man måste helt enkelt lita på de företag och myndigheter som sköter kontrollerna.
– Det man kan göra är att se till att köpa leksaker som är CE-märkta. Det innebär att varan ska ha kontrollerats och leva upp till EUs säkerhetskrav, säger Christina Larsson på Kemikalieinspektionen.
Dessutom rekommenderar hon att man visar intresse och ställer frågor till sin leverantör om ifall de själva kontrollerat produkterna, vilka standarder de lever upp till och om det hänt att de stoppat varor från någon av sina leverantörer.
– Kan de inte svara direkt så får de anledning att själva börja ställa frågor tillverkaren och sätta tryck, säger Christina Larsson.
Några generella råd kring äldre plastleksaker, som tillverkades innan förbudet mot ftalater infördes, kan hon inte ge. En del äldre saker kan till och med vara bättre än nya, då de skadliga kemikalierna redan läckt ut. Det finns heller inga belägg för att billiga saker är sämre än dyrare.
Annika Larsson