Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all articles
Browse latest Browse all 10064

Samverkan i vårdprogram

$
0
0

I Helsingborg kan eleverna i gymnasiesärskolans vårdprogram läsa karaktärsämnen tillsammans med gymnasieskolans elever. Vinsterna är större delaktighet, bättre måluppfyllelse och fler utmaningar. Helt i linje med förslaget till den nya gymnasiesärskolan.

Foto: Helge Rubin
Omvårdnadsläraren Annette Holmén Umenmark håller fram lungträdet och förklarar skillnaden mellan en övre luftvägsinfektion och en som sitter i bronkerna. Eleverna Elinor Andersson, Valentina Kljajic, Laila Amiri, Sammar El-Achkar och de andra i klass OP 2 B på Skolstaden Tycho Brahe lyssnar intensivt även om timmen börjar bli sen på eftermiddagen. De går alla i en omvårdnadsklass där elever från gymnasiesärskolan är inkluderade. Eleverna i gymnasiesärskolan läser ett extra år och har lektionerna i matematik, engelska och svenska i en mindre grupp. Det finns också en assistent som framförallt är tänkt att ge stöd till särskoleeleverna, men som kommer hela klassen till godo då det oftast är två vuxna i klassrummet.

I betänkandet ”Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning” (SOU 2011:8), föreslår utredaren Eva Wallberg att det ska finnas ett brett utbud av utbildningar för elever i gymnasiesärskolan och att eleverna ska kunna välja utbildning och skola på motsvarande sätt som elever i gymnasieskolan.

Och så är alltså fallet redan nu i Helsingborg, på gymnasieskolan Skolstaden Tycho Brahe – som Eva Wallberg har besökt och tagit stort intryck av när hon skrev sitt förslag.

De breddade utbildningsvägarna sammanfattas i betänkandet så här:

”För att en elev ska ha möjlighet att dra nytta av de olika utbildningsvägarna ska eleven ha möjlighet att söka nationellt program på samma sätt som gäller för elever som söker till gymnasieskolan.”

Skolstadens gymnasiesärskola, specialutformat estetiskt program, i Helsingborg utsågs till ”2010 års skola för Lika värde”, en utmärkelse utfärdad av Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket,skolmyndigheterna, fackförbund och forskare. Detta erkännande fick de för att skolan sedan 2007 har utvecklat samverkan mellan gymnasiesärskolan och övrig gymnasieskola genom att utarbeta arbetsformer som aktivt bidrar till en inkluderande lärande- och skolmiljö för eleverna. Specialutformat vård- och omsorgsprogram kom till som en konsekvens av att man såg att det estetiska programmet fungerade så bra.

Anna Öberg, lärare i omvårdnadsämnena och samordnare för gymnasiesärskolan och APL, säger att kraven på dessa elever tidigare har varit alldeles för låga.

– I och med inkluderingen ökar vi kunskapsnivån betydligt, och det är förstås en stor vinst, både för samhället och den enskilda eleven.

Hon berättar att grundtanken är att eleverna ska läsa tillsammans så mycket det bara går.

– Det innebär att eleven så mycket som möjligt går tillsammans med klasskompisar från år 1 i en klass inom profilen Barn- och ungdomssjukvård och följer denna klass i alla ämnen utom i svenska, engelska och matematik. Dessa ämnen läser eleven med speciallärare och får också stödlektioner i de inkluderande ämnena i ett hemklassrum i en liten grupp.

Enligt henne är det ofta slumpen som avgör om en elev har hamnat inom särskolan i grundskolan.

– Vi har elever på individuellt program, inom gymnasiesär och inom det vanliga gymnasiet. Ofta noterar vi att det är elever med likvärdiga behov av särskilt stöd för sin inlärning.

I utbildningen har eleverna såväl teoretiska som praktiska lektioner, som tillsammans med det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) ger grundläggande yrkeskunskaper inom vård- och omsorgsverksamhet. En stor del av utbildningen, cirka 22 veckor, är alla ute i yrkeslivet, till exempel på ett boende för äldre eller inom barnomsorgen.

– Våra elever har goda chanser på arbetsmarknaden, inte minst inom äldreomsorgen där behovet av personal är stort. De har ett försprång i och med att de är kända av arbetsgivaren genom sin långa praktik, säger Anna Öberg.

Diana (som egentligen heter något annat) är en av eleverna som går ett extra år. Tillsammans med sina klasskamrater läser hon kurserna: service inom vård och omsorg, barn och ungdom, teckenspråk, datorkunskap samt arbetsmiljö och säkerhet. Dessutom läser hon kärnämnen som matematik, svenska, engelska, samhälls-, natur- och religionskunskap, idrott och hälsa samt estetisk verksamhet. Alla kurser förutom matematik, svenska och engelska läses i omvårdnadsklassen.

Hon läser enligt gymnasiesärskolans kursplaner och får betyg enligt dessa kriterier.

– Men uppnår hon målen för karaktärsämneskursen i gymnasieskolan får hon betyg där, säger Anna Öberg.

Under de inkluderande lektionerna får Diana, som ibland kan ha lite svårt att minnas allt som har sagts på en lektion, hjälp av en klassassistent som finns till hands under hela skoldagen.

– Det är bra, för assistenten går igenom lektionerna efteråt, sammanfattar det viktigaste och förklarar svåra ord till exempel. Lektionerna i omvårdnad och om olika sjukdomar är roligast, säger Diana.

Hon vill arbeta på ett äldreboende när hon är klar. Det vet hon bestämt efter att ha varit ute och praktiserat i två fyraveckorsperioder och utöver det även sommarjobbat på ett äldreboende.

– Jag tycker om att hjälpa gamla människor.

Diana berättar att hon har missat mycket på grundsärskolan för att det var så låga krav, inte minst gäller detta matten. Så att gå ett extra år på gymnasiet bekymrar henne inte alls.

– Då lär jag mig bara mer, säger hon hoppfullt.

I betänkandet till ny gymnasiesärskola lyfts det särskilt fram att när de nationella inriktningarna speglar gymnasieskolans inriktningar gynnar det samverkan mellan skolformerna. Det blir enligt Anna Öberg lättare att samverka när eleverna ska arbeta efter likvärdiga mål och i likvärdig omfattning i respektive skolform. Nivån på måluppfyllelsen är ju olika beroende på skolform, ribban är lägre satt på djupet, det vill säga omfattningen av särskoleelevernas kunskaper, men själva arbetsområdet är lika. Det gör att man kan arbeta med samma temaområden som en gymnasieklass – men på sin egen nivå.

– Efter gymnasieskolan ska man ju ut i samhällslivet, försöka få ett arbete och en lägenhet bland andra som inte har gått i särskola. Livet efter särskolan sker ju inte i en sluten grupp – varför ska då inte utbildningen spegla det samhälle man kommer att möta som vuxen?

Dessutom menar hon att det är bra för gymnasieskolans elever att möta elever man inte annars skulle haft möjlighet att träffa.

– Lära sig respekt och tolerans och sudda bort gränser mellan vi och dom. Uppleva att särskolans elever är som alla andra – med samma drömmar, tankar och känslor som jag själv har.

Hon tror att eleven i särskolan kan känna en stolthet över att få läsa ”samma” utbildning som alla andra – men att hon ges möjlighet att göra det på sin egen nivå.

– Jag vet att våra elever är stolta när de kan berätta att de läser omvårdnad på Skolstaden för människor de möter.

Annette Holmén Umenmark tycker att det är väldigt roligt att undervisa i dessa integrerade klasser, för att de är två lärare och det underlättar för alla att det är två som hjälper och förklarar.

De elever som läser på det vanliga nationella programmet kan också uppleva att de också får lite extrahjälp när problemen uppstår.

– Våra elever i gymnasiesärskolan växer då de känner sig likabehandlade av oss lärare och att kravbilden är densamma. Skillnaden är att de får lite mer stöd och lite lättare bedömning men uppgifterna och allt annat är lika för alla, säger hon.

Maria Löfstedt

Viewing all articles
Browse latest Browse all 10064

Trending Articles


Emma och Hans Wiklund separerar


Dödsfallsnotiser


Theo Gustafsson


Katrin Ljuslinder


Rickard Olssons bröllopslycka efter rattfyllan


Sexbilderna på Carolina Neurath gjorde maken rasande


Öppna port för VPN tjänst i Comhems Wifi Hub C2?


Beröm för Frida som Carmen


Emilia Lundbergs mördare dömd till fängelse


Peg Parneviks sexfilm med kändis ute på nätet


518038 - Leif Johansson - Stockholms Auktionsverk Online


Martina Åsberg och Anders Ranhed har blivit föräldrar.


Klassen framför allt


Brangelinas dotter byter kön


Norra svenska Österbotten


Sanningen om Lotta Engbergs skilsmässa från Patrik Ehlersson


Arkitekt som satt många spår


Krysslösningar nr 46


Per MICHELE Giuseppe Moggia


Månadens konst - En egen olivlund!



<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>