Specialpedagogerna Bittie Carlsson och Marie Winterfeldt har tagit fram ett läromedel för läs- och skrivinlärning för elever med nedsatt hörsel. De betonar vikten av att använda lässtrategier.
Våren 2006 publicerade Specialpedagogik en artikel om Bittie Carlsson och läsinlärning med Kiwiböcker. Hon berättade då om sin dröm att åka på läskurs till Nya Zeeland. Nu exakt fem år senare har Bittie varit på kurs både på Nya Zeeland och i USA. I höstas kom hennes och kollegan Marie Winterfeldts lärarhandledning Kiwi Special, läs- och skrivinlärning för elever med nedsatt hörsel.
Bittie Carlsson och Marie Winterfeldt arbetar på Kannebäcksskolan i Göteborg som är en kommunal grundskola med 120 döva, hörselskadade och tal- och språkstörda elever. Båda betonar vikten av reflekterande läs- och skrivutveckling.
– När vi hållit på med Kiwiböckerna ett tag kändes det som om något saknades. Då gick vi en kurs i reflekterande läs- och skrivutveckling och upptäckte att den saknade pusselbiten var arbetet med lässtrategier.
– I de lägre årskurserna håller vi just nu på med ett sagoprojekt där vi arbetar metodiskt med lässtrategier, berättar Marie Winterfeldt.
De äldre eleverna har hunnit långt i sin läs- och skrivutveckling. De läser faktatexter och ska den här våren hålla föredrag på teckenspråk på Sjöfartsmuseet i Göteborg.
– Vi måste lära eleverna att använda de lässtrategier som vi vuxna gör. Med läraren som modell visar vi hur en kunnig läsare utvecklas, förklarar Bittie.
Första delen av deras bok handlar om teori och arbetssätt för den processinriktade läs- och skrivinlärningen. Kiwimaterialet bygger på visuell medvetenhet och passar bra för barn som har teckenspråk som sitt modersmål. Stor vikt läggs vid att utgå från det positiva klimatet i klassrummet och förhållningssättet att se hela människan.
I bokens andra del följer en beskrivning av det praktiska arbetet med flera moment:
Högläsning – eleverna tränas i att fantisera omkring bokens innehåll med hjälp av bilderna innan själva högläsningen börjar. Eleverna uppmanas att ställa frågor till sig själva under läsningens gång. Det hjälper dem att reflektera över innehållet och ”läsa mellan raderna”.
Gemensam läsning – inleds med bildpromenad där all text i boken är övertäckt. Öppna frågor och samtal om bilderna utvecklar elevernas språk. Här används ofta en storbok uppställd på ett notställ och hela klassen deltar. Läraren visar vilka processer och strategier som behövs för flytande läsning.
Vägledd läsning – utifrån lärarens observationer under den gemensamma läsningen delas eleverna in i grupper beroende på läsnivå. Varje elev i gruppen har en liten bok med samma titel och läser i sin egen takt. Oftast arbetar man med en bok i veckan.
Självständig läsning – eleven får läsa en egen bok med lagom svårighetsgrad.
Gemensamt skrivande – elever och lärare skriver tillsammans på blädderblock och samtalar om det som skrivs. Eleverna tecknar på teckenspråk och läraren ”översätter” och skriver på svenska. Blädderblockstexten blir en slags mall för skrivandet.
Självständigt skrivande – med hjälp av mallen från det gemensamma skrivandet får nu eleven skriva egna texter.
– I början förstod vi inte riktigt hur viktigt förarbetet med bilderna var, erkänner Bittie. Det har vi lärt oss nu. Det är en del av lässtrategin, att använda den kunskap man redan har för att dra slutsatser under läsningens gång.
Bittie Carlsson har skrivit texten till lärarhandledningens del ett och två. Den tredje delen är en lektionsplanering som Marie Winterfeldt har gjort. Den används som ett komplement till Bonniers vanliga lärarhandledning till Kiwimaterialet.
På insidan av den bakre pärmen finns två dvd:er. Den ena innehåller en bildbank med 300 tecknade färgbilder. Samtliga bilder är även avbildade längst bak i lärarhandledningen tillsammans med mallar och förslag på hur de kan användas. Bilderna på dvd:n går att skriva ut som:
- bildkort i färg med bild, handalfabet och text
- bildkort i svartvitt med bild, handalfabet och text
- bildkort i svartvitt med linjer där eleven kan skriva egen text.
På den andra dvd:n finns filmer med Kiwiböckerna som ingår i lektionsplaneringen på teckenspråk. Även böckernas texter finns på skivan. Annat material är lektioner på teckenspråk och elever som läser högt.
Lärarhandledningen Kiwi special har underrubriken läs- och skrivinlärning för elever med nedsatt hörsel men passar även andra grupper. Den strukturerade metoden kan också användas av till exempel hörande elever på särskolan.
Anne Agardh på Specialpedagogiska skolmyndigheten i Örebro har fungerat som projektledare för boken. En referensgrupp med pedagoger från de statliga specialskolorna för döva och hörselskadade barn har också medverkat.
Britt Nedestam