Claes-Göran Aggebo, senior rådgivare på Skolverket, reder ut vilka regler som gäller för konfessionella inslag.
— I förskola och fritidshem är de här begreppen inte lika entydiga som i skolan, eftersom utveckling, lärande och omsorg sker integrerat. Därför finns det anledning att vara extra varsam i sin bedömning i just förskolan.
En del förskollärare tycker att regelverket är luddigt. Varför är det inte tydligare?
— Staten kan inte reglera allt i detalj. Det är upp till var och en att utforma verksamheten utifrån lagar och förordningar och att göra professionella bedömningar. Sedan får tillsynsmyndigheterna granska och avgöra om man gått i fel riktning. Det finns vissa riktlinjer som rör till exempel bordsbön, besök i kyrkor och att läsa berättelser ur Bibeln och andra religiösa skrifter. Men det här är väldigt situationsbundet. Jag känner till ett fall där personalen på en fristående skola med konfessionell inriktning läste en berättelse av religiös karaktär på morgonsamlingen. Skolverket bedömde att det stred mot bestämmelserna eftersom man gjorde det på ett sätt som lyfte fram en religion på bekostnad av en annan religion. Det handlar alltså inte bara om vad man gör utan även hur man gör det.
Varför är bordsbön tillåtet?
— Det är en bedömning som regeringen gjort. Det anses inte som en del i undervisningen utan i den samlade utbildningen. Men sådana konfessionella inslag ska alltid vara frivilliga och ju yngre barnen är desto större inflytande ska vårdnadshavaren ha över om man ska delta eller ej. Ålder och mognad hos barnet måste vägas in, i enlighet med barnkonventionen.