Wiggo Kilborn och Madeleine Löwing har tidigare skrivit böcker om matematikundervisningen, där de bland annat analyserat problem med elevernas bristande baskunskaper i matematik samt hur inlärningsproblem uppstår och hur de kan lösas.
Nu kommer boken om Kulturmöten i matematikundervisningen som med ett andraspråksperspektiv tar upp likheter och skillnader mellan den svenska undervisningen och andra kulturers matematikundervisning. Genom att förstå skillnaderna kan vi förebygga många av de problem som kan komma till följd av denna kulturkrock.
För att matematikinlärningen för elever med invandrarbakgrund ska bli framgångsrik krävs att lärarna får mer kunskap och förståelse om elevernas tidigare matematikundervisning. I dag är de flesta forskare i princip överens om hur detta ska ske, men kopplingen saknas mellan teori och skolans praktiska verklighet, skriver Kilborn och Löwing.
Övergången från att kommunicera matematik på sitt modersmål till att göra det på ett andraspråk är inte så lätt. Boken ger exempel på viktiga skillnader mellan hur man bygger upp matematikbegrepp och beskriver tal på elevernas modersmål och på svenska.
Det faktum att det tar mellan fem och sju år för andraspråkselever att komma ikapp infödda elever i det kunskapsrelaterade språket gör att undervisningen måste planeras och genomföras på ett språkutvecklande sätt. Det kräver god planering, samverkan i lärarlaget samt goda kunskaper om matematikämnets didaktik. Enligt Kilborn och Löwing måste undervisningen fokusera på det aktuella matematikinnehållet och bygga upp ett språk kring detta, men samtidigt behöver eleverna fortsätta att utveckla sina matematikkunskaper på sitt modersmål så att kunskapsutvecklingen inte står stilla. Om eleven har lärt sig matematikbegreppen på sitt modersmål går det lättare att överföra kunskaperna till andraspråket när språkutvecklingen nått det stadiet.
I boken går författarna sedan igenom talens namn, grundläggande aritmetik, algoritmer, klockan och kalenderns uppbyggnad från olika kulturer. Boken avslutas med ett ingående kapitel om de olika språkens skolmatematik med fakta som författarna har samlat in under ett antal år. Detta kapitel kan med fördel användas som referenslitteratur om man vill veta mer om en andraspråkselevs speciella skolmatematik.
Boken riktar sig till lärare som undervisar matematik i alla stadier och vill lära sig mer om andraspråkselevers språkliga och kulturella bakgrunder i matematik för att bättre kunna planera undervisningen. Det är samtidigt en bok som ger historiska tillbakablickar och förklaringar till de svenska matematikbegreppen.
Carina Bygren-Jonsson